I slutet av april är det ett år sedan justitierådet Gudmund Toijer fick regeringens uppdrag att föreslå fler undantag i turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las.
Han ska också föreslå förenklingar ifråga om uppsägningar av personliga skäl och ett ökat ansvar för kompetensutveckling bland arbetsgivarna. Samtidigt som den grundläggande balansen mellan arbetsgivare och fack ska bestå. Alltsammans i enlighet med januariavtalet
Efter att förslag i las-utredningen läckt ut anser flera bedömare att den i huvudsak går arbetsgivarnas väg.
Förslagen i las-utredningen
Följande förslag övervägs i las-utredningen:
Uppsägningar av personliga skäl ska inte kunna ogiltigförklarades i bolag med upp till 15 anställda.
Undantag i turordningsreglerna i las ska få göras för mellan fem och tio personer i alla bolag oavsett storlek. I dag får endast två nyckelpersoner i företag med färre än tio anställda undantas.
Företag som vill undanta tio personer måste dock om det ska vara möjligt ta ansvar för anställdas kompetensutveckling.
Dessutom kan kraven på den som har förtur till arbete har rätt kompetens skärpas.
Källa: Arbetet
Utredningen överväger exempelvis att uppsägningar av personliga skäl inte ska kunna ogiltigförklaras i bolag med upp till 15 anställda – och att undantag i turordningsreglerna ska få göras för mellan fem och tio personer i alla bolag oavsett storlek, enligt tidningen Arbetet.
”Las är inget stort problem”
Mats Glavå, docent i arbetsrätt, uppger att forskning visar att las i stort sett inte är något problem för svenskt näringsliv i dag. Exempelvis har stora bolag goda relationer och träffar överenskommelser med facken i de flesta fall, förklarar han. Han är orolig för hur januariöverenskommelsen mellan S, MP C och L kan komma att påverka kollektivavtalsmodellen framöver.
Omkring 90 procent av de svenska arbetsplatserna täcks i dag av kollektivavtal. Foto: Anders Wiklund / TT
– Ändrar man las på det vis som föreslås och gör den arbetsgivarvänligare så tar man bort incitamentet för mindre företag att sluta kollektivavtal. Och då kommer den svenska modellen att på sikt gå under, säger han.
Glavå refererar till den historiska utvecklingen av anställningsskyddet: att regeringen och riksdag länge i lag gett fack och arbetsgivare utrymme att själva komma överens om vissa delar. En sådan semidispositiv lagstiftning har genom åren uppmuntrat parterna att träffa kollektivavtal.
– Men det som hänt de senaste 20 åren, sedan slutet av 90-talet, är att las har blivit förmånligare för arbetsgivare än vad kollektivavtalen är. Och den nuvarande utredningen gör saken än värre, säger han.
– Januariavtalet bygger på att man ska lätta upp las för i första hand småföretag. Och om inte utredaren lägger förslag i den riktningen, fullföljer han inte sin uppgift.
Samtidigt ska en ”grundläggande” balans mellan parterna behållas. Ett ökat ansvar för kompetensutveckling bland arbetsgivarna ska nämligen väga upp konsekvenserna av uppluckrad turordningsrätt, genom att anställda lättare ska kunna ställa om vid uppsägningar.
– Det finns inte något preciserat, utan det är bara bludder i direktivet.
Mats Glavå säger att han har svårt att se hur ett sådant förslag i praktiken kan se ut och fungera.
– Det finns inte något preciserat, utan det är bara bludder i direktivet. Medan däremot formuleringarna är noggrant detaljerade ifråga om turordningsrätten.
Han anser att den arbetsrättsliga uppluckringen snarare är ideologiskt motiverad än kopplad till verkliga problem på arbetsmarknaden. Han menar att det sker en maktförskjutning som missgynnar den fackliga sidan.
Därtill står det i januariavtalet också att om parterna själva är överens, så ska riksdagen lagstifta i enlighet med deras förslag. Alltså inte som utredningen föreslår. Att man gör så här innebär ett nytt tänk i den svenska modellen, enligt Mats Glavå.
– Det är ju framför allt Centern och Liberalerna som driver kravet på ändrad arbetsrätt. Men ett problem är alltså att om dessa förslag genomförs kommer incitamenten för många småföretag att sluta kollektivavtal för att få bättre villkor att minska.
Enligt Mats Glavå minskar de aktuella förslagen också intresset bland arbetstagare att organisera sig fackligt.
Viken press sätter läckta las-förslagen på parterna? Kan de i sig undergräva fackens möjligheter att få till bättre villkor?
– Ja, det kan det göra. Att kasta in kompetensutvecklingsfrågan i utredningen var som att kasta in en trojansk häst som kan välta projektet, säger Mats Glavå.
Han bedömer att LO-kollektivet har mindre att tjäna på ekvationen sämre arbetsrätt mot mer kompetensutveckling än vad tjänstemännen har. Hittills är det också mest LO som har protesterat utåt. Skulle det som Arbetet har beskrivit vara de förslag som kommer att komma från utredningen, så är det naturligtvis totalt oacceptabelt, säger också LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson.
Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid Umeå universitet, håller med om stora delar av Mats Glavås resonemang. Också han anser att dagens turordningsregler inte utgör något egentligt problem på arbetsmarknaden.
Örjan Edström, professor i arbetsrätt vid Umeå Universitet.
– Det finns i dag redan stora möjligheter att göra avvikelser från turordningen, uppger han för Arbetsvärlden.
Likaså bedömer Edström att små bolags intresse för att teckna kollektivavtal, baserat på de aktuella förslagen om uppsägnings- och turordningsregler, kan minska.
– Förslagen som tillgodoser arbetsgivarsidan ser ju ut att vara långtgående. Jag håller med om att de skulle förskjuta maktbalansen mellan parterna, men frågan är ju vad arbetstagarna skulle få i stället och vad man kan komma fram till i parternas förhandlingar.
Örjan Edström bedömer att det måste komma ett mer genomarbetat förslag i fråga om kompetensutveckling från las-utredningen. Han anser också att alla arbetsgivare måste omfattas, inte bara somliga.
– Man kan tänka sig en generell försäkringslösning, ett solidariskt system så att alla omfattas. I annat fall har jag svårt att tänka mig att det hela skulle fungera. Det finns ju arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
Riksdagsledamoten Martin Ådahl, Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson och ideologen bakom de diskuterade las-förändringarna, avböjer att kommentera uppgifterna om las-utredningens förslag.
”Vi kan tyvärr inte kommentera eventuella läckor från utredningen eftersom vi inte har tillgång till utredningens faktiska arbetsmaterial och ej heller därför kan bekräfta det ena eller det andra påståendet”, skriver han i ett sms till Arbetsvärlden.