Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Ny studie: Sifferlösa avtal ger främst lönespridning Kommunals ordförande Tobias Baudin,( Foto: Anders Wiklund/TT.) ifrågastätter professor Lars Calmfors rekommendationer, (Foto: Erik Nylander/TT)

Ny studie: Sifferlösa avtal ger främst lönespridning

Kollektivavtal Arbetsmarknadsekonomiska rådet föreslår fler sifferlösa avtal för att rädda kollektivavtalen. Medan de fungerat för sjuksköterskorna som är hett efterfrågade, så är Kommunal kritiskt: Vad händer när det blir kris - ska lönerna sänkas då? frågar sig ordföranden Tobias Baudin. Rådets egen studie visar att effekterna av sifferlöst i första hand är lönespridning framför en generell ökning av lönehöjningar.
15 Feb 2018

När Arbetsmarknadsekonomiska rådet presenterade sin rapport på tisdagen, om kollektivavtalen och hur arbetsgivarna ser på dem, var professor Lars Calmfors uppmaning till facken att öppna för mer flexibilitet i kollektivavtalen. Rådets analys är att arbetsgivarna är de som bärare av kollektivavtalen när organisationsgraden hos arbetstagarna sjunker. I dag är organisationsgraden bland arbetsgivarna högre än bland arbetstagarna.

Som underlag för hur man skulle kunna göra kollektivavtalen mer attraktiva, har rådet gjort en enkät bland arbetsgivarna om deras syn på kollektivavtalen genom att låta arbetsgivarna ta ställning till olika positiva respektive negativa påståenden om avtalen.

Resultatet visar att det som arbetsgivare med kollektivavtal värderar högst, är det goda anseende som kollektivavtalen ger. Mest kritiska är arbetsgivarna till att kollektivavtalen gör det svårare att anpassa lönesättningen till hur det går för företaget.

Företag med sifferlösa avtal i vår enkät håller inte med om några av de negativa påståendena om kollektivavtal

Ett av flera sätt som enligt rådet (se faktaruta intill) skulle kunna göra avtalen mer attraktiva för arbetsgivarna är att fler avtal blir sifferlösa, också inom privata sektor, menade Lars Calmfors.

Rådets förslag

Några sätt som enligt rådet kan göra kollektivavtalen mer attraktiva för arbetsgivarna är:

  • Större användning av sifferlösa avtal även i privat sektor.
  • Större möjligheter att anpassa löneökningar i enskilda företag till hur bra det går för detta.
  • Kollektivavtal light för mindre företag och anpassade avtal för internationella koncerner som har företagsinterna system.
  • Större flexibilitet för enskilda individer att utforma egna kompensationspaket.
+ Expandera

– Företag med sifferlösa avtal i vår enkät håller inte med om några av de negativa påståendena om kollektivavtal. De fack som har tecknat sifferlösa avtal ser dem som ett sätt att få upp lönerna, medan andra ser det som ett hot mot industrins märke.

Egen studie av sjuksköterskornas avtal

Lars Calmfors konstaterar samtidigt att man vet ganska lite om effekten av sifferlösa avtal i Sverige. Därför har professor Per Skedinger tittar på vad som hände med sjuksköterskornas löner vid övergången till sifferlösa avtal 2011. Perioden som han har studerat är åren 2008–2013.

Studien kan inte visa på en tydlig generell ökning av månadslönen under de här åren, snarare är effekten en ökad lönespridning.

– Och det verkar som att marknadskrafterna har påverkat lönerna för sjuksköterskorna, säger Per Skedinger. Ju större befolkningstillväxt bland äldre i regionen, desto högre löner.

Det tolkar Per Skedinger som att lönerna anpassas mer efter efterfrågan på den arbetskraften – fler äldre i befolkningen borde öka efterfrågan på sjuksköterskor.

Arbetstidsförkortning samtidigt

Bilden av sifferlösa avtalens effekt kompliceras av att vissa sjuksköterskor samtidigt har fått en arbetstidsförkortning. Omräknat till timlön skulle det enligt Per Skedinger innebära en lönepremie på cirka 2 procent. Men arbetstidsförkortningen försvårar möjligheten att göra en analys av om sifferlösa avtal har gjort det lättare i praktiken att rekrytera fler sjuksköterskor regionalt. En arbetstidsförkortning kan ju samtidigt innebära behov av att rekrytera ännu fler, menar rådet.

För Vårdförbundet har sifferlösa avtal inneburit ökade löner för sjuksköterskor. Det säger Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg till Arbetsvärlden.

– Det gäller i förhållande till de som följer industrimärket, och jämfört med andra grupper i välfärdssektorn. Vi har även sett att utvecklingen av förstalönerna har varit god.

Gapet till manligt dominerade yrken med samma utbildningslängd och svårighetsgrad är en viktig referens för Vårdförbundet. Det gapet är fortfarande stort, understryker Annelie Söderberg, som dock anser att det har krympt mer med de sifferlösa avtalen.

Vi har fått högre löneökningar och samtidigt villkorsförbättringar utan att behöva sälja ut något.

Samtidigt har Vårdförbundet fått lokala och centrala avtal om arbetstidsförkortning.

– Om man hårdrar det kan man säga att vi har lyckats åstadkomma en arbetstidsförkortning trots en god löneutveckling. Vi har alltså fått högre löneökningar och samtidigt villkorsförbättringar utan att behöva sälja ut något. Men det beror inte på sifferlösa avtal. Det beror i stället på kompetensbristen och att vi har arbetat väldigt aktivt med att medlemmar som jobbar natt behöver återhämtning och vila.

Bakgrunden är en utveckling mot en högre aktivitet i vården på nätterna. Operationer kan förekomma även på nätter och patienter i den slutna vården är mer vårdkrävande i dag.

– Det betyder att våra medlemmar behöver bemanna vården under dygnets alla timmar i dag, och många har anställningar med blandad dag- och nattpass. Då behöver man återhämtning och vila. Kompetensbristen har också gjort att medlemmar ställer krav, för att man ska orka arbeta natt.

Vill ha ytterligare lönespridning

Lönespridningen har ökat med de sifferlösa avtalen, och Vårdförbundet fortsätter att arbeta för ytterligare lönespridning.

– Vi behöver dra isär lönerna för att det ska finnas de som går före och driva lönen för resten av kollektivet.

Enligt Annelie Söderberg ser förbundet att det är svårt att öka lönespridning genom att värdera individuella prestationer i förhållande till kolleger. Däremot vill man öka antalet karriärvägar. Det kan handla om att handleda, forska eller blir avancerad specialist.

– Medlemmarna måste se att förstalönerna håller en viss nivå och att man kan se fram emot en löneutveckling under hela sitt yrkesliv, för att yrket ska vara attraktivt att satsa på.

– I dag skiljer det 30 procent i lön mellan en nyutbildad och en erfaren sjuksköterska. I motsvarande manligt dominerade yrken kan de fördubbla sin lön under yrkeslivet, det är en skillnad på 100 procent, konstaterar Annelie Söderberg.

Vad händer i ett annat läge, i en ekonomisk kris? Vad gör man om man rentav vill sänka lönerna?

Kommunals ordförande Tobias Baudin tror inte på sifferlösa avtal för sina medlemmar.

– De som får högre löner nu i sifferlösa avtal har marknadskrafterna med sig, säger han till Arbetsvärlden. Men vad händer i ett annat läge, i en ekonomisk kris? Vad gör man om man rentav vill sänka lönerna? Därför tror vi inte på den här modellen, vi vill ha siffersatta avtal som alla får del av.

Däremot är han ense med Lars Calmfors om att man måste kunna göra avsteg från märket.

– Vi lyckades få en historisk satsning på undersköterskorna sist, de fick dubbelt så mycket som märket. Men alla måste få upp sina löner, att i det läget ta från andra lågavlönade grupper – det ställer vi inte upp på.

Det är ett ömsesidigt ansvar att hålla en hög organisationsgrad.

Hur ser då Kommunal på det som Lars Calmfors och Arbetsmarknadspolitiska rådet hävdar – att arbetstagarnas lägre organisationsgrad borde resultera i att facken blir mer intresserade av att teckna kollektivavtal som är mer attraktiva för arbetsgivarna?

– Det är ett ömsesidigt ansvar att hålla en hög organisationsgrad. Klarar vi inte det så utmanas hela den svenska modellen. Vi ska inte ha en riksdag som klubbar vilka löner som sak gälla.

– Men politikerna har varit med och förändrat förutsättningarna när man införde allmän visstid och man tog bort avdragsrätten för fackavgiften, medan arbetsgivarna fortfarande får göra avdrag. Därför måste också politikerna se till att man återupprättar avdragsrätten, och det gör regeringen nu. Men vi i facket måste göra själva jobbet sedan.

Kommunal har enligt Tobias Baudin en organisationsgrad på 64 procent om visstidsanställda räknas in. De visstidsanställda har ökat i andel på Kommunals område, de har också en lägre organisationsgrad. Förbundet arbetar just nu med en ”stor förändring” för att bli bättre på att visa både unga och utrikes födda på medlemsnyttan.

 

15 Feb 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.