Expert i las-utredningen: Utredaren tar inte hänsyn till balansen mellan parterna

När det på torsdagen stod klart att parternas las-förhandlingar kraschade, sade Centerpartiets Martin Ådahl i radions Studio ett att nu är det las-utredningens förslag som gäller, och att det är ett förslag som tagits fram av landets främsta jurister och fyra ekonomiska experter.

Men när man lyssnar på en av experterna i utredningen, professor Ola Bergström och landets främsta expert på omställningssystemet, stämmer inte riktigt den bilden.

– Vi är inte ansvariga för förslaget som utredaren lade, och jag drar delvis andra slutsatser än vad las-utredningen gör, säger Ola Bergström till Arbetsvärlden i dag.

– Jag tycker det är uppenbart att utredningens förslag drastiskt kommer att förändra den svenska partsmodellen. Och jag trodde att det var lika uppenbart för alla, och är förvånad att parterna inte kommit överens. Som jag ser det har inte alla parter sett hur omfattande förändringarna är som drivs fram av lagstiftningen.

Hade oberoende roll

Ola Bergström är väldigt noga med att understryka att experterna har en oberoende roll i utredningen.

– Experternas roll har framförallt varit att bidra med vetenskapligt underlag till utredningen. Utredaren är själv ansvarig för de förslag som lagts fram. Att vi skall agera som oberoende experter har varit tydligt rakt igenom hela utredningen, och jag drar delvis andra slutsatser än vad las-utredningen gör, tillägger han.

Hans slutsatser har om och om igen landat i att den svenska partsmodellen är unik med sina omställningsorganisationer. Inte alltid felfri, men ett system med högst kvalitet

Genom åren har han som forskare på Handelshögskolan i Göteborg, numera professor och vicerektor där, vridit och vänt på den svenska omställningsmodellen, den som parterna har skapat steg för steg under decennier. Han har tittat på kostnader och effekter, och jämfört vår modell med andra system ute i Europa.

Hans slutsatser har om och om igen landat i att den svenska partsmodellen är unik med sina omställningsorganisationer. Inte alltid felfri, men ett system med högst kvalitet när det gäller att matcha människor vidare till nya jobb och att underlätta strukturomvandlingen.

Ruckas maktbalansen, ruckas systemet

Och kärnan i den svenska omställningsmodellen är turordningen. I den frågan gömmer sig också den centrala frågan om varför maktbalansen mellan parterna på arbetsmarknaden är viktig. Ruckas maktbalansen, ruckas systemet.

– Omställningssystemet bygger på att parterna enligt las måste förhandla om turordning, förklarar han. Stödet finns för att underlätta förhandlingarna om turordning. Ju mer undantag en part får göra utan att betala för det, desto mer riskerar det på sikt att underminera hela systemet.

Jag tror inte att politikerna fullt ut har förstått hur det partsgemensamma systemet fungerar.

Ola Bergström är tydlig med att han inte vill uttala sig om politiska partier eller enskilda politiker. Men han är mycket kritisk till hur politiken har hanterat las-frågorna.

– De här Las-förhandlingarna handlar ju inte främst om en konflikt mellan arbetsmarknadens parter, utan om relationen mellan staten/politiken och parterna. Jag tror inte att politikerna fullt ut har förstått hur det partsgemensamma systemet fungerar. Eller så förstår man, men vill ändra på det i alla fall.

Tar inte hänsyn till grundläggande balans

Ett problem i debatten tycker han har varit att försvararna av det nuvarande systemet har misslyckats med att pedagogiskt förklara vad den omtalade grundläggande balansen mellan arbetsmarknadens parter består i. Utredaren, berättar han, har försökt tolka vad kravet på ”balans” betyder, och menar att de olika förslagen sammantaget upprätthåller en balans totalt. Men det är mellan arbetsgivaren och den enskilda anställda.

– Den grundläggande balansen mellan parterna tar inte utredningen hänsyn till på samma sätt. Så jag tror att det är olika balanser man pratar om.

Kollektivt anställningsskydd

För att förstå varför just maktbalansen mellan parterna är viktig i sammanhanget behöver man kunskap om hur las, turordning och omställningen hänger ihop. Att den svenska arbetsrätten är semidispositiv är en av pusselbitarna, säger Ola Bergström.

– Det innebär att anställningsskyddet inte är individuellt, som exempelvis i Tyskland, utan arbetstagarorganisationerna har rätt att förhandla bort mitt anställningsskydd. Skyddet är kollektivt.

Och här blir det problematiskt när las-utredningen ser på maktbalansen mellan arbetsgivare och enskilda anställda. Även om principen sist in först ut gäller i själva lagen, kan arbetstagarorganisationerna förhandla bort individens plats i turordningen, men mot kompensation. Den som sägs upp får till exempel en förlängd uppsägningstid/lön.

