Lägre arbetskostnader för företagen leder inte nödvändigtvis till högre sysselsättning. Den internationella forskningen spretar i slutsatserna.
När amerikanska forskare studerade snabbmatsrestauranger i närheten av delstatsgränsen mellan New Jersey, som höjde minimilönen, och grannstaten Pennsylvania, som bibehöll samma minimilön, visade det sig till exempel att antalet anställda tycktes öka mer i New Jersey.
Ekonomer lyfter gärna fram att den ursprungliga lönenivån i ett land spelar roll för vilka effekter eventuella ändringar i ingångslöner får.
Det skulle kunna innebära att sänkta ingångslöner från höga nivåer har positiv effekt på sysselsättningen, medan sänkningar får negativ effekt om de sker från en redan låg nivå. I en ny Timbro-rapport om ingångslönernas effekter på sysselsättningen argumenterar också Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och forskningschef vid Handelns forskningsinstitut, följaktligen för att de amerikanska studierna inte kan användas för att uttolka eventuella effekter på svensk arbetsmarknad.
Personer med svag position på arbetsmarknaden missgynnas, även om effekten på total sysselsättning är liten
I stället vänder han blicken mot de förhållandevis få svenska studier som finns på området, som tycks peka på att höjningar av minimilönen leder till en minskning av antalet anställda och antalet arbetstimmar. Och det är de med lägst löner som får ta smällen.
En av de svenska forskarna som mest aktiv i att forska i frågan, och vars studier citeras i rapporten, är professor Per Skedinger vid Institutet för näringslivsforskning. Han håller med om att jämförelser mellan USA och Sverige skaver.
Professor Per Skedinger. Foto: Karl Gabor
– Men det finns också studier i våra nordiska grannländer, med mer snarlika lönenivåer som Sverige, som tyder på positiva effekter på sysselsättningen av sänkta ingångslöner. Undantaget skulle möjligen vara Finland, säger Per Skedinger till Arbetsvärlden.
Han har personligen studerat hur höjningar av ingångslönerna i Sverige påverkade hotell- och restauranganställda under åren 1997–1999 och anställda i detaljhandeln åren 2001–2005.
– I båda studierna syns effekten att personer som ligger nära lägstalönen i högre grad separeras från anställningen än personer med något högre lön. Framför allt sammansättningseffekten på sysselsättningen skulle jag säga är ganska starkt underbyggd. Den effekten innebär att personer med svag position på arbetsmarknaden missgynnas, även om effekten på total sysselsättning är liten, säger Per Skedinger.
För att effekten ska bli tydlig behöver du genomföra drakoniska lönesänkningar
Frågan om sänkta ingångslöner har ställts på sin spets av att arbetskraftens sammansättning förändrats. Timbro framhåller sänkta ingångslöner som ett verktyg för att förhindra att nyanlända drabbas av social utslagning. Här instämmer Per Skedinger:
– Sverige har länge haft väldigt sammanpressade löner, och det var lättare att klara högre ingångslöner tidigare när arbetskraften hade mer homogen utbildningsnivå. Ett inflöde av invandrare med låga kvalifikationer har förändrat förutsättningarna, och i den situationen kan det vara lämpligt att satsa på lägre ingångslöner för att inte få ännu större utmaningar i framtiden, säger Per Skedinger.
Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, känner dock igen temat i Timbros rapport, och menar att grupperna som fått tjäna som förevändning för lönesänkningar bytts ut med åren.
– Tidigare argumenterade man för att sänka lönerna för att få ungdomar i arbete, sedan för att få utlandsfödda i arbete, och efter flyktingvågen 2015 för att få flyktingar i arbete. Lösningen är alltid densamma, säger Sandro Scocco till Arbetsvärlden.
Han menar också att det är en felsyn att Sverige skulle ha lyckats uppnå ett ”för högt” löneläge.
– I Sverige tänker vi gärna att vi har väldigt höga löner på grund av starka fack, men jag menar att det inte är helt korrekt. Det påverkar framför allt lönespridningen. Generellt har vi de löner vi har råd med utifrån vår produktivitetsnivå. Skulle lönerna sticka iväg i förhållande till produktivitetsutvecklingen så skulle kronan tappa i värde i förhållande till omvärlden – och lönerna faller tillbaka på det sättet istället.
Kan skapa ny underklass
Sandro Scocco imponeras inte av de uppmätta effekterna av ändrade ingångslöner på sysselsättningen. De är för små.
– För att effekten ska bli tydlig behöver du genomföra drakoniska lönesänkningar. Går man den vägen för att höja sysselsättningen hamnar man alltså snart i en situation som i USA där de här arbetstagarna ändå är beroende av bidrag från staten för att försörja sig, trots att de jobbar heltid, säger Sandro Scocco.
De minskade arbetskraftskostnaderna skulle också minska företagens incitament att investera i ny teknik.
– Det blir en indirekt subvention av oproduktiva företag, som kan fortsätta driva sin verksamhet tack vare att staten bidrar till de anställdas försörjning, säger Sandro Scocco.
Per Skedinger sticker inte heller under stol med att det kan behövas just stora lönesänkningar i Sverige, även om han inte preciserar dem.
– Det mesta talar för att det skulle krävas ganska stora sänkningar för att få tydlig effekt. Det kan ha negativa fördelningseffekter och behöva kombineras med andra åtgärder, som utbildningsinsatser.
Vad säger du till invändningen att Sverige riskerar att få en situation med ”arbetande fattiga” som kanske behöver ha flera jobb eller samtidigt få bidrag från staten för att försörja sig?
– Det är en rimlig invändning. Man kan befara att folk fastnar på de här enklare jobben. Därför är det viktigt att åtgärderna kombineras med utbildning så att de anställda kan fortsätta avancera från de här jobben. Det är förmodligen lämpligast om staten står för de utbildningsinsatserna. Man kan också rikta särskilda jobbskatteavdrag till dem med enkla jobb, säger Per Skedinger.
Samtidigt visade IFAU:s studie av sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga år 2007 att reformen gav ganska få jobb.
Motsäger inte det sänkta ingångslöner som recept på högre sysselsättning?
– Jag studerade faktiskt också den reformen och kom fram till liknande resultat som IFAU. Vid första anblick kan det se ut som om det motsäger sänkta ingångslöner som åtgärd. Men sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta ingångslöner är inte helt jämförbara. Exempelvis var reformen tidsbegränsad och gällde för vissa grupper, vilket kan ha fått arbetsgivare att undvika mer permanenta verksamhetsförändringar, säger Per Skedinger.
För att nå större kunskap i frågan om sänkta ingångslöner, som är kontroversiell, efterlyser han experiment.
– Vi skulle behöva möjligheten att utföra renodlade empiriska experiment, gärna i samband med att man sjösätter en reform. Exempelvis skulle man kunna ta tillfället i akt med etableringsjobben och införa ett element av slump i vilka som får de jobben. Det skulle skapa lämpliga kontrollgrupper att jämföra med och man skulle få större tillförlitlighet i utvärderingen, säger Per Skedinger.