Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Nya upphandlingskrav möter motstånd

Kollektivavtal Förslaget om att krav på kollektivavtalsliknande villkor ska bli obligatoriskt i offentlig upphandling sågas av Svenskt Näringsliv. TCO tycker tvärtom att det i stället ska ställas fler krav än de som utredningen föreslår.
5 nov 2015
Sofia Råsmar, TCO.

Sofia Råsmar, TCO.

– Utredningen om kollektivavtalslikande villkor i upphandling föreslår att krav ska ställas gällande lön, arbetstid och semester. Vi vill att man lägger till två villkor: försäkringar och tjänstepension, säger Sofia Råsmar, utredare på TCO.

I september i år förespråkade en statlig utredning att det i offentlig upphandling skulle vara obligatoriskt att ställa krav på skäliga arbetsvillkor i särskilt utsatta branscher. När remisstiden i veckan gick ut hade en rad organisationers remissvar inkommit, däribland TCO:s.

Sofia Råsmar tycker att utredningens förslag är ett steg på vägen för att säkra skäliga villkor i offentlig upphandling, men att det finns mer att göra på området.

Vill säkra att avtalslösa företag inte shoppar avtal

En anledning till att de ytterligare villkoren ska läggas till är att säkra att de företag som inte har kollektivavtal inte väljer det avtal i branschen som har satt lägst nivåer på lön, arbetstid och semester, säger Sofia Råsmar.

– Kollektivavtal är ju en helhet. Parterna i avtalen kan ha förhandlat ner villkor om just lön, arbetstid och semester för att i stället lyfta upp någonting annat. Men de avtalslösa företag som lägger bud på en upphandling behöver bara följa just de kraven som anges i lag.

Genom att tillföra krav på tjänstepension och försäkringar till de redan föreslagna kraven skulle man täcka viktiga, kostnadsbärande delar av ett kollektivavtal.

Innebär statlig inblandning i lönebildningen

Lars Gellner, Svenskt Näringsliv.

Lars Gellner, Svenskt Näringsliv.

Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svensk Näringsliv, menar att upphandlingens förslag strider mot både den svenska modellen och mot EU-rätt, bland annat eftersom förslaget ger den nya Upphandlingsmyndigheten för stor makt.

– Det är naturligtvis bra att Upphandlingsmyndigheten ska arbeta med arbetsmarknadens parter, men i det fall de skulle vara oeniga ska myndigheten själv besluta om vad som gäller i de föreslagna branscher som kollektivavtalskraven omfattar. Det innebär statlig inblandning i lönesättningen, vilket strider med den svenska modellen, säger han.

Ser svårigheter i branscher med flera kollektivavtal

Lars Gellner framför också att det faktum att svenska företag skulle behandlas annorlunda än utstationerade företag strider mot EU-rätt. För utstationerade arbetare kan endast krav om eventuell lagstadgad lön, semester och arbetstid ställas.

– När det gäller nivå på arbetstid och semester finns det lag att luta sig på, men inte gällande lönenivåer.

Han menar det finns flera problematiska situationer när det gäller nivåer på lägstalön: när de avtal som finns i branschen är sifferlösa och i de fall där parterna inte är överens om lönenivåer, vilket skulle försvåra för avtalslösa företag som vill lägga bud i offentliga upphandlingar.

– Vi kan ju till exempel titta på städbranschen, där det finns massor av olika kollektivavtal. Hur ska Upphandlingsmyndigheten välja vilket som ska gälla? Det går helt enkelt inte att ställa krav om lön i offentlig upphandling, säger Lars Gellner.

5 nov 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan