Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Professor om las: Behåll lagen men förändra praxis Kommunals ordförande Tobias Baudin (t v) har bidragit till att LO nu gör omtag i las-förhandlingarna bland annat genom att vägra förhandla om saklig grund i las. Professorn i arbetsrätt, Birgitta Nyström, menar att man skulle kunna kompromissa om personliga skäl utan att röra lagtexten. Foto fr v: Jonas Ekströmer / TT respektive Lunds universitet.

Professor om las: Behåll lagen men förändra praxis

Las-förhandlingarna Nu återupptas las-förhandlingarna. I fredags enades LO till slut om att från och med nu vägra förhandla om saklig grund för uppsägning. Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet, menar att det finns sätt att låta paragraf 7 vara orörd och i stället göra andra kompromisser.
18 aug 2020

Efter en lång tids oenighet inom LO om hur man ska förhålla sig till kraven på saklig grund vid uppsägning, beslutade ett extra representantskap i fredags att LO inte ska förhandla om förändringar i las när det gäller saklig grund för uppsägning.

Läcka om parternas intentioner

Las-utredningen (lämnades i juni) hade inget uppdrag att föreslå ändringar av sakliga skäl för uppsägning. Däremot läckte formuleringen ut från parternas avsiktsförklaring i vintras om att ”Parternas intention är att begreppet ’saklig grund’ i anställningsskyddslagen bör ersättas av en ny reglering”. Reaktionerna inom LO blev starka, och bland andra Kommunal med en halv miljon  medlemmar lämnade förhandlingarna i protest.

+ Expandera
En av konsekvenserna är att Kommunal med över 40 procent av LO:s medlemmar liksom fyra andra förbund går med i las-förhandlingarna, som börjar nu. LO ska vara mer transparenta och representantskapet får nu makten över LO:s alla viktiga beslut i förhandlingarna. När parterna nu sätter sig för att fortsätta förhandlingarna, har alltså LO:s förhandlare betydligt stramare tyglar från sina egna förbund. Samtidigt behöver parterna vara klara med sina förhandlingar 30 september för att undanröja risken för politikernas inblandning.

– Men om man bara sänkte ribban för personliga skäl, skulle man göra något gott för alla inblandade, menar Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.

Man skulle inte behöva göra ändringar i lagtexten, det är i förarbetena – i tillämpningen – som man har satt alldeles för höga krav

Kommunal och andra LO-förbund har understrukit att saklig grund är fundamentet i anställningsskyddet.

– Men man skulle inte behöva göra ändringar i lagtexten, det är i förarbetena – i tillämpningen – som man har satt alldeles för höga krav på arbetsgivaren när det gäller uppsägning på grund av personliga skäl. Om man ändrade där i stället skulle det inte vara så förödande för arbetsgivare att göra en felrekrytering. Och det är saker som parterna också kan diskutera.

Birgitta Nyström beskriver hur praxis i domstolar för personliga skäl gör att i varje tvist beaktar man alla omständigheter i det enskilda fallet.

– Arbetsgivaren ska ha prövat allt för att kunna säga upp någon. Det ställs för stora krav på verksamheten att man ska ha varnat och tillrättavisat gång på gång, och dessutom ställs för stora krav på arbetskamraterna – det kan verka som arbetsgivaren bryr sig mer om den här personen än andra anställda. Om man i stället har en regel som talar om vad som är saklig grund skulle arbetsgivare våga rekrytera mer otraditionellt.

Birgitta Nyström menar att det här också lätta på konsekvenserna för den som blir uppsagd på grund av personliga skäl – i praktiken kan det i dag innebära utestängning från arbetsmarknaden.

För små företag måste detta innebära att arbetsgivaren sällan över huvud taget skulle behöva göra en turordning

Las-utredningen som inte hade direktiv att titta på sakliga skäl har föreslagit både fem undantag i turordningen och att uppsagda under en rättsprocess inte ska ha rätt till lön. Något som fått kritik från en i princip enig fackföreningsrörelse. Och Birgitta Nyström menar att maktbalansen mellan parterna är viktig och att de förslagen från utredningen skulle rucka på den.

– För små företag måste detta innebära att arbetsgivaren sällan över huvud taget skulle behöva göra en turordning. Och där kan jag nog tycka att arbetsgivaren får en för tung vikt i förhållande till arbetstagarsidan.

Svagt lagligt skydd i Danmark

Hon konstaterar att Sverige inte är ensamt om att ha skydd mot godtyckliga uppsägningar. I Danmark finns ett lagligt anställningsskydd för vissa arbetstagare, men lagen är svag jämfört med svenska las och har kompletterats med kollektivavtal.

Själv tycker hon att det vore en bra lösning i Sverige om parterna kunde sluta avtal.

– Det kan locka arbetsgivare att sluta kollektivavtal, och kollektivavtal är bra, säger hon.

– Om man skulle lyckas lösa allt i kollektivavtal måste man ändå ha kvar någon regel i las. Och jag kan inte tänka mig att det skulle göra det lagligt med osakliga uppsägningar, du har ju dessutom både diskrimineringslagen och MBL, det skyddet finns alldeles oavsett las.

I många länder där det är lätt att säga upp kompenseras det ofta med stora avgångsvederlag i stället.

Samtidigt tror hon att har en felaktig uppfattning om hur lätt det är att säga upp i Danmark.

– Och har man ett mer uppluckrat anställningsskydd, måste man kompensera med ett socialt system som fångar upp de som blir arbetslösa. I många länder där det är lätt att säga upp kompenseras det ofta med stora avgångsvederlag i stället.

18 aug 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan