Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Ny rapport: Därför ökar lönerna så långsamt LO-ekonomen Sebastian del Toro söker i en ny rapport förklaringar till det senaste decenniets långsamma löneökningstakt. Foto: TT

Ny rapport: Därför ökar lönerna så långsamt

Lönebildning Svenskt Näringsliv firar det lägsta treårsavtalet sedan Industriavtalets början. Samtidigt ligger löneglidningen, alltså möjligheten att gå utöver märket, på historiskt låg nivå. LO-ekonomen Sebastian de Toro försöker i en ny rapport ta reda på varför lönerna ökar långsamt.
24 maj 2018

”Vi kan också konstatera att Avtal 2017 blev det hittills lägsta tre-årsavtal som slutits sedan Industriavtalet trädde i kraft,” skriver Carola Lemne i en krönika i mars där hon ser tillbaka på framgångarna för Svenskt Näringsliv under hennes tid som vd.

Märket ligger på 6,5 procent fram till 31 mars 2020, där 0,5 procent för många utgör avsättningar till delpension.

Det innebär att löneökningarna i de centrala avtalen uppgår till Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

I Sverige sätter de senaste årens höga invandring framför allt press på lönerna på LO-sidan

LO-ekonomen Sebastian de Toro har försökt förklara hur vi hamnade i en situation med stagnerande löneökningstakt. I en ny rapport radar han upp flera orsaker som tillsammans verkar för att dämpa löneutvecklingen.

Tidigare avtal

Märket för treårsavtalet 2017-2020 ligger på 6,5 procent. Tidigare treårsavtal har varit högre:

2004-2007: 7,3 procent

2007-2010: 10,2 procent

2013-2016: 6,8 procent

Källa: Medlingsinstitutet

+ Expandera

Stort arbetskraftsutbud, långsammare produktivitetsutveckling och låga inflationsförväntningar hör till pusselbitarna.

Är stort arbetsutbud fortfarande en hämmande faktor i svensk lönebildning?

– Den är framför allt viktig i ett internationellt perspektiv. Arbetslösheten har fallit i ett antal länder men samtidigt är många ofrivilligt arbetslösa eller deltidssysselsatta, vilket leder till en press nedåt på lönerna. I Sverige sätter de senaste årens höga invandring framför allt press på lönerna på LO-sidan, säger Sebastian de Toro till Arbetsvärlden.

I rapporten redovisar Sebastian de Toro hur produktivitetstillväxten, mätt som ett genomsnitt för Sverige och 13 andra europeiska länder, har kommit av sig efter finanskrisen.

Sebastian de Toro. Foto: LO

– Det finns två förklaringar. En förklaring är att företagen blivit mer försiktiga efter finanskrisen och investerar i mindre omfattning och mindre riskfyllt. Den andra förklaringen är den långsiktiga teknikutvecklingen, där vi inte har haft tillräckligt produktionsförbättrande innovationer, säger Sebastian de Toro.

Det skrivs ofta i medierna om en pågående teknisk revolution, är det fel?

– Det finns två berättelser om det här. Den ena är den bilden som framkommer i media och som målas upp av olika teknik-gurus om att vi genomgår en teknisk revolution, säger Sebastian de Toro.

Men det finns också en annan berättelse, framförd av bland andra forskaren Robert, J. Gordon.

Sex orsaker

LO-ekonomen Sebastian del Toro punktar upp följande sex orsaker till att lönerna ökar långsamt:

  • Lediga resurser på arbetsmarknaden
  • Långsammare produktivitetsutveckling
  • Låga inflationsförväntningar
  • Försvagad facklig förhandlingsstyrka
  • Internationell lönekonkurrens
  • Dagens långsamma löneökningstakt kan också bero på en eftersläpning
+ Expandera

– I ett längre perspektiv menar Gordon att informationstekniken inte varit lika omstöpande som tidigare innovationer under den industriella revolutionen. I dagsläget ser den senare ut att stämma bättre, men det kan ju ändras framöver, säger Sebastian de Toro.

En annan trend som är väldigt tydlig i Sverige är att löneglidningen minskat genom åren och ligger på en historiskt låg nivå. Löneglidning innebär att parterna lokalt enas om löneökningar som ligger över nivån i de centrala avtalen. Under 1990-talet hörde det inte till ovanligheterna att de totala löneökningarna låg en bra bit över nivån i de centrala avtalen.

På senare år har lönerna inte orkat klättra lika långt över märket.

– Löneglidningen har blivit betydligt mindre från industriavtalets början till i dag. En förändring, som Arbetsmarknadsekonomiska rådet spekulerat i, är att arbetsgivarsidan har ökat sin disciplinering och inte tillåter löneökningar i samma utsträckning som tidigare. Men det kan också bero på effekter av finanskrisen och att det fortfarande finns lediga resurser på arbetsmarknaden, säger Sebastian de Toro.

I rapporten föreslår han flera sätt att arbeta för snabbare löneökningar. Att stärka utbildningssystemet för att på så vis öka arbetskraftens produktivitet är en ingrediens, men också att arbeta för fler fasta heltidsanställningar och en a-kassa som motverkar allt för låga reservationslöner.

Svaga fack i utlandet påverkar Sverige

När Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, får kommentera rapporten pekar han ut internationell konkurrens från Europa, däribland Tyskland, som betydande för löneutvecklingen i Sverige.

Och han beskriver löneutvecklingen i Tyskland som ”katastrofal”.

– Vi har en exportindustri som är löneledande och framför allt konkurrerar med närliggande länder. Eftersom löneinflationen ökat långsammare i Tyskland under lång tid så konkurrerar de ut svensk industri om lönekostnaderna ökar för mycket här.

Brist på förhandlingskraft i andra länder kan spilla över i den egna lönebildningen.

För att undvika ett ”race to the bottom” där EU:s industrier bjuder under varandra i lönekostnader efterlyser han en bred diskussion på EU-nivå. Fackrörelserna inom EU behöver sluta leden – brist på förhandlingskraft i andra länder kan spilla över i den egna lönebildningen.

Han ser flera orostecken i Europa som pekar på försämringar för löntagarna. Exempelvis i Frankrike där president Emmanuel Macron genomför reformer som siktar på att öka landets konkurrenskraft gentemot Tyskland.

– Lönebildningen måste vara solidarisk. Det som är intressant ur ett lönebildningsperspektiv är löneinflationen, alltså de nominella löneökningarna minus produktivitetsförändringen. Det innebär att exempelvis Tyskland behöver ha mycket högre nominella löneökningar än Italien för att uppnå samma löneinflation. Det här måste man ha en diskussion om, säger Sandro Scocco.

”Lite väl höga reala löneökningar”

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, menar att LO:s rapport har fel utgångspunkt när den söker förklaringar till ”långsamma” löneökningar.

Peter Jeppsson.

– Vi har haft reallöneökningar de senaste 20 åren så det är snarare så att man skulle kunna säga att de varit lite väl höga. Att vi haft en lägre löneökningstakt de senaste åren beror till stor del på att Sverige behöver kunna konkurrera på en internationell marknad, säger Peter Jeppsson till Arbetsvärlden.

Han menar också att det är en felsyn att man i lönebildningen ska utgå från Riksbankens inflationsmål.

– Det måste vara de svenska företagens internationella konkurrenskraft som ska vara styrande, säger Peter Jeppsson.

Har arbetsgivarsidan blivit mer disciplinerade för att inte tillåta löneglidning i samma grad som tidigare?

– Jag tror det finns två förklaringar till den minskade löneglidningen. Den första är den internationella konkurrensen. Den andra är att företagen lärt sig att hitta andra lösningar än att erbjuda högre löner när de ska hitta arbetskraft. De kan exempelvis förlänga rekryteringstiderna, eller låta bli att anställa, säger Peter Jeppsson.

24 maj 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.