Under de senaste åren har arbetsgivare fått allt större kapacitet att samla in data om sina anställda, analysera dem och mata in dem i automatiserade beslutssystem. Kan man lita på att de hanterar det ansvarsfullt? Inte givet, menar den internationella fackfederationen för tjänstemän, UNI, som nu startar en kampanj med krav på fackligt inflytande över de program och algoritmer som utövar allt mer kontroll över arbetsplatser världen över.
Och nästan samtidigt kommer avslöjandet att Amazon – ett av de företag som förekommer mest i UNI:s rapport och banbrytande inom automatisering, algoritmisering och närgången övervakning av anställda – använder modern dataanalys för att bekämpa ”fackliga hot”. Så visst, arbetsgivare kan missbruka informationen, det är inte bara möjligt, utan sker redan idag.
Under de senaste 2-3 åren har digital övervakning på arbetsplatserna exploderat.
Platsannonsen, som togs bort efter att den väckt uppseende, frågade efter två dataanalytiker till Amazons säkerhetsavdelning, med uppgift att identifiera olika hot, men ”arbetarorganisering” omnämndes specifikt flera gånger. Samtidigt hittade tidningen Vice dokument som visar hur Amazon kartlagt Amazon Flex-chaufförers sociala medier. Tidigare i år har e-handelsgiganten bland annat sparkat en ledande organisatör av protester i New York mot bristande säkerhetsrutiner under pandemin.
‒ Att företag försöker hålla koll på facklig organisering går många årtionden om inte längre tillbaka, det nya är förstås de nya möjligheterna. Det är långt fler än Amazon som exempelvis övervakar kommunikationer för att se vilka anställda som varit i kontakt med ombud, säger Mattias Beijmo, IT-expert som för TCO:s tankesmedja Futurion nyligen startat en granskning av övervakning i arbetslivet och en podd i ämnet, Datadriven.
Under de senaste 2-3 åren har digital övervakning på arbetsplatserna exploderat, menar han. Idag är det rutin också på vanliga medelstora företag ute i landet.
‒ Verktygen har blivit billigare och enklare att använda, allt man behöver finns ute i ”molnet”. Det kan handla om mycket närgångna program som registrerar exakta knapptryckningar, vilka fönster som är öppna på datorn och vilken tid den anställde sitter framför skärmen, och de kan ha installerats helt i hemlighet. Det har fått ännu mer fart i och med boomen för distansarbete, säger han.
Stressproblem och arbetsskador som följd
I sin rapport skiljer UNI ut tre stora klasser av algoritmer – för rekrytering, för beslutsfattande, och för produktivitet. Övervakningen sker ofta för den sistnämnda kategorins räkning, som de ser som den mest problematiska. Ur arbetsgivarens synpunkt kan det verka självklart att maximera
effektivitet, men rapporten pekar på att just Amazon – som i pilotprojekt till och med registrerar personalens handrörelser med sensorförsedda armband – har mer än dubbla genomsnittet för stressproblem och arbetsskador, en möjlig konsekvens av att programmen eliminerar naturliga pauser och luckor i arbetet.Program kan vara olagliga
UNI:s främsta slutsats är att användningen av automatiska system inte längre bör vara enbart arbetsgivarens angelägenhet – exakt vilka algoritmer som används borde redovisas, motiveras och förhandlas om. Mattias Beijmo vill lansera konceptet ”digital skyddsrond”.
‒ Likaväl som man går igenom den fysiska arbetsmiljön, borde man återkommande kolla igenom vilken information arbetsgivaren samlar in om de anställda, varför, vad som händer med den, och om det är motiverat och proportionellt.
Många av programmen som används kommer från USA och kan rentav vara olagliga enligt Sveriges och EU:s mer omfattande regler, bland annat Dataskyddsdirektivet, menar han.
‒ Men det upptäcks ju aldrig om ingen håller koll på det. Många gånger vet inte ens företagsledningen själva så noga vad IT-avdelningen gör och att det kanske är otillåtet, de är bara glada att få så detaljerade rapporter hela tiden.