När ungdomar sveper genom TikTok-flödet är det inte bara kompisar, fotbollsklipp och snabbproducerade vardagsscener från sminkbordet som flimrar förbi. Mitt bland allt det där dyker en områdespolis i uniform upp – inte i ett myndighetsutskick utan i ett klipp där han pratar rakt in i kameran om vad jobbet faktiskt innebär.
Ville nå ungdomar där de är
Allt började med att Patrik Widell, med närmare 760 000 följare på TikTok, ville nå ungdomar där de faktiskt befinner sig.
– Som områdespolis märker man snabbt att många unga inte kommer fram på stan eller söker upp oss. De uttrycker sällan sina funderingar i våra traditionella kanaler. Men på sociala medier chattar de hela tiden.
När han publicerade de första klippen var tanken inte att bygga ett varumärke utan att visa “en mer mänsklig sida av polisyrket” och skapa en trygg närvaro i ett forum där många unga redan rörde sig. Responsen var omedelbar. Plötsligt fanns det en kanal där frågor om ingripanden, rättigheter och oro kunde ställas utan att man behövde gå fram till en patrull på torget.
– Jag insåg hur stort behovet var av att få ställa frågor, få förklaringar och bara känna att det finns en polis man vågar prata med. Relationer bygger förtroende. Det gäller lika mycket på nätet som i verkligheten.
Förtroende måste förtjänas
Han stannar upp en sekund innan han lägger till det som blivit en slags grundsats i hans arbete:
– Förtroende är inget man automatiskt får bara för att man bär en uniform, det är något man måste förtjäna. Jag tror att många fortfarande tänker att polisyrket kommer med ett slags grundförtroende, men i praktiken fungerar det inte riktigt så längre. Människor bildar sin uppfattning om oss utifrån vad de ser, hör och delar – och där ingår sociala medier.
Att synas i uniform på TikTok är därför inget han gör lättvindigt.
– När jag är aktiv på sociala medier handlar det om att vara närvarande, tillgänglig och pedagogisk, inte att fatta beslut, ingripa eller kommentera enskilda händelser. Jag informerar, förklarar och visar hur polisyrket fungerar, men jag går inte in i diskussioner som kräver myndighetsutövning eller andra bedömningar.
Han beskriver sin närvaro på TikTok som ett arbete där han måste välja med omsorg vad han visar och vad som ska stanna utanför flödet.
– Jag är väldigt öppen och man möter den vanliga Patrik Widell både utanför tjänsten och som polis. Jag vill vara personlig men inte för privat. Det handlar om att visa min humor, mitt engagemang, mitt sätt att förklara, utan att ta med sådant som hör till mitt privatliv. Jag pratar om yrket, situationer och principer, inte om individer eller egna erfarenheter som kan bli känsliga.
Kollegorna blev nyfikna
Internt har reaktionerna varit mer nyfikna än skeptiska. De första frågorna handlade mest om vad han egentligen gjorde där ute i flödet, men snart började kollegor berätta om möten där ungdomar redan “kände” polisen innan de sågs första gången.
– Flera kollegor berättar att de möts av ungdomar som redan känner polisen genom mig och därför vågar prata mer, fråga mer och ta kontakt på ett annat sätt. Det gör skillnad i vardagen. Synligheten har inte ändrat min roll på pappret, men jag vill tro att den har bidragit till en kultur där det är lite mer okej att tänka nytt och vara där människor faktiskt befinner sig, säger Patrik.
Förankrat i myndighetens värdegrund
Han betonar också att hans kanaler aldrig varit ett frikopplat sidoprojekt som Polismyndigheten “inte känner till”.
– För mig har förankringen handlat om att säkerställa att jag håller mig till riktlinjer och att det jag gör ligger i linje med värdegrunden. Jag vill jobba fritt och kreativt, men inom ramarna.
Att det samtidigt uppfattas som modigt av många är en annan sak. Patrik Widell säger att han absolut tror att liknande närvaro skulle kunna fungera för andra yrken i offentlig sektor, men att det kräver en tydlig förståelse för sekretess och integritet.
– Många yrken inom offentlig sektor möter människor som behöver trygghet, information och transparens. Men polisrollen har något särskilt: vi är extremt synliga, vi väcker starka känslor, och många vill ställa frågor som de inte vågar ställa i verkligheten. Det gör att våra kanaler blir naturligt engagerande. Samtidigt skulle en socialsekreterare, brandman, psykolog eller handläggare också kunna göra mycket gott på sociala medier. I grunden handlar det om att möta allmänheten där de är.
Axel gick från kundtjänst till TikTok-proffs
På ett kontor i Solna handlade samma skifte om något annat än uniform och myndighet. Axel Eliasson kom in på jobbcoachföretaget HelloLilly som första anställd, med kundtjänsttelefonen som arbetsredskap och arbetssökare i kö. Samtidigt började han lägga upp små TikTok-filmer om sådant han märkte att många undrade över men inte riktigt vågade fråga.
– Jag såg att många unga saknade enkla, tydliga råd om jobb, CV och hur man tar sig in på arbetsmarknaden. Det började jag försöka ge, mest för att jag tyckte det var roligt och för att jag märkte hur snabbt responsen kom, berättar han.
När företaget 2021 började testa TikTok var plattformen långt ifrån självklar i företags-Sverige. Men den visade sig vara exakt så direkt som deras målgrupp behövde. Axel Eliasson beskriver hur det som startade som ett sidoprojekt blev “ett av våra mest effektiva verktyg” för att nå ut.
Tre styrkor med plattformen
– TikTok gör tre saker som är unika. Dels sänker den tröskeln: man vågar ställa frågor, DM:a, kommentera anonymt, följa i sin egen takt. Dels snabbheten: på en minut kan någon förstå hur man skriver ett CV, hur en intervju funkar eller vilka yrken som anställer just nu. Och så räckvidden: vi kan nå tusentals på en dag. Under en månad når vi runt fem miljoner personer bara via våra klipp.
Han betonar att TikTok inte ersätter mötena med en coach, utan snarare öppnar dörren dit. Många av dem som senare går ett program hos HelloLilly har hunnit ställa sina första frågor i kommentarsfältet – långt innan de kliver in i ett rum och träffar en coach.
– Det är ett sätt att sprida kunskap, ge pepp och framför allt den första kontaktytan vi har med många av våra deltagare som vi träffar varje vecka.
TikTok höjde statusen på jobbet
När räckvidden steg och företaget insåg vad som höll på att hända blev innehållsskapandet en del av kärnverksamheten. Axel Eliassons roll förändrades från kundtjänstmedarbetare till en person som både möter arbetssökande och hjälper arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå plattformen.
– Att jobba med det som en del av min kundtjänstroll, och dessutom generera spridning och resultat som var viktiga för verksamheten, utvecklade den interna statusen på innehållsskapandet som arbetsuppgift. För mig innebar det att jag fick bli marknadsförare och nu har byggt upp kompetensen att få förtroendet från ett femtiotal företag och organisationer att komplettera deras marknads- och kommunikationsarbete.
Nya färdigheter för framtiden
Hans resa speglar något som också finns i Patriks berättelse, fast i en annan form. De kan framstå som exotiska undantag – en polis som blir “TikTok-polis” och en jobbcoach som blir ansikte för en kreativ byrå – men båda rör sig mot samma punkt: att tjänstemannajobbet inte längre slutar vid skrivbordet, stationen eller myndighetsdörren. Patrik Widell säger att han inte tror att själva kontot skulle ses som en merit i en formell rekrytering, men erfarenheten av att arbeta med sociala medier är svår att bortse från.
– Socialt arbete idag handlar inte bara om att vara tillgänglig på gatan utan också om att kunna nå människor i digitala miljöer. Mitt konto visar att jag kan kommunicera, bygga relationer och förklara komplexa frågor på ett sätt som unga verkligen tar till sig. Det är färdigheter som blir allt viktigare.
Axel Eliasson uttrycker något liknande från ett annat håll, när han beskriver sig själv som kulturbärare:
– Vi pratar ofta om att kultur äter strategi till frukost. En del av att vara en kulturbärare är att föregå med gott exempel och då är det självklart att jag vill visa min stolthet för det företag och den samhällsnytta vi byggt genom att vara ett ansikte utåt.