Las-utredningens förslag förändrar maktbalansen mellan parterna eftersom arbetsgivaren får göra undantag från turordningen utan överenskommelse

– I den nuvarande ordningen bygger balansen på att arbetstagarorganisationen är med och påverkar vem som får lämna sin plats. Och om arbetsgivaren vill göra avsteg från turordningen får arbetsgivaren också betala förlängd uppsägningstid för den som i stället blir uppsagd. Men las-utredningens förslag förändrar maktbalansen mellan parterna eftersom arbetsgivaren får göra undantag från turordningen utan överenskommelse med arbetstagarorganisationen. Ju större undantagsmöjligheter desto mindre inflytande från arbetstagarorganisationen. Dessutom innebär undantagen att avstegen blir gratis.

Frågan om tillräcklig kvalifikation ”i skymundan”

En annan kritisk pusselbit är enligt Ola Bergström vilka kvalifikationer som krävs för att en arbetstagare med stöd av turordningsregler ska få behålla sin anställning genom omplacering.

– Den frågan är viktigt men har hamnat lite i skymundan i debatten. I dag gäller att arbetstagare ska ha tillräckliga kvalifikationer för arbetet för att han eller hon ska ha rätt att omplaceras till ett arbete som någon annan arbetstagare med kortare anställningstid redan utför. Nuvarande lagstiftning preciserar inte vad tillräckliga kvalifikationer innebär, och det gör inte utredningen heller. Däremot finns det en praxis i Arbetsdomstolen, att du med högst sex månaders upplärning ska kunna lära det nya jobbet för att behålla din plats i turordningen.

Utredningens förslag är att arbetstagaren för att få rätt att omplaceras, omedelbart ska kunna gå in i det nya jobbet, utan upplärningstid och utbildning.

– Och det förändrar fundamentalt för arbetsgivarnas möjlighet att påverka vilka personer som har möjlighet att behålla sin plats i turordningen om verksamheten samtidigt omorganiseras, vilket ofta är fallet. Det är i den här typen av frågor som arbetstagarorganisationer har inflytande och utredningens förslag begränsar till stor del arbetstagarorganisationernas möjlighet att påverka.

Jag tycker att utredningens förslag har gått för långt. Man har generaliserat småföretagens problem till alla företag

Dessutom innebär det att arbetsgivarna har mindre incitament att lägga undan pengar till omställningsorganisationerna. Något som Ola Bergström tycker vore väldigt olyckligt.

– Jag tycker att utredningens förslag har gått för långt. Man har generaliserat småföretagens problem till alla företag. Mycket av utredningens förslag handlar om att möta småföretagens i många fall rättmätiga behov av att kunna bevara kompetent personal i samband med ekonomisk turbulens, men det hade man kunnat göra på andra sätt.

Parternas arbetsgrupper har lagt fram ett förslag om att skapa en ny omställningslösning för personer som i dag inte omfattas av kollektivavtalade stöd, något som också Ola Bergström hade föredragit.

Inte attraktivt för arbetsgivarna

Ola Bergström säger att han försvarar partsmodellen, och båda parternas intressen i den. Och utredningens förslag är inte heller särskilt attraktiva för arbetsgivarna, enligt honom.

– Förutom att lagförslaget driver fram konflikt mellan parter som vanligtvis har förmåga att komma överens, finns det förslag som skapar oöverskådliga problem för arbetsgivarna, säger han.

Han menar att svenska arbetsgivare investerar i medarbetares kompetensutveckling i större utsträckning än i andra länder, men att trots det föreslår utredningen att arbetsgivaren skall ta större ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling. De som inte uppfyllt sitt ansvar skall betala skadestånd till arbetstagaren.

– De nya reglerna riskerar att skapa ytterligare byråkrati och administrativa kostnader, säger Ola Bergström, samtidigt som det råder oklarhet om vad som ska anses med skäliga kompetensutvecklingsinsatser.

På samma sätt ser han risker med de föreslagna reglerna för visstidsanställningar som kan leda till allt annat än förenkling, flexibilitet och modernisering.

Kan leda till högre lönekrav

Ola Bergström tror också att framtidens lönebildning skulle påverkas av las-utredningens förslag, vilket inte heller gagnar arbetsgivarna.

– När man kommer överens om löneökningarna pratar man om risken för att företag ska kunna säga upp. Om det blir mycket lättare för arbetsgivaren att säga upp, då påverkar det ingångsvärdena för löneförhandlingarna. Det kan leda till ökade lönekrav. Framtiden får visa hur det blir.

Jag tror inte att parterna har uttömt alla möjligheter att hitta lösningar, de är så skickliga att de borde kunna hitta mer att göra

Vad skulle du vilja se hända nu?

– Att parterna lyckas sluta avtal. Jag tror inte att parterna har uttömt alla möjligheter att hitta lösningar, de är så skickliga att de borde kunna hitta mer att göra. Men då gäller det också att politikerna har uthållighet att invänta en sådan överenskommelse. Även om de inte kommer överens de närmaste veckorna.

Utifrån hur omställningsavtalen har vuxit fram, mer branschvis och steg för steg, tycker Ola Bergström också att man kanske kunde titta på möjligheten att låta branschvisa förhandlingar gå före i las-förhandlingarna.

– Låt industrin börja. Skulle politikerna acceptera att det är en annan konstellation som kommer överens än de centrala parterna?

– För alternativet, att ta las-utredningens förslag, det är betydligt sämre för alla!