Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Myndigheterna tappar i förtroende hos högerväljare Partisympatier ger avtryck när svenskarna betygssätter myndigheternas arbete i de årliga SOM-undersökningarna. Foto: Ali Lorestani / TT

Myndigheterna tappar i förtroende hos högerväljare

Myndighetsutövning Högerpartiernas väljare upplever minskad tilltro till myndigheter. Det är en ny och oroväckande utveckling, enligt Sören Holmberg, professor emeritus vid Göteborgs universitet, som studerat förändringarna i SOM-institutets mätningar.
24 aug 2020

Överlag har svenskarna högt förtroende för myndighetssverige. Hela 23 av 27 myndigheter tilldelas fler plusbetyg än minusbetyg när svenskarna i de årliga SOM-mätningarna 2010–2019 får betygsätta hur väl de sköter sina uppgifter. I de fall en myndighet förekommer flera år i mätningarna räknas det bästa betyget i sammanställningen.

Allra högst förtroende har Skatteverket, vars bästa betyg i mätningarna var 71 procent positiva omdömen och 6 procent negativa.

Bara fyra myndigheter har övervägande negativa betyg: Inspektionen för vård och omsorg, Energimarknadsinspektionen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.

En viktig princip i regeringsformen är att myndigheter ska ”beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”. Statsvetaren Sören Holmberg resonerar att medborgarna följaktligen bör ha en liknande upplevelse av hur myndigheterna sköter sina uppgifter, någonting han också undersöker i ett kapitel i forskarantalogin ”Regntunga Skyar” från SOM-institutet.

Det är en ituslitning av någonting som inte ska slitas itu.

Av 30 olika socioekonomiska grupper är det endast två som avviker i en uppseendeväckande grad från snittet i sitt betygsättande: boende på landsbygden och personer med sjuk-/aktivitetsersättning. Båda de här grupperna gör mer negativa bedömningar av myndigheternas sätt att sköta sina uppgifter än snittet.

Politisk färg slår igenom

Partisympatier gör dock större avtryck, vilket är en relativt ny utveckling i Sverige.

– Vi börjar se en partipolitisk splittring i tilliten till myndigheter där högerkanten börjar göra mer negativa bedömningar. Om vi jämför längre tillbaka fanns det ingen skillnad mellan höger/vänster i hur man bedömde insitutionerna i samhället, men det har förändrats. Det började med Sverigedemokraterna men har spridits till Moderaterna och Kristdemokraterna, säger Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Min tolkning är att Moderaterna och KD har närmat sig SD-frågor som invandring och brott och straff.

Betygsbalansen, andelen positiva minus negativa betyg på en skala från -100 till 100, låg år 2019 på +19 för personer med subjektiv vänsterposition och +10 för personer med ideologisk hemvist till höger, alltså en differens på nio enheter. Skillnaden har vuxit från bara en enhet år 2015, och var ännu högre under åren 2016–2018.

– Det är en ituslitning av någonting som inte ska slitas itu. Det är viktigt för samhällets funktion att vi har en opartisk bedömning av myndigheterna, säger Sören Holmberg.

Vad beror det på?

– Vi har fler informationskanaler i dag, vilket jag tror gör att den här typen av misstro ökar. Sociala medier är inte kunskapsfrämjande men skapar filterbubblor med människor som delar åsikter. Det finns en åsiktsmässig polarisering under de senaste 20 åren, säger Sören Holmberg.

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna sticker ut som klart mest missnöjda med Migrationsverket, även om det är en myndighet som får dåligt betyg av samtliga partiers väljare.

Hos Kristdemokraterna är det bara 4 procent som tycker att Migrationsverket gör ett bra jobb, medan 65 procent anser att myndigheten gör ett dåligt jobb. Siffrorna för Sverigedemokraterna är 2 procent respektive 69 procent. Även polisen får snarlika betyg hos KD-väljare och SD-väljare, 54/22 respektive 54/28. Moderaterna är något mer positiva men fortfarande klart mer negativa än januaripartierna S, MP, C och L.

– Min tolkning är att Moderaterna och KD har närmat sig SD-frågor som invandring och brott och straff. Samtidigt har SD också närmat sig de här partierna, exempelvis i kärnkraftfrågan. SD har också tonat ner sitt motstånd mot EU. SD-partiet är natokritiska men deras väljare är mer positiva, så vi får se om det kommer en vändning i den frågan också, säger Sören Holmberg.

24 aug 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan