Senast den 1 november ska Arbetsförmedlingen lämna över sin analys av vissa grundläggande förutsättningar för reformeringen. Men när det nu bara återstår några veckor säger överdirektör Maria Mindhammar att Arbetsförmedlingen inte kommer att kunna ge svar på alla frågor i det underlag man ska ta fram åt regeringen.
Maria Mindhammar, överdirektör och ställföreträdande generaldirektör på Arbetsförmedlingen. Foto: Lina Siksjö
– Vi kommer inte att ge svar till 100 procent, var hennes besked vid en hearing på SNS i förra veckan. Vårt uppdrag är att komma med ett underlag för politikernas beslut, inte en utredning.
Arbetsförmedlingen kommer att försöka identifiera målkonflikterna när det gäller täckning av leverantörer i hela landet, utlovade Maria Mindhammar, och hur man ska förbättra sina kontroller av leverantörerna.
– Det gäller också att hitta ett system som passar i både hög- och lågkonjunktur.
Sänker krav och frångår januariavtalet
I en färsk intervju i Arbetet säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att hon tror att reformen i slutändan kommer att bli väldigt bra. Men enligt samma tidning visar ett internt utkast till myndighetens underlag till regeringen att man i stället för att ställa mer noggranna krav på de framtida leverantörerna, föreslår att sänka kraven på leverantörerna i reformen jämfört med i dag.
Och Arbetsförmedlingen har sedan i våras fått allt svårare att klara av sitt uppdrag, dels med den strama M och KD-budgeten, dels med uppsägningar och personalflykt av personer vars kompetens säkert hade behövts under reformarbetet.
Joel Phalén, uppdragsledare på Arbetsförmedlingens ledningsstab, har nyligen i DN sagt att man inte kommer att föreslå någon särskiljning av personer med funktionshinder. Tvärt emot uppdraget från januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna L och C.
Lika tvär har myndighetens ledning varit till uppmaningar att inte lägga ner 132 AF-kontor, den nedläggning som nu pågår för fullt och som delvis orsakas av budgetnedskärningarna. Nu larmar facket om problem med närvaron i hela landet när personalen tvingas i långa resor i stället, rapporterar tidningen Arbetet.
”Det gäller att vi alla kan gå i samma takt”
Under tiden ska man alltså förbereda sig för den mest omfattande myndighetsreformen som någonsin har gjorts. På SNS hearing lyste den pressade situationen igenom när Maria Mindhammar bad om en större samsyn hos departementet, olika aktörer och parterna på arbetsmarknaden.
– Vi måste få samma målbild om de stora uppdragen. Det finns många tankar och förväntningar på vad vi ska göra, men det gäller att vi alla kan gå i samma takt. Tiden är oerhört knapp.
”Mål i konflikt med varandra”
Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att driva pilotprojekt och samråda med IFAU om hur tjänsterna kan utformas och genomföras så att de kan utvärderas på ett sätt som ger erfarenheter inför det fortsatta arbetet med reformeringen av Arbetsförmedlingen.
Anders Forslund, professor vid IFAU. Foto: IFAU
Anders Forslund, professor vid IFAU, konstaterade att en del av det som ska genomföras egentligen skulle behövt vara på plats redan i går.
– Det pågår ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och våra forskare, och så pass är klart att det ska baseras på Stöd och matchning. Vi tror att vi i viss mån ska kunna lära oss av piloten. Men eftersom reformen ska genomföras redan 2021 kommer det inte att tillåta speciellt långa uppföljningstider i piloten. Och det är vi lite oroliga för, förklarade han.
För att det ska fungera måste politikerna styra mycket bättre än man har gjort hittills.
Han ser flera svåra frågor som behöver lösas före 2021, och upprepar det som Arbetsmarknadsutredningen uppmärksammade i vintras: politikerna måste bli bättre på att styra.
– Arbetsförmedlingen har många mål från politiken, och de ändras ofta. Men det är nästan omöjligt att formulera många mål utan att några kommer i konflikt med varandra.
Svårt att ställa rätt krav
I vissa steg måste man enligt Anders Forslund vara extra noggrann, som i kravställan på leverantörerna och bedömningen av arbetssökande som myndigheten ska göra innan aktörerna tar över.
– Den är fundamental för att aktörerna ska kunna göra sitt arbete. Bedömningen ska ju även utmynna i en grupp som inte ska få så mycket hjälp.
– Men det räcker inte. Man måste också göra en bedömning av vilken typ av insats som behövs. Och prislappen blir olika, beroende av vad som krävs. Det är betydligt svårare att skapa ett bra så kallat targetingsystem än profileringen för att få rätt insats till rätt personer.
Andelen långt från arbetsmarknaden ökar
En annan fråga som även leverantörer nu funderar över är hur man gör med det stora antalet som står långt ifrån arbetsmarknaden: Bör det skapas mått på om deltagare har kommit närmare arbetsmarknaden under insatserna, men inte har fått jobb. Och hur gör man i så fall det.
Slutligen behövs mer resurser. Jag tror inte att man kan spara genom den här reformen
– Slutligen behövs mer resurser. Jag tror inte att man kan spara genom den här reformen. Andelen av de arbetslösa som står långt ifrån arbetsmarknaden blir hela tiden större. Dessutom tyder tecken på att detta ska göras när konjunkturen pekar nedåt. Och man startar inte på en nivå där man borde starta, säger Anders Forslund.
Begränsade studier
De pilotförsök som ska starta 2020 är tänkta att delvis ge svar på vad som fungerar och vad som inte fungerar innan det nya systemet införs helt 2021.
Här lyfter Anders Forslund ett varningens finger:
– Om man varierar försöken i 18 olika dimensioner kommer man inte att kunna kartlägga i efterhand vad som fungerade. Vi får inte utforma försöken för att lära oss allt om allt.
Små aktörer skapar problem
Flera leverantörer lyfte frågan om riskerna med att släppa in för många leverantörer från början. Ett stort antal aktörer innebär även problem för uppföljningar och ratingsystemet, menar Anders Forslund.
– Ett stort antal aktörer som inte har så många deltagare per utförare gör det jättesvårt att göra bra utvärderingar. Vi måste titta på mer än vilka som lyckas, som underhandsmått på vad som görs. Det ska kontinuerligt och systematiskt samlas in.
Anders Forslund underströk vikten av en tydlig och genomtänkt kravställan från början av leverantörerna.
– Man ska vara väldigt klar över vad man betalar för, det man köper är det man får, menade han. Och det är inte lätt – man råkar hela tiden in i situationer där måtten går att manipulera.
– Om jag hade fått bestämma hade jag haft väldigt höga inträdeskrav i början, sade Maria Mattsson Mähl, från utbildnings- och matchningsföretag AlphaCE. Och om det inte fungerar hade jag skruvat ner kraven successivt. Det är trams att prata om vita fläckar – säg bara i avtalet var de måste söka för ställen!
Bör ställa hårda krav på leverantörer
Carina Lindfelt, avdelningschef för arbetsmarknadsfrågorna på Svenskt näringsliv. Foto: Sören Andersson.
Carina Lindfelt, Svenskt näringsliv, anser att staten måste hålla betydligt hårdare i kontroller och sanktioner mot leverantörer som inte sköter sig.
– För vad innebär då LOV? Det innebär att staten ska sