Privata sjukvårdsförsäkringar allt mer omstridd fråga

Privata sjukförsäkringar är ett växande fenomen i Sverige och ser ut att öka än mer under coronapandemin. Idag har 680 000 personer försäkringar. 70 procent tecknar dem via sina arbetsgivare, men till exempel fackförbund inom TCO och Saco erbjuder dem också.

Men försäkringarna är hett omdebatterade. Vilka är argumenten för och emot privata sjukförsäkringar? De som sätter sig emot privatfinansierad vård säger att själva grundtanken med försäkringar – att du kan betala för att gå förbi vårdkön – strider mot lagen. Det ger ett system som inte innebär sjukvård efter behov och på lika villkor. Förespråkare av privata sjukvårdsförsäkringar lyfter ofta argumentet ”mer pengar, mer vård”: Privat finansierad vård ökar helt enkelt mängden vård som finns att erbjuda.

Leder till ojämlik vård

John Lapidus, forskare i ekonomisk historia, är författare till en ny rapport för tankesmedjan Katalys. Där argumenterar han för hur ett system med privata vårdgivare som tar emot patienter som både finansieras via skatter och via privata försäkringar leder till ojämlik vård och bryter mot lagen. Men han kan se ett litet uns logik i argumentet ”mer pengar, mer vård”.

– Om alla de som tecknar försäkringar fortsätter att pumpa in lika mycket pengar i skatt, då blir det mer pengar till de allt färre människor som är kvar i den offentliga vården. Men det fungerar inte så. Ju mer vi tillåter den här typen av lösningar, desto mer sjunker skatteviljan. Den som betalt privat för sjukvård vill helt enkelt inte betala skatt för vård som den inte använder.

Han säger också att man måste tänka på varifrån de här argumenten kommer: Från lobbyorganisationer som Svensk Försäkring, men också från Svenskt Näringsliv och Almega.

– De pratar om att avlasta den offentliga vården, men det kan betyda lite olika saker. Det de egentligen vill är att minska den offentliga sektorn så mycket som möjligt.

Professorn: Hälso- och sjukvårdslagen följs

Det är inte bara intresseorganisationer som argumenterar mot att dagens system skulle bryta mot lagen. Enligt Claes Rehnberg, professor i ekonomisk historia, är jämlikhetsfrågan inte så enkel.

– Frågan är hur man tolkar lagen här. Är det den offentligt finansierade vården som ska vara jämlik eller ska det vara samma vård oavsett finansiering? Jag tror att man kommer fram till att det är ganska orimligt att även den privatfinansierade vården ska vara jämlik. Däremot är det klart att den skattefinansierade ska vara det, sa han till Arbetsvärlden i september i år.

John Lapidus blir frustrerad över att hur Claes Rehnberg beskriver situationen.

– Det är helt uppåt väggarna enligt mig. Finansieringen av vården är inte uppdelad på det sättet. En stor del av vården bedrivs idag privat, men den är offentligt finansierad. När en privat patient kommer till ett sjukhus som till största del finansieras av offentliga pengar så tar patienten av den offentliga vården.

Sjukvårdsförsäkringen är i dag skattefri förmån

Just nu pågår en regeringsutredning för att undersöka om privata sjukförsäkringar strider mot hälso- och sjukvårdslagen. Den ska vara klar i september 2021. John Lapidus tror att den kommer att leda till någon typ av ”stopplag” som förbjuder regionerna att teckna avtal med vårdgivare som inte bedriver vård på lika villkor.

Frågan är bara hur mycket kraft en sådan stopplag får. När man stiftade en liknande lag 2006 var den full av kryphål, säger John Lapidus. Den innefattade inte all vård, till exempel inte vårdcentraler. Och den innebar inte någon sanktionsmöjlighet mot den som bröt mot lagen. Regioner kunde alltså fortsätta på samma sätt utan några konsekvenser.

Någonting annat som är viktigt att införa, säger John Lapidus, är förmånsbeskattning. Idag får företag som erbjuder privat sjukvårdsförsäkring dra av den på skatten.

– Den typen av avdrag är också en utgift för staten, även om det inte är en direkt utgift. Staten förlorar skatteinkomster när man tillåter generösa skatteavdrag. Det här är en av de saker som drivit fram den snabba utvecklingen i Sverige.

Affärshemligheter och sekretess hindrar utredning

När myndigheten Vårdanalys i våras släppte en rapport om hur försäkringar påverkar vårdköer, så konstaterade de att det inte gick att få fram tillräcklig information för att kunna säga det. På grund av upphandlingslagstiftning går det inte att veta hur stor del av de privata vårdgivarnas patienter som är försäkringspatienter.

Hemlighetsmakeriet är oroande men inte förvånande, säger John Lapidus. Det är egentligen samma sakfråga som har debatterats vad gäller offentlig information om olika skolor.

– Så blir det på en marknad med konkurrens och affärssekretess. Om vi ska ha sjukvården som en marknad, då får vi nog finna oss i att varken journalister eller forskare eller allmänheten kan begära ut olika typer av siffror och avtal.

Utöver lagbrott lägger John Lapidus fram en rad argument emot dagens system. Försäkringsindustrin har drivit fram kostsam administration och stora nya yrkesgrupper, till exempel de skadereglerare som ska avgöra om en person diskvalificeras från försäkring på grund av sjukdomshistoria. Dessa nya yrkesgrupper är till stor del läkare, undersköterskor och sjuksköterskor, som då inte kan arbeta med faktisk vård.

– Det här har gått ganska snabbt i Sverige, men det har inte gått över en natt. Om vi för femton år sedan helt plötsligt hade kastats in i situationen vi är i nu, då tror jag att det hade blivit helt andra reaktioner.

Försäkringar ska ge förtur till vård

John Lapidus säger att det knappast kan ses som märkligt eller förvånande att lobby- och intresseorganisationer jobbar för att behålla ett system som de vinner på. Deras huvudsyfte är trots allt ingenting annat än att gå med vinst. Problemet är att de helt har fått styra över debatten, vilket har gjort att vi nu debatterar saker som egentligen inte går att debattera.

– Lagen är tydlig, det här handlar inte om tolkningar av lagen. Hela funktionen med privata sjukvårdsförsäkringar är att ge vissa människor förtur till vård. Och dagens försäkringssystem bryter mot hälso- och sjukvårdslagen. Det är inte så att de här organisationerna inte förstår vad jag och många med mig säger, det är bara att det inte ligger i deras intresse att bekräfta det.