LO:s dåvarande avtalssekreterare Torbjörn Johansson uttryckte sig på sitt sedvanligt mustiga vis i en intervju med Dagens Arbete några dagar efter att Teslastrejken inletts: ”Det gäller att hitta sånt som gör att Tesla får väldigt jobbigt att andas, äta och leva. Men bara för det kan man inte starta ett slagsmål på torget så att säga, utan det ska vara riktat mot Tesla.”
Johanssons märgfulla uttalande satte fingret på två viktiga kriterier för en lyckad stridsåtgärd. Det första är att man vill skapa rejäla problem för motparten i primärkonflikten. Det andra är att man vill undvika att konflikten drabbar tredje part alltför hårt, till exempel kunder eller underleverantörer. Vilket inte innebär att de kan räkna med att gå helt oskadda genom en arbetsmarknadskonflikt, särskilt om de fortsätter att ha affärsförbindelser med ett företag som är satt i strejk eller blockad. Åtgärden måste vara rimlig och i så liten utsträckning som möjligt drabba andra, förklarar Veli-Pekka Säikkälä.
”Det är viktigt att IF Metall och alla som jobbar med sympatiåtgärder beter sig på ett hyfsat sätt. Jag uppfattar det som att vi har väldigt mycket förtroende från allmänheten och även arbetsgivarsidan. Alltså de företag som har kollektivavtal. Just eftersom IF Metall inte har missbrukat konfliktvapnet, utan sett till att de här åtgärderna riktar sig till bolag som har affärer med Tesla och inte slår brett.”
I vissa fall innebär det att stridsåtgärder dras tillbaka, pausas, justeras. Detta skedde under våren 2025, då IF Metall drog tillbaka vissa varsel så att Teslaägare kunde reparera bilen på andra verkstäder.
Man försöker helt enkelt strejka lagom.
Oförutsedda och oönskade konsekvenser kan alltså leda till ändrade eller indragna varsel. Det handlar krasst uttryckt om att använda det LO:s förre chefsekonom P-O Edin kallade fackets ”destruktiva kraft” på ett måttfullt och ansvarsfullt sätt.
Man försöker helt enkelt strejka lagom. Stridsåtgärder ska slå hårt, men rätt.
Ytterligare en aspekt som måste beaktas är att man har medlemmarna med sig. Framför allt är det viktigt att veta om en stridsåtgärd kan drabba medlemmarna själva, säger Transports ordförande Tommy Wreeth när jag frågar hur Transport har valt sina sympatiåtgärder under Teslakonflikten.
”Vi har gått på om det här är rimligt, det här fattar våra medlemmar, det här ställer de upp på. Jag tror att ingen skulle ställa upp om det innebar att du blev av med jobbet för att IF Metall inte fixar konflikten. Där går nog snöret på logiken för en vanlig medlem.”
Hantverket är mer omfattande än de flesta tror
Ett väloljat konfliktmaskineri är avgörande för den fackliga styrkan. Till exempel behöver man veta hur många medlemmar man har på en arbetsplats, om medlemmarna är beredda att faktiskt gå ut i strejk, hur länge man tror att strejken kan pågå och hur den kan trappas upp av förbundet eller motparten, att IT-system och de administrativa utbetalningssystemen fungerar, att man snabbt kan kommunicera korrekt och uppdaterad information, svara på frågor från medlemmar och media, veta vilka andra arbetsgivare man kan dra in i konflikten genom egna eller andras sympatiåtgärder, kunna skriva varselhandlingar till Medlingsinstitutet och tolka eventuella invändningar från arbetsgivarens jurister.
När jag intervjuar Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt betonar han att detta i grunden är en fråga om facklig styrka: ”Hantverket är mer omfattande än de flesta tror. Arbetsgivaren måste känna att det är kraft bakom orden. Att det kommer bli störningar om det blir konflikt.”
Ett fackförbunds konfliktstyrka är inte starkareän sin svagaste länk. Det behövs till exempel tillräckligt många och tillräckligt konfliktvilliga medlemmar, en välfylld konfliktkassa, en välvillig opinion, stöd i lagar och regler och möjlighet till stöd av andra fackförbund.
Varje länk i kedjan måste hålla.
Och det är konfliktorganisationen som håller ihop alla länkar. Utan den kan förbundet inte agera samordnat och fatta rätt beslut vid rätt tillfälle. Det blev tydligt när Unionen efter drygt ett halvårs väntan klev in i Teslakonflikten.
Musk hade fel – stormen hade inte passerat
Den 8 april 2024, när strejken hade pågått i nästan ett halvår, gjorde Elon Musk sin andra kommentar om den svenska konflikten. Under en intervju med Nicolai Tangen, vd för den statliga norska oljefonden som äger ungefär en procent av aktiekapitalet i Tesla, fick han en fråga om läget i den svenska strejken. Han svarade att ”stormen har passerat på den fronten” och att ”saker är i hyfsat gott skick i Sverige”.
Musk hade fel – stormen hade inte passerat.
Ytterligare två förbund skulle snart ansluta sig till strejken. Det ena var Vision, som organiserar personal på kommunala elnätsbolag som blockerades från att ansluta Teslas laddstationer till elnätet. Det andra var tjänstemannafacket Unionen, som precis som IF Metall hade egna medlemmar på Tesla, ett fyrtiotal personer inom bland annat försäljning och administration, många i chefspositioner.
Precis som mekanikerna saknade de här tjänstemännen kollektivavtal. Sedan starten på strejken hade Unionen därför fått frågor från journalister om varför de inte tog ut sina medlemmar i strejk för ett eget kollektivavtal, eller åtminstone i sympati med IF Metall. Unionen är nämligen ett förbund med muskler, Sveriges största med drygt sexhundratusen yrkesaktiva medlemmar och en strejkkassa som minst motsvarar IF Metalls på omkring tio miljarder kronor.
Vi måste visa att vi står hundra procent bakom den här konflikten
Peter Hellberg var väl medveten om förväntningarna som byggdes upp på hans förbund: ”Vartefter tiden gick och vi såg att andra förbund gick in i sympati och vi hörde från IF Metalls medlemmar på Tesla att ’varför gör inte Unionen någonting’, så kände vi att vi måste visa att vi står hundra procent bakom den här konflikten. Vi ville markera att vi är en del av den enade fackliga rörelsen i Sverige, som anser att det finns bara en väg att gå om du vill vara en seriös arbetsgivare och det är att ha kollektivavtal.”
Den 2 maj 2024, drygt ett halvår in i konflikten, kom det efterlängtade beskedet: Unionen varslade om blockad mot allt arbete som företaget Dekra utförde åt Tesla, bland annat obligatorisk besiktning av fordonslyftar i verkstäderna.
Varför dröjde Unionens varsel så länge?
Liksom IF Metall hade Unionen fört en dialog om kollektivavtal med Tesla under flera år, men förgäves. Före strejken hade IF Metall också ställt en fråga till Unionen om att gå ut i gemensam konflikt mot Tesla. Men när Unionen sonderade de egna medlemmarnas strejkvillighet blev resultatet nedslående. Ytterst få dök upp på de digitala medlemsmöten som förbundet kallade till, och ännu färre var beredda att strejka. En primärkonflikt mellan Unionen och Tesla sköts därför på framtiden, men förbundets mål var och är fortfarande att teckna ett kollektivavtal för tjänstemännen på bolaget.
I stället för en egen strejk började man därför titta på möjliga sympatiåtgärder.
Unionens konfliktorganisation fick tidigt i uppgift av förbundsstyrelsen att hitta sätt att understödja IF Metall. Ett omsorgsfullt detektivarbete inleddes, berättar Elin Svensson på Unionen. Att kalla henne för Unionens strejkgeneral är inte helt fel, även om hon själv nog föredrar sin formella, facklig-byråkratiskt klingande, titel: konfliktsamordnare i förbundets centrala konfliktledning. När Unionen varslar eller strejkar, vilket sällan sker, är det hon som håller ihop arbetet som förbundets hundratals anställda och tiotusentals förtroendevalda gör kopplat till konflikten.
Det här detektivarbetet är ganska roligt att hålla på med
Unionens avtalsansvariga fick i uppdrag att inom sina respektive avtalsområden undersöka potentiella beröringspunkter med Tesla eller med andra förbunds sympatiåtgärder. Snart hittade man ett antal företag som hade affärsförbindelser med Tesla och där Unionen hade medlemmar och kollektivavtal. Dessa förslag gick Unionens konfliktgrupp vidare med och utredde närmare: Var det juridiskt möjligt att lägga ett varsel, hade man stöd från medlemmarna på företaget, skulle varslet få avsedd effekt, skulle man undvika alltför negativa effekter på medlemmarna och tredje man?
Om svaret på dessa och andra frågor var ja, vilket var ovanligt, tog konfliktorganisationen fram ett varselförslag till förhandlingschefen som i sin tur kunde förorda det för beslut i förbundsstyrelsen. Ibland var det en ren slump som gjorde att man hittade rätt. Elin Svensson ger ett exempel:
”Det var en kollega på förbundskansliet vars granne hade gått förbi Tesla och sett en skåpbil med en företagslogotyp på. Grannen tipsade min kollega och sa att vi borde kolla upp det företaget. Så vi kollade med Metall, som inte kände till företaget”, berättar hon.
”Och när vi undersökte företaget visade det sig att vi hade en fackklubb där och att det har ett avtal med Tesla om att de levererar maskiner, servar, installerar, utbildar och är de enda som kan sina egna maskiner. Vilket gör att det är svårt för Tesla att hitta och anlita andra.”
”Det här detektivarbetet är ganska roligt att hålla på med. Att grotta i vad ackreditering är, hur fordonslyftar funkar, hur ofta de ska besiktigas … Det är inte mina vanliga specialintressen direkt”, skrattar hon.
När man väl hittat ett varsel som uppfyller alla krav behöver man också beakta hur det kommer att uppfattas av utomstående, till exempel allmänheten och politiker. Att facket agerar ansvarsfullt och proportionerligt. Exemplet med företag som besiktigar fordonslyftar illustrerar de avvägningarna.
”Med de här certifieringsbolagen kunde vi se att Tesla var en väldigt liten del av deras verksamhet, men att det skulle slå väldigt hårt mot Tesla om det fungerade”, säger Peter Hellberg. Han fortsätter: ”Ett visst risktagande måste företag förstå att de ger sig in i om de gör affärer med ett avtalslöst bolag. Däremot vill vi inte att underleverantörerna ska bli mer drabbade än Tesla, så får det aldrig bli. Vi vill ju inte heller att åtgärderna ska drabba våra medlemmar genom att bolaget tvingas lägga ner eller dra ner på personal.”
Det är nog att ta i lite för mycket att lägga ett varsel mot ett företag som inte har någon som helst kontakt med Tesla
En annan avvägning handlade om att varsla i etapper. Endast åtta–nio företag i Sverige är ackrediterade för att besiktiga fordonslyftar, berättar Elin Svensson:
”Vi funderade på om vi skulle varsla alla på en gång, men bestämde att nej, det är nog att ta i lite för mycket att lägga ett varsel mot ett företag som inte har någon som helst kontakt med Tesla i förebyggande syfte. Vi bedömde att det vore inte riktigt snyggt. Det skulle riskera att blåsa på de här diskussionerna kring proportionalitet och sympatiåtgärder.
Utan vi valde i stället att varsla det här företaget som har avtal med Tesla. Och kontaktar de något annat av de här bolagen så fortsätter vi att varsla. Och det är ju så det har blivit, vi har varslat fyra till.”
Vi är ju inte naiva, vi förstod att Tesla skulle försöka kringgå våra blockader
Tesla agerade precis som Unionen hade förväntat sig och vände sig till andra bolag på ackrediteringslistan. Därför lade Unionen under de följande månaderna ytterligare blockadvarsel på besiktningsbolagen Kiwa, Qvalify, J & B Maskinteknik samt Hissteknik i Sverige. Dessutom varslade man om blockad på Tekniska verken i Linköping, för att förhindra anslutning av Teslas laddstationer till elnätet, i likhet med sympatiåtgärderna från Seko och Vision.
Peter Hellberg berättar att man var förberedda på Teslas agerande:
”Vi är ju inte naiva, vi förstod att Tesla skulle försöka kringgå våra blockader. Det hade vi ju sett länge, att de var väldigt kreativa i att undvika sympatiåtgärder från andra förbund.”
Unionen väntade länge, men när man väl gick in visste man att det skulle kräva uthållighet och beslutsamhet. Som förhandlingschefen och tidigare chefsjuristen Martin Wästfelt utrycker det när jag intervjuar honom i november 2024: ”Ger man sig in i den här leken så måste man leken tåla. Du kan inte ge upp. Det måste man vara väldigt medveten om. Det får ta den tid det tar.”
Situationen framstod som alltmer låst och långvarig. Men bakom kulisserna pågick förhandlingar som skulle utmynna i ett högst konkret lösningsförslag.
German Benders bok Frontalkrock ges ut av Atlas förlag.
