Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Lönespridning i fokus för kvinnodominerade yrken Nu vill parterna komma åt det sammanpressade löneläget i kvinnodominerade yrken. Lönespridning är i fokus i det nya avtalet mellan Vision, Akademikerförbundet SSR, SKL och Pacta. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Lönespridning i fokus för kvinnodominerade yrken

Lönespridning Den dokumenterade bristen på lönespridning hos kvinnodominerade yrkesgrupper som socialsekreterare ska åtgärdas – god prestation måste belönas. Det är parterna eniga om i det nya avtalet mellan Vision, Akademikerförbundet SSR, SKL och Pacta.
2 maj 2017

Ett treårigt, sifferlöst avtal där man lagt krut på att öka lönespridningen bland kvinnodominerade yrkesgrupper som socialsekreterare, tandsköterskor och medicinska sekreterare.

Så ser avtalet ut som fackförbunden Vision och Akademikerförbundet SSR har tecknat med Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Pacta. Omkring 150 000 anställda i offentlig sektor omfattas av det nya avtalet, som gäller retroaktivt från 1 april och sträcker sig till den 31 maj 2020.

Några av slutsatserna var att de med 20 år i yrket generellt bara tjänar några tusenlappar mer än de som nyss börjat.

Länge har lönebilden varit sammanpressad, någonting facken vill komma åt för att öppna dörren för bättre löner – och att belöna hårt arbete.

Vision och Akademikerförbundet SSR har uppmärksammat de dåliga möjligheterna att göra just lönekarriär i de kvinnodominerade yrkena som omfattas av avtalet. Förra året släppte Akademikerförbundet SSR en rapport som tittade närmare på lönesituationen för socialsekreterare.

Några av slutsatserna var att de med 20 år i yrket generellt bara tjänar några tusenlappar mer än de som nyss börjat – och att löneutvecklingen helt verkar ha stannat av när man jobbat i 20 år som socialsekreterare.

Parterna eniga om ökad lönespridning

Fackförbunden är eniga med SKL om att det behövs ett partsgemensamt arbete som ska öka lönespridning hos lokala arbetsgivare. Goda prestationer ska märkas i lönekuvertet.

Veronica Magnusson, ordförande Vision.

Arbetsvärlden pratar med Veronica Magnusson, ordförande för Vision, om behovet av större lönespridning.

Ni har betonat vikten av lönespridning, varför?

– Grunden är att vi har en individuell och differentierad lön så man ska få betalt för den insats man presterar och ska kunna påverka sitt yrkesliv. Vi ser att i kvinnodominerade yrkesgrupper, och våra exempel är bland annat socialsekreterare, tandsköterskor och medicinska sekreterare, så är lönebilden väldigt sammanpressad, säger Veronica Magnusson.

Den bristande lönespridningen gör också, enligt henne, så att lönerna på det hela taget blir lägre. Genom att öka lönespridningen vill man också få upp den generella lönenivån för medlemmarna.

– Utan lönespridning får man inte upp lönen under sitt arbetsliv och löneläget blir lägre, både vad gäller den faktiska lönen här och nu och när det gäller livsinkomst. Det här är ett sätt för våra medlemmar att få högre löner, säger Veronica Magnusson.

Ser ni några särskilda utmaningar för att få igenom ökad lönespridning?

– Utmaningen är att löneprocessen ska fungera i alla delar, att det ska vara väl kända kriterier och att cheferna ska ha ett mandat att sätta lön efter den prestation som man gör. Och att det så klart ska finnas ett utrymme för att det ska bli påslag när man har gjort en bra insats, säger Veronica Magnusson, och fortsätter:

– Man ska ha samtal mellan mellanchef och medarbetare där det är tydligt varför man har den lön man har och vad man kan göra för att påverka den.

Hur ska man tackla en situation där lönebilden är högre för nyanställda än de som jobbat länge på en arbetsplats?

– Det är alltid bra när våra medlemmar får bra löner, även när de är nyanställda. Men det blir ett problem om lönesättningen inte fungerar för dem som redan finns på arbetsplatsen. Det är det vi ser att marknaden har bidragit till: att det sätts högre löner när man kommer in. Och det är bra, men då måste också lönesättningen fungera i övrigt så att den som finns i yrket och finns på arbetsplatsen har möjlighet till en god utveckling. Då är lönespridning nyckeln till det, säger Veronica Magnusson.

Det här är ett sätt för våra medlemmar att få högre löner.

Vad är du stoltast över med det nya avtalet?

– Att vi har ökat inflytandet för våra medlemmar när det gäller arbetsvillkoren och möjligheten till arbetstidens förläggning. Det finns heller inga försämringar i det här avtalet, det innehåller bara förbättringar. Vi har kunnat gå ut med ett avtal som är starkare i alla delar för våra medlemmar, säger Veronica Magnusson.

Är det något du inte är helt nöjd med?

– Man går alltid in med högre ambitioner än vad man kan ro i hamn på en enskild avtalsrörelse. Jag skulle vilja förbättra tillämpningen av löneprocessen ännu mer och också ytterligare steg när det gäller inflytande över arbetstiderna. Men jag är nöjd med att vi har tagit små steg, säger Veronica Magnusson.

Hon ser också fördelar med att avtalet är treårigt – arbetsro för förtroendevalda och arbetsgivare, liksom en klar riktning i lönearbetet.

– Man vet planeringsförutsättningarna, man vet vad som sätter ramarna för löneprocessen de kommande åren, säger Veronica Magnusson.

2 maj 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan