Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Ny rapport: Minskad facklig styrka kan öppna för minimilöner i lag Transportbranschen har låg organisationsgrad. Foto Hasse Holmberg / TT

Ny rapport: Minskad facklig styrka kan öppna för minimilöner i lag

Under coronapandemin har facken haft en kraftig tillströmning och vuxit med nära 60 000 medlemmar. Det kan möjligen vara en kickstart på en ny facklig trend, spår professor Anders Kjellberg, i en ny stor kartläggning. Men om de många åren med sjunkande organisationsgrad istället fortsätter, kan åtgärder som idag ratas, vinna ökat stöd.
Carl von Scheele
8 jun 2020

Sedan millenniumskiftet har den fackliga organisationsgraden sjunkit kraftigt och är nu nere på 68 procent. Men under de två senaste åren har något hänt. Organisationsgraden har varit oförändrad och medlemstappet avstannat, visar professor Anders Kjellberg i rapporten ”Den svenska modellen i en oviss tid”, som ges ut av Arena Idé på måndagen.

I rapporten presenterar han färska siffror över facklig medlemsutveckling och organisationsgrad. Dessutom finns detaljerade siffror om medlemstillströmningen under coronapandemin.

På två månader i år, mars och april, växte facken inom LO, TCO och Saco med 58 000 medlemmar. Ökningen står i en bjärt kontrast till utvecklingen under ett drygt decennium. Den kraftiga medlemsminskningen som har präglat perioden från 2007 stannade upp under 2018 och 2019, och vände till en kraftig uppgång under våren.

Frågan är om detta bara är en tillfällighet eller kan vara en kickstart på en ny trend där arbetstagarna i betydligt större utsträckning än tidigare söker sig till facket.

– Ja, det kan bli på så sätt. Många arbetstagare ser nu ett behov av fackliga organisationer. Man tyr sig dit under osäkra tider och har blivit rejält omskakade under pandemin. Många nya medlemmar kommer nog stanna kvar i facket, säger Anders Kjellberg till Arbetsvärlden.

Medlemsutvecklingen mellan arbetare och tjänstemän skiljer sig starkt.

”När trenden pekar i riktning mot att endast hälften av arbetarna inom en snar framtid är medlemmar i facket ökar risken att den fackliga normen i den svenska modellen börjar ifrågasättas”, skriver Kjellberg i rapporten. Foto: Simon Markusson

Det är inte omöjligt att coronakrisen kommer att resultera i en ökad organisationsgrad under 2020 som helhet, konstaterar Kjellberg i rapporten.

Medlemstillströmningen under pandemin skiljer sig helt från beteendet under finanskrisen 2008. När den slog in i Sverige med full kraft året därpå var avgifterna till a-kassorna mycket höga och villkoren i arbetslöshetsförsäkringen försämrade. Alliansregeringen hade infört ett system där medlemsavgiften till och med steg med ökad arbetslöshet. Varken fack eller a-kassor fick någon lavin av inträdesansökningar.

När arbetstagarna den här gången möter en allvarlig lågkonjunktur rycker regeringen och stödpartierna in och förbättrar villkoren i a-kassan. Som en del i krisbekämpningen blir det lättare att kvalificera sig för ersättning och maxbeloppet för dagpenningen höjs.

– Ännu fler har gått med i a-kassorna än i fackförbunden. Många ställdes omedelbart inför hotet att förlora jobbet ganska omgående. De fackliga a-kassorna ökade med omkring 175 000 anslutna vilket är nästan tre gånger mer än den fackliga nettoökningen av medlemsantalet.

Krispåverkade fack ökar mest

Rapportens mer detaljerade tabeller om coronakrisens effekter på medlemsutvecklingen visar att förbund vars medlemmar direkt har blivit påverkade av pandemin ökar mest. Inom LO är det till exempel Kommunal, Handels och Hotell- och restaurangfacket.

På TCO-sidan står Unionen i en klass för sig, med en ökning på nära 24 000 medlemmar.

Professor Kjellberg gör flera andra viktiga observationer i rapporten. Medlemsutvecklingen mellan arbetare och tjänstemän skiljer sig starkt.

Unikt för Sverige

Under perioden 2006 till 2019 har LO-förbunden gått från en organisationsgrad på 77 procent till 60 procent.

Tjänstemännens organisationsgrad har inte sjunkit lika mycket. Den låg också på 77 procent 2006, men var 72 procent förra året.

Att tjänstemännen har en mycket hög organisationsgrad och dessutom högre än arbetarna är unikt för Sverige.

Utlandsfödda får 8 av 10 jobb

Ett stort bekymmer för LO-kollektivet är att organisationsgraden för utrikes födda arbetare har sjunkit till 51 procent. Kjellberg konstaterar att det finns flera skäl till att det är allvarligt. Ett är att nästan hela sysselsättningsökningen väntas gå till utrikes födda. Redan i år handlar det om 8 av 10 jobb.

”Om facken inte lyckas rekrytera dem kommer det bli mycket svårt att höja organisationsgraden”, skriver Kjellberg i rapporten.

Han presenterar också två framtidsscenarier över medlemsutvecklingen, som utgår från den genomsnittliga förändringen under de tre senaste åren. Kjellberg spanar fem år respektive 10 år in i framtiden.

”Den fackliga normen börjar ifrågasättas”

År 2024 kan organisationsgraden vara nere på 65,5 procent och fem år senare sjunkit ytterligare till 63 procent. Något mer än varannan arbetare och två tredjedelar av tjänstemännen är då organiserade. I den privata sektorn kommer arbetarnas organisationsgrad ligga under 50 procent och bland tjänstemännen kring 62 procent, enligt scenarierna.

”När trenden pekar i riktning mot att endast hälften av arbetarna inom en snar framtid är medlemmar i facket ökar risken att den fackliga normen i den svenska modellen börjar ifrågasättas”, skriver Kjellberg i rapporten.

Krav på minimilöner

Slutsatsen är inte att arbetsgivarna får mycket större möjligheter och kan pressa igenom sina villkor i traditionella avtalsrörelser. I stället kan allmängiltigförklaring av kollektivavtal eller krav på lagstadgade minimilöner bli verktyg för försvagade fack.

I Norge, där den fackliga anslutningen är omkring 50 procent, finns möjligheten att allmängiltigförklara kollektivavtal. Då blir täckningen 100 procent i den bransch som berörs, men med begränsningen till avtalens minimivillkor. Hotell- och restaurangbranschen, där organisationsgraden är 16 procent, är en sektor där systemet används.

Nyheter

– Svenska Transport reste frågan om allmängiltigförklaring för några år sedan och även andra LO-förbund ställde sig relativt positiva. Jag pekar på att i transportbranschen är det ett problem med facklig anslutning och kollektivavtal bland taxibolag, budfirmor och flyttfirmor, säger Anders Kjellberg.

Tyska minimilöner

I branschen har åkerier dessutom svåra problem i konkurrensen från cabotagetrafik, och ibland tvingas svenska åkerier försämra villkoren för att klara sig i konkurrensen, tillägger Kjellberg.

– Men Transport har ägnat mer kraft åt att få förändrade cabotageregler än frågan om allmängiltigförklaring av kollektivavtal.

I Tyskland, där både fackens och arbetsgivarnas organisationsgrad kraftigt minskat, släppte facken motståndet mot minimilöner och drev fram en sådan lagstiftning, som infördes 2015.

– Statligt reglerade minimilöner var uppe för några år sedan i Sverige, men är det knappast nu. Då var det Teknikföretagen som kunde tänka sig det. I dag är fack och arbetsgivare ense om att de inte vill ha en EU-reglering av minimilöner.

– Det som kan hända på sikt om det blir för låg organisationsgrad är att idéer om allmängiltigförklaring eller av staten satta minimilöner vinner kraft.

Carl von Scheele
8 jun 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.