Irene Wennemo: Parterna kan fortfarande få chans att påverka Mycket kan förändras under lagstiftningsprocessen, säger Irene Wennemo, generaldirektör Medlingsinstitutet. Foto: Erik Nylander / TT

Irene Wennemo: Parterna kan fortfarande få chans att påverka

Las-överenskommelsen Två av tre parter har en uppgörelse om hur arbetsrätten ska förändras. Nu är frågan hur regeringen tänker agera. ”Går man vidare med parternas förslag så måste ny lagstiftning utredas,” säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet och tidigare statssekreterare, till Arbetsvärlden.
23 okt 2020

PTK och Svenskt Näringsliv har en överenskommelse som LO ställt sig utanför. De kommunala parterna gjorde upp i våras och i staten finns det sedan länge ett avtal. Mycket är fortfarande oklart om hur arbetsrätten kommer att förändras, även om regeringen skulle besluta att acceptera överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

Överenskommelsen innehåller flera delar där staten väntas gå in med finansiering, exempelvis via sänkta arbetsgivaravgifter för att finansiera arbetsgivarnas utökade ansvar för omställning.

I januariavtalet utlyses att, om parterna kommer överens om hur las ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet, så ska regeringen lägga förslag ”i linje” med denna överenskommelse.

Det kan jämföras med formuleringen att ”i annat fall genomförs utredningens förslag”.

Vanligtvis utreds ny arbetsrättslig lagstiftning i dialog med parterna

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo säger att parterna kan ha möjlighet att påverka också i ett senare skede, när ny lagstiftning utreds.
Foto: Pontus Lundahl / TT

– Antingen går man vidare med Toijerutredningen och skriver en proposition till riksdagen eller så väntar en ny utredningen om lagstiftning som också ska gå på remiss i tre månader. Här kan fortfarande förändringar komma med i både själva utredningsprocessen och efter remissrundan, säger Irene Wennemo.

Innan hon blev generaldirektör på Medlingsinstitutet hade hon tjänsten som statssekreterare under dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) mellan 2014–2019, med lång erfarenhet av lagstiftningsprocessen.

– Vanligtvis utreds ny arbetsrättslig lagstiftning i dialog med parterna, säger Irene Wennemo.

Kan man hinna få lagstiftning på plats under mandatperioden?

– Ja, med skohorn kan man det. Det kräver att man tillsätter en utredning tämligen snart så att riksdagen kan rösta om en proposition innan sommaren, säger Irene Wennemo.

Flera frågor återstår

Även om regeringen går vidare med överenskommelsen så finns också flera obesvarade frågor, exempelvis hur arbetarnas omställningssystem ska uppdateras.

– Tjänstemannarörelsen kan inte tillsammans med Svenskt Näringsliv besluta över hur arbetarnas omställning inom TSL ska se ut, så den delen försvinner helt från överenskommelsen, säger Irene Wennemo.

Sedan 1 maj i år finns också ett nytt kompetens- och omställningsavtal på plats för kommuner, regioner och kommunala företag som gäller tillsvidare.

– Parterna är ganska nöjda med det och har sagt att det inte får påverkas, säger Irene Wennemo.

Med dispositiva regler finns möjligheten till alternativa lösningar via kollektivavtal kvar

Fackförbundet Kommunal, en av parterna i omställningsavtalet, hör också till de förbund inom LO som varit mest kritiska mot las-överenskommelsen.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, skriver i ett pressmeddelande att kompetens- och omställningsfrågorna som hanteras i las-utredningen redan är lösta för välfärdssektorn, som utgör cirka en fjärdedel av arbetsmarknaden, och vill understryka vikten av lagregler som kan avtalas bort helt eller delvis.

– Med dispositiva regler finns möjligheten till alternativa lösningar via kollektivavtal kvar, säger Anders Knape, ordförande SKR, i en kommentar.

LO kan splittras

Den som får ett eventuellt uppdrag att utreda ny lagstiftning i linje med parternas överenskommelse ställs inför en stor utmaning. Är man för lyhörd gentemot LO riskerar man å andra sidan att tappa delar som fick Svenskt Näringsliv att ställa upp.

– Det är verkligen en balansgång, säger Irene Wennemo.

En möjlighet, som också LO:s ordförande Susanna Gideonsson omtalat i en intervju i DN, är att enskilda LO-förbund ansluter sig till överenskommelsen, vilket skulle stärka dess ställning.

– Det kan finnas fler förbund som är beredda att gå med. Om det blir en sådan utveckling att flera förbund väljer att pö om pö gå med och förhandla sig till de bitar man som förbund tyckte saknades – då får vi en ny standard på svensk arbetsmarknad som alla andra måste förhålla sig till, säger Susanna Gideonsson till DN.

Till tidningen Arbetet säger IF Metall:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä också att förbundet vill ta del av överenskommelsen:

– Vi vill inte bli offer för omständigheterna. Inte låta PTK snacka ensamma om sånt som berör oss.

23 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan