Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Mer utbildning ska lösa arbetsmarknadens problem” Eva Nordmark i sitt nya tjänsterum på arbetsmarknadsdepartementet. Foto: Kristina Sahlén

”Mer utbildning ska lösa arbetsmarknadens problem”

Intervju Sveriges nya arbetsmarknadsminister står inför en AF-reform som riskerar brista, en växande arbetslöshet och urholkad las. Dessutom är socialdemokraten Eva Nordmark på väg att hamna i kollisionskurs med TCO ifråga om nivån på a-kassan.
15 okt 2019

Det är den 10 september och ryktena började snurra strax före lunch. Expressens politikreporter Niklas Svensson uppger att TCO:s ordförande sedan 2011, Eva Nordmark, blir ny arbetsmarknadsminister.

På TCO:s styrelsemöte ute i Sandhamn, där hon skulle ha deltagit, har kanslichefen Torbjörn Bredin på morgonen dragit en nödlögn, en vals om att Eva är magsjuk, för förbundsordförandena.

Lite senare på dagen står hon i en korrekt mörkblå klänning bredvid statsminister Stefan Löfven, och nya utrikesministern Ann Linde på en presskonferens i Rosenbad.

Det är fjorton dagar sedan hon fick frågan om att bli statsråd, och tolv sedan hon tackade ja.

I Eva Nordmarks nya portfölj ligger såväl arbetsmarknads- och arbetsmiljöfrågor som etablering av nyanlända, i en tid då antalet arbetslösa sakta växer.

Stora frågor där det nu snabbt rör sig i svensk politik.

Bråk kring a-kassans nivå

Över fyra veckor har passerat efter att hon tillträdde och Eva Nordmark sitter i en soffa på sitt tjänsterum med benen i kors. Ovanför henne hänger Erland Cullbergs starka målning Demonstrationen.

Foto: Kristina Sahlén

Arbetsförmedlingen ska reformeras, a-kassan trappas ned och turordningsreglerna få utökade undantag. Det ska gå fort, kombineras med en stor portion omställningspolitik och vara klart till 2021.

Den tidigare norrbottningen Eva Nordmark har bytt planhalva. Som statsråd ska hon ta ansvar för den samlade arbetsmarknadspolitiken − inklusive januarisamarbetet med Miljöpartiet, Centern och Liberalerna inom området.

I klinch med TCO om a-kassan

Och hon har redan hamnat i klinch med sin ersättare, TCO:s tillförordnade ordförande Peter Hellberg, efter uttalanden om att a-kassan inte kan höjas under mandatperioden

I stället, menar Eva Nordmark, ska inkomstförsäkringar täcka upp och se till att människor inte riskerar bli fattiga, vilket Hellberg anser vara otillräckligt. Han vill höja nivån i a-kassan, som legat still sedan 2015.

”Med dagens tak får 23 procent av arbetstagarna 80 procent av tidigare inkomst i ersättning från a-kassan i händelse av arbetslöshet. Ser man till tjänstemannagrupperna enbart, så blir andelen endast 13 procent”, skrev han i Aftonbladet i en debattartikel riktad till ministern i helgen.

I enlighet med januariavtalet utreds en ny ersättning vid arbetslöshet. Den ska omfatta fler arbetslösa än i dag − men får inte kosta mer, utan ska vara budgetneutral.

Men i dagarna före midsommarafton lade januaripartierna ännu ett uppdrag på a-kasseutredaren Maria Hemström, tidigare generaldirektör på Försäkringskassan.

Försäkringen ska ”reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd”.

Enligt Eva Nordmark saknas det politiskt stöd för en höjning av a-kassan under mandatperioden.

Inget danskt system i Sverige

Den danska modellen flexicurity har tvärtom inneburit generösa a-kasseersättning, kan du se en sådan utveckling framför dig här i Sverige?

− Man kan ju alltid lära och inspireras av andra länder, och danskarna är ju duktiga på omställning så det är klart att vi kan hämta inspiration därifrån men det är ju inte så att vi inför ett danskt system i Sverige, säger hon.

Ministern berättar att hon som nyblivet statsråd har bjudit in till och haft ett första avstämningsmöte, med MP, C och L kring förändringarna i arbetsmarknadspolitiken.

Foto: Kristina Sahlén

Jag tänker inte föregå las-utredningen

Hit hör också de förväntande nya las-undantagen, som ska kombineras med stärkt ansvar för arbetsgivarna kring kompetensutveckling.

− Jag tänker inte föregå las-utredningen, den har ju till uppgift att lämna sitt förslag, det ska ju vara klart i maj nästa år. Parallellt med det har vi ju också samtalen som finns mellan parterna. Och där vi har sagt att om parterna kommer fram med något förslag, då är det det vi jobbar vidare med. Kommer de inte fram med något så har vi utredningens förslag som vi får utgå ifrån.

– Det som är väldigt viktigt för mig är just att det i utredningens direktiv finns skrivningar som handlar om att upprätthålla just den grundläggande balansen mellan parterna, så den är också en väldigt viktig utgångspunkt i utredningsarbetet.

Ska leverera januariavtalet

Du kommer till ett dukat bord med januariavtalet. Har du möjlighet att agera inom ramen för samtalen och ändra på något?

– Jag kommer att leverera januariavtalet. För det är ett avtal som gäller och kompromisser som är gjorda och avtal ska hållas. Så i den delen är det som du säger, ett dukat bord. Sedan ska det genomföras på ett bra sätt.

Men vad finns det för handlingsutrymme?

– Ja, om vi tar arbetsmarknadspolitiken som exempel så ska vi reformera Arbetsförmedlingen, och det arbetet är ju på gång just nu. Arbetsförmedlingen själv har ett arbete där de ska rapportera sina analyser och underlag.

Jag ser stora möjligheter att forma den framtida arbetsmarknadspolitiken

Den 1 november får samarbetspartierna AF:s rapport på sitt bord.

– Men vi ska ju själva sedan ta ett antal viktiga steg när det gäller arbetsmarknadspolitiken. Jag ser stora möjligheter att forma den framtida arbetsmarknadspolitiken.

Vad tänker du då på, den här överenskommelsen sträcker sig ju under hela mandatperioden?

− En sådan sak som ligger på mitt bord, som då inte är januariavtalet, är ju frågorna kring en ny strategi när det gäller arbetsmiljöarbetet, så där finns det ju väldigt stora möjligheter.

− I januariavtalet ligger ju reformeringen av Arbetsförmedlingen, samtidigt så ser vi ju att vi behöver utveckla arbetsmarknadspolitiken. Och det handlar inte bara om vad vi gör inom Arbetsförmedlingen, det är också ett bredare perspektiv än så, säger Eva Nordmark.

Foto: Kristina Sahlén

4 500 är varslade

Före årsskiftet bedömer Arbetsförmedlingen att nära 3 500 anställda har slutat på den statliga myndigheten. Men sammanlagt har 4 500 personer varslats. Till och med september har drygt 2 000 anställda på AF antingen lämnat själva eller sagts upp. Beslut finns om att lägga ned 132 AF-kontor. Fristående aktörer, inte AF, ska förmedla arbeten och rusta arbetslösa med kurser och utbildningar.

En del av bantningen beror på M och KD:s budget samt på digitaliseringsiver på AF, men Eva Nordmark och finansminister Magdalena Andersson kom samtidigt inte med något höjt förvaltningsanslag för 2020 i höstbudgeten. Däremot föreslås mer pengar till matchningsuppdraget.

Jag ser att vi redan i dag använder privata, och andra fristående aktörer, till väldigt stor del, faktiskt huvuddelen alltså mer än 50 procent redan i dag. Och det kommer att öka med januariavtalet. Och det kan bli väldigt bra

Är det rätt eller fel att privatisera AF:s jobbmatchningsuppdrag?

− Jag ser att vi redan i dag använder privata, och andra fristående aktörer, till väldigt stor del. Faktiskt huvuddelen, alltså mer än 50 procent redan i dag. Det kommer att öka med januariavtalet. Och det kan bli väldigt bra, säger Eva Nordmark.

Men som Arbetsvärlden nyligen rapporterade återstår många frågor att lösa. Och AF:s tjänstemän kommer inte ha svar på alla till den 1 november.

− Just nu där vi befinner oss i dag så är det klart att det finns många frågor. Det finns också en oro, jag har mött den själv när jag har varit ute på arbetsförmedlingens kontor (red anm: Hon har hittills besökt Ljungby, Gävle, Göteborg och Malmö). Det var verkligen olyckligt att vi fick den här tuffa neddragningen för 2019 beroende på M och KD:s budget vilken innebar en besparing på mer än tre miljarder. Det är klart att det har påverkat reformeringsarbetet.

­− Det vi gjort nu är att vi tillfört resurser under 2020, för att vi vill att det här arbetet ska fortsätta under ordnande former. Att vi kan upprätthålla takten i reformeringen och förhoppningsvis undvika fler varsel i när tid.

Får mer pengar 2021

Men under 2020 går medel enbart till jobbmatchning, inte förrän 2021 får alltså AF mer pengar till personal och kontor.

Det knorras i kommunerna på landsbygden och inte minst inom Centerpartiet, enligt Expressen, vars källor bedömer att reformen är på väg att spricka på grund av kritiken.

Centerledaren Annie Lööf uppgav nyligen i Sveriges radios Lördagsintervju att hon kunde tänka sig att ge kommunerna en större roll i arbetsförmedlandet, eftersom matchningsföretagen kanske inte kommer att finnas överallt och regionala skillnader kan uppstå.

Vilken är din kommentar i sammanhanget?

– Jag har mött flera kommuner redan under de här veckorna som jag har varit statsråd och som har framfört just detta. Det finns både farhågor och önskemål, många vill prata om tillgänglighetsfrågorna, andra säger att de gärna vill vara med och utföra också.

Men enligt Eva Nordmark finns det en hel del juridiska frågeställningar kvar kring om kommunerna kan konkurrera med fristående, privata aktörer som nu analyseras på departementet.

– Jag får återkomma med svar på det.

Rötter i Norrbotten

Eva Nordmark läste i början av 90-talet statsvetenskap vid Luleå Tekniska universitet, hon blev riksdagsledamot som 24-åring och har varit förbundsordförande inom SKTF (nuvarande Vision) 2004–2011 och TCO-ordförande (2011–2019). Hon är gift med ledarskapskonsulten Tommy Nordmark, har två barn och bor i en nära Stockholmsförort.

Men det är till Norrbotten på 70- och 80-talet som vi måste förflytta oss om vi ska förstå Eva Nordmarks rötter och politiska engagemang inom socialdemokratin.

Till ungdomsjobbet som paketerare på KF:s lagercentral, till en röd Valiant med V8-motor, målad med SSU-ramsor, och till morfadern Ragnar Persson och farfadern Erik Sellin, vilka båda var centralgestalter när Eva Persson Sellin växte upp först i Gammelstaden och sedan på Porsöberget i Luleå.

− Båda två har varit viktiga, förklarar hon. Mina föräldrar har inte varit politiskt aktiva på det sättet men min farfar och jag vi pratade jättemycket politik. Han hade gjort en resa, han var arbetargrabb och ville plugga men det fanns inga pengar i familjen så han började ju jobba redan som sjuåring och öppnade dörrar och så inför mjölkleveranser inom kooperationen. Sedan jobbade han sig hela vägen upp och var butikschef och flyttade runt i Norrbotten i olika byar.

Foto: Kristina Sahlén

Han var alltid min stora supporter i allt jag gjorde

Erik Sellin blev sedan chef för KF:s lagercentral i Malmfälten fram till dess att den lades ned och han flyttade i slutet av 60-talet till Luleå och blev inköpschef på KF. På så vis hamnade också Eva Nordmarks föräldrar där.

− Han var alltid min stora supporter i allt jag gjorde och pratade väldigt mycket politik och så där, så han har inspirerat på många sätt.

Även livet i den lilla byn Vettasjärvi i Gällivare kommun har spelat en viktig roll.

− Det min morfar och farfar hade gemensamt var att de båda två var väldigt bildade och hade mycket litteratur hemma, de har ju läst otroligt mycket. Morfar var byggnadsarbetare, jobbade i skogen, var facklig förtroendeman och nämndeman och väldigt väl ansedd i den lilla byn Vettasjärvi.

Hennes föräldrar har i dag det hus, dit man kom och hämtade posten och röstade i valen.

− Och där fanns en barnmorskemottagning ett tag. Det var min gammelmormor som vid sidan av att hon var lärarinnan tog emot gravida i byn, så det är klart att det har format mig väldigt mycket: att det går att göra skillnad, att man ska göra rätt för sig. Liksom synen på att det är viktigt att alla får möjlighet till utbildning, det hade inte mina släktingar. Att fler ska kunna göra den utbildnings- och klassresan har ju varit en fråga som genomsyrat mitt engagemang.

Hur ser vi till att vi förnyar arbetsmarknadspolitiken så att vi har mer utav utbildningspolitik in i arbetsmarknadspolitiken och tvärtom

Att Eva Nordmark har rekryterat Roger Mörtvik, en gång i tiden samhällspolitisk chef på TCO, som statssekreterare, tyder också på att frågor om utbildning och omställning kommer få ökad tyngd inom politikområdet framöver.

– Det jag verkligen brinner för och som jag tycker ska bli väldigt spännande i framtiden när det gäller just arbetsmarknadspolitiken, det är hur vi kan säkerställa en arbetsmarknadspolitik som är träffsäker. Hur ser vi till att vi förnyar arbetsmarknadspolitiken så att vi har mer av utbildningspolitik in i arbetsmarknadspolitiken och tvärtom.

− Det tror jag kommer vara en viktig fördel för Sverige om vi klarar det.

− Därför att vi vet också − det är min erfarenhet från det fackliga arbetet och allt det arbete jag har lagt ned tidigare när det gäller just omställningsfrågorna och möjligheterna att utvecklas under ett helt yrkesliv − att både AI, teknikutvecklingen och en helt nödvändig grön omställning gör att arbetslivet förändras. Jobben och näringslivsstrukturen förändras och då har ju politiken en viktig roll här, såklart tillsammans med parternas som gör sitt, säger hon.

Men även inom EU kan stora förändringar inom det sociala området vara på väg. Den 24 oktober ska Eva Nordmark för första gången delta på rådet för sysselsättning och sociala frågor, vilket hon säger sig ”se väldigt mycket fram emot”. Även här har hon bytt planhalva. Hon satt tidigare i Europafackets ledning i åtta år.

Jag vet ju hur viktiga de här frågorna är för många löntagare i Europa

Nu vill den kommande sysselsättningskommissionären Nicolas Schmit snabbutreda både förslag kring minimilöner och minimiinkomster.

− Jag vet ju hur viktiga de här frågorna är för många löntagare i Europa. Men det här med minimiinkomst är ingen fråga som Sverige driver. Att Europa sedan pratar om att olika länder behöver säkerställa sina trygghets- och socialförsäkringssystem, det förstår jag, för det finns mycket att göra på den kanten.

För Eva Nordmark är det viktigt att den svenska partsmodellen respekteras.

Du vill inte se ett EU-direktiv om detta?

− Nej, absolut inte. Jag menar att det är medlemsstaternas eget ansvar.

15 okt 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.