Parterna anklagar regeringen för svag linje om minimilöner Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) kritiseras för svag linje i fråga om EU-lagstiftning om minimilöner. Foto: Jessica Gow / TT

Parterna anklagar regeringen för svag linje om minimilöner

Europeiska minimilöner Regeringen anklagas för passivitet. Den agerar inte tillräckligt kraftfullt i motståndet mot EU-direktivet om minimilöner. Nu begär arbetsmarknadens parter brådskande överläggningar med statsminister Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.
Carl von Scheele
22 dec 2020

Med syftet att skapa ett hårdare och mer aktivt regeringsmotstånd har arbetsmarknadens parter skickat brevet till regeringen och begärt överläggningar.

Tiden börjar rinna ut för de aktörer som vill stoppa en reglering av minimilönerna på Europanivå.

− Vi förväntar oss att regeringen leder detta arbete på ett målmedvetet sätt och använder alla till buds stående medel, politiska och rättsliga, för att stoppa EU:s minimilönedirektiv, kräver parterna.

Hittills har regeringens agerande varit alldeles för försiktigt, trots att förslaget till direktiv hotar den svenska kollektivavtalsmodellen, skriver TCO, LO och Saco tillsammans med arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, SKR och Arbetsgivarverket.

− Det här är en avgörande strid för den svenska modellen och vi måste agera beslutsamt på alla nivåer och i alla kontakter. Vi menar att det krävs en väsentligt tydligare och hårdare linje mot EU-kommissionen, skriver parterna i brevet.

Oro att direktiv släpps fram

Hos både arbetsgivare och fack finns en oro för att regeringen skulle kunna tillåta en kompromiss och släppa fram ett direktiv. Det bekräftar juristen Torkel Blomqvist på TCO.

− Ja, vår huvudsakliga oro är att man inte driver det här på det sätt som frågan förtjänar, säger han.

Regeringen måste följa upp riksdagens uttalande och bedömning att direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen och inte är ett område som EU kan lagstifta om, kräver parterna.

Det danska Folketinget har intagit samma ståndpunkt som Riksdagen. Om ytterligare sju länders parlament gör liknande yttranden inleds en process med ett så kallat gult kort mot förslaget. Då måste EU-kommissionen antingen dra tillbaka direktivet, arbeta om det eller mycket noga förklara varför man går vidare med det.

Kräver mer aktivt påverkansarbete

Parterna vill se ett ”mer aktivt påverkansarbete mot andra medlemsländers regeringar och parlament”. Men det brådskar. Senast den 20 januari måste de medlemsländer som anser att direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen ha meddelat detta till kommissionen.

Nyheter

Parterna kräver också att regeringen framför fackets och arbetsgivarnas gemensamma analyser till EU-kommissionen och EU:s råd, men även dess rättstjänst som just nu prövar minimilönedirektivets juridiska hållbarhet.

Brevet är undertecknat av Therese Svanström, ordförande TCO, Susanna Gideonsson, ordförande LO, Göran Arrius, ordförande Saco, Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, Anders Knape, ordförande SKR, och Gunnar Holmgren, generaldirektör Arbetsgivarverket.

Carl von Scheele
22 dec 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan