Runtom i världen börjar länder från Kina till Spanien lyfta karantänsreglerna och öppna upp ekonomisk aktivitet igen. Men med stor försiktighet, och det gäller inte minst återvändandet till arbetsplatser.
De arbetsplatser vi kommer tillbaka till kommer ofta vara förändrade, exempelvis kontor med rigorösa avgränsningar och enkelriktat i alla passager. Inte alla företag har dock förtroende för att de anställda kommer följa goda smittskyddsrutiner av eget sunt förnuft och självbevarelsedrift. På sina håll planerar arbetsgivare att införa rigorösa nya kontrollsystem med ny teknik som hjälp och hotet från covid-19 som argument.
Amazon och Walmart tar tempen på sina anställda med infraröda kameror vid ingången; ett problem är att tekniken inte är felfri och kan leda till att personer förlorar inkomster på grund av en felaktig avläsning, rapporterar MSNBC. En rad företag utvecklar nu i expressfart nya tekniska system: amerikanska Radiant RFID säljer exempelvis armband med just RFID-chip som surrar om två kommer närmre varandra än säkerhetsavståndet. Ett sjukhus i Barcelona testar en utrustning som känner av om vårdanställda har tvättat händerna och först därefter låser upp dörrar in till patientrum. Alternativt kan information om handhygien registreras och skickar vidare till företagsledningen; en sådan lösning arbetar exempelvis företaget SwipeSense på, enligt tidningen Slate.
– Det man alltid måste fråga sig är vad alla data som samlas in ska användas till. Där ska man kräva transparens av arbetsgivaren. Det är lätt att det blir en ändamålsglidning, att exempelvis data som registreras i säkerhetssyfte i slutändan används för att pressa fram högre produktivitet. Att övervaka anställdas exakta rörelser är ett ganska långtgående ingrepp, säger Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare på Lunds universitet.
Att övervaka anställdas exakta rörelser är ett ganska långtgående ingrepp
Andra system är mer komplexa. Zebra, ett världsledande företag inom bärbara sensorer, kommer inom närmaste veckorna att lansera ett program, antingen installerat i telefoner eller namnbrickor, som registrerar exakt vilka anställda som närmat sig varandra och under hur lång tid. Programmet skapar en historik över varje anställds kontakter och ska användas till smittspårning. Biltillverkaren Ford planerar att införa alarm som varnar om för många arbetare samlas i samma rum.
– Då får man fråga sig vad det säger om arbetsgivarens förtroende för de anställdas eget omdöme. Det kan leda till att alla bara förlitar sig på systemet och struntar i eget ansvarstagande utöver det, funderar Calle Rosengren.
Kontrollambitionen kan rentav sträcka sig utanför arbetsplatsens gränser: Pegasystems säljer en app där anställda regelbundet ska besvara en rad frågor om sina vanor och hälsotillstånd, vilket sedan bearbetas till en ”Coronariskbedömning”, noterar tekniktidningen KM World. Vad konsekvenserna skulle kunna bli för den som får en hög poäng framgår inte.
I Sverige förhandlar man mer om sådana frågor än i exempelvis USA och det framställs sällan rakt av som ett arbetsgivarintresse att hålla koll på de anställda, men Calle Rosengren; man talar hellre om exempelvis kvalitetssäkring.
– Men i slutändan kan systemen som införs fungera ungefär likadant.
Arbetsplatserna, konstaterar Wireds Caren Chesler, har ofta gått före resten av samhället i utvidgningen av övervakning. I de flesta länders arbetslagstiftning har anställda begränsade möjligheter att hindra att arbetsgivaren samlar in omfattande data om var de är och vad de gör på arbetstid. Ett annat mönster är att övervakningen i samhället tidigare ofta utvidgats under kriser och sedan behållits under normala tider.
Ambitionen att exempelvis detaljerat följa hur personalen rör sig är inte ny; företaget Steelcase säljer exempelvis kontorsmöbler som automatiskt registrerar när någon sätter sig eller reser sig, och Microsoft har visat ett system för kameraövervakade arbetsplatser som automatiskt identifierar såväl personer som föremål de har i händerna.