Arbetsmiljöverket kallar själva sina siffror för ”alarmerande”. Myndighetens inspektioner visar att 8 av 10 akutsjukhus brister i förebyggande av arbetsohälsa. På vårdcentralerna var siffran nästan lika hög. 7 av 10 levde inte upp till arbetsmiljölagens krav.
– Vi blir sjuka av att vårda andra. När det saknas resurser till vården, när det saknas kollegor, då får vi till oss att vi måste effektivisera. Det räcker nu. Nu måste politiken och arbetsgivarna agera, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.
Sjukhusen bryter mot arbetsmiljölagen
Arbetsmiljöverket har inspekterat samtliga akutsjukhus och stora delar av landets primärvårdsmottagningar. De fann att stora delar av vården varken utreder eller riskbedömer organisatoriska arbetsmiljörisker, framförallt de som kopplas till ohälsosam arbetsbelastning.
Kort sagt: kraven på en enskild vårdanställd är för högt, farligt högt. Och i strid med arbetsmiljölagens krav på en arbetsgivare.
Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw beskriver det som en obalans mellan krav och resurser. 40 procent av alla anmälda arbetssjukdomar förra året hade att göra med en mycket hög arbetstakt.
– Arbetsmiljöproblemen inom vården har funnits länge. Det behövs mer genomgripande och långsiktiga lösningar som bygger på analys och kunskap om den egna organisationens hinder för att uppnå en reell förändring. Här behövs den högsta ledningens och politikens engagemang, säger Lars Lööw i ett pressmeddelande.
Arbetsmiljön lagd på chefer utan befogenhet
Det är enligt myndigheten inte enskilda chefer som brister. Inspektionerna visar att många chefer på avdelningsnivå saknar kunskap, förutsättningar eller ens befogenhet att bedriva ett kvalitativt arbetsmiljöarbete. Dokumenterade arbetsmiljörisker åtgärdas inte trots handlingsplan.
Problemet ligger, enligt Arbetsmiljöverket högre upp i organisationerna, i styrningen. Trots att det är där strategiska beslut måste tas, skjuts arbetsmiljöhantering längre ned i organisationen.
Det tyder, enligt myndigheten, på att arbetsmiljön är nedprioriterad.
– För att en förändring ska kunna ske behöver varje organisation analysera och förstå de hinder som finns i den egna organisationen. Sjukvården behöver analysera varför planerade åtgärder inte genomförs eller får avsedd effekt, och vad som hindrar ett fungerande arbetsmiljöarbete. Det arbetet måste börja idag, säger Lars Lööw i pressmeddelandet.
”Prioritera lika högt som försvaret”
Enligt Vårdförbundets Sineva Ribeiro ser vi resultatet av en ständigt pågående utarmning av vården där bristande resurser förväntas kunna lösas med effektivisering. ”Vi behöver bli fler”, säger hon.
– Så fort det saknas kollegor kräver man större effektivitet istället för att fundera över varför sjuksköterskor väljer att jobba i Norge och att flera väljer att lämna vården. Vi behöver dem.
Sineva Ribeiro har svar: övertiden, bristen på återhämtning, ohållbara och oförutsägbara scheman och arbetsbelastningen. Enligt henne ligger snittet i Norge på fem patienter per sjuksköterska. Under de senaste åren har media kunnat rapportera om svenska genomsnitt på 8, 9, 12 och under toppar på intensivvårdsavdelningar betydligt högre. För varje patient över 7 ökar patientdödligheten med 30 procent, säger ordföranden.
– När försvaret behöver pengar får de det. Arbetsmiljön i vården måste prioriteras lika högt som vårdköer och försvaret. Annars har vi snart inte en sjukvård som kan kallas det. Det drabbar både medarbetare och patienter, säger hon.