När OECD:s första sysselsättningsstrategi publicerades 1994 förespråkade den avregleringar på arbetsmarknaden i form av exempelvis försämrat anställningsskydd och sänkt arbetslöshetsersättning för att bekämpa arbetslöshet. Många länder följde råden.
Men med åren har tongångarna från OECD blivit betydligt mer positiva till andra alternativ. I 2018 års rapport är den nordiska modellen mer framträdande än någonsin och stor vikt läggs vid möjligheter till kompetensutveckling och preventiva åtgärder för att förebygga arbetslöshet.
Samtidigt profilerar sig Centerpartiet hårt som ett parti som vill stuva om på arbetsmarknaden med just försämrat anställningsskydd, sänkt a-kassa och lägre ingångslöner för vissa grupper. Utspelen inkluderar lagstiftning för att sänka lägstalöner för unga utan gymnasieexamen och nyanlända (Alliansens gemensamma förslag om inträdesjobb), liksom slopade turordningsregler för företag med upp till 50 anställda.
Centerpartiets chefsekonom Martin Ådahl deltog på TCO:s seminarium i Almedalen under tisdagen, då OECD:s nya sysselsättningsstrategi diskuterades. På plats fanns även OECD:s chef för arbete och sociala frågor, Stefano Scarpetta, som på scenen uppmanade Sverige att hålla i sitt framgångsrika recept och vidareutveckla det.
– Den nordiska modellen fungerar mycket bra när vi fokuserar på jobbkvalitet. Här klarar sig nordiska länder betydligt bättre än många andra länder. I Sverige finns det dock fortfarande saker att förbättra när det kommer till att inkludera på arbetsmarknaden, säger Stefano Scarpetta till Arbetsvärlden.
Arbetslösheten sjunker i Sverige men är fortfarande ganska hög, och långtidsarbetslösheten är ett problem. Stefano Scarpetta pekar på tudelningen på arbetsmarknaden där vissa grupper är överrepresenterade i arbetslöshetssiffrorna.
– Arbetsmarknaden är fortfarande ganska segregerad. Sverige upplever också betydande problem med att integrera nyanlända, framför allt flyktingar, säger Stefano Scarpetta.
Stefano Scarpetta, OECD.
Detta är också situationen som Centerpartiet använder för att förespråka sänkta ingångslöner för unga och nyanlända, senast i ett debattinlägg i DN. Men för Stefano Scarpetta är det långt ifrån det första att titta på.
– OECD publicerade för lite mer än ett år sedan en rapport om integreringen av flyktingar. Ett av våra budskap i den rapporten är att det inte finns några skäl att sänka sin standard för att integrera flyktingar, säger Stefano Scarpetta.
– Det är bättre att fokusera på deras färdigheter, kompetens och språkkunskaper. Inriktningen borde vara att ge dem verktygen de behöver för att ta sig in på arbetsmarknaden. Att investera i dem snarare än att underminera eller försämra systemet som finns på plats för alla andra.
Det är viktigt att ha förebyggande åtgärder snarare än bara sätta in åtgärder när olyckan redan inträffat
Även om han liksom Centerpartiets företrädare gärna använder begreppet flexicurity, menar han att Sverige har möjlighet att fokusera mer på security och kompetensutveckling. Han visar även visst intresse för Socialdemokraternas tankar kring att använda a-kassan som studiefinansiering under korta perioder.
– Idén att man investerar de här resurserna för kompetensutveckling preventivt, kanske innan en person blivit arbetslös, kan vara bra. Det är viktigt att ha förebyggande åtgärder snarare än bara sätta in åtgärder när olyckan redan inträffat, säger Stefano Scarpetta.
Frankrike en förebild
Han lyfter också upp en lösning från Frankrike, där alla arbetstagare har rätt till individuella kompetenskonton. Alltså pengar som arbetsgivaren avsätter varje år för varje enskild arbetstagare där syftet är att de ska användas till kompetensutveckling.
– De bestämmer tillsammans med sina arbetsgivare vad för slags kompetensutveckling de kan tänkas behöva, för sig själva, för företaget och för framtiden. Om de inte använder pengarna ett år så ackumuleras beloppen och de kan använda dem senare. En viktig poäng är att den individuella arbetstagarens behov beaktas, inte bara vad företaget behöver kortsiktigt, säger Stefano Scarpetta.
Kan Centerpartiet se några risker med att använda etablering av nyanlända som argument för försämringar på arbetsmarknaden, exempelvis lägre ingångslöner? Arbetsvärlden ställde frågan till partiets chefsekonom Martin Ådahl.
– Nej, det gör vi inte. Detta är något som vi alla vet är absolut nödvändigt för att få in nyanlända i jobb. Det handlar inte om försämringar, utan förbättrade möjligheter att över huvud taget komma in på arbetsmarknaden för de som nu går på lägre bidrag. Vårt förslag om inträdesjobb sänker heller inte löner generellt utan är riktat mot nyanlända och unga utan gymnasieexamen som inte har jobb idag, säger Martin Ådahl.
Alliansens förslag om inträdesjobb går i korthet ut på att unga som saknar gymnasieexamen liksom nyanlända får 70 procent av lägsta kollektivavtalade ingångslön i upp till tre års tid.
Riskerar inte det exempelvis att ungdomar utan gymnasieexamen och nyanlända som kan hitta jobb nu får det svårare att få full lön?
– Det är tyvärr mindre än en tiondel som får icke-subventionerade jobb första åren. Men vi vet från andra reformer att de som får jobb trots att arbetsmarknaden inte fungerar får samma lönenivå även om det finns andra alternativ. De är helt enkelt redan anställningsbara och kan i regel välja mellan jobb i en situation av arbetsbrist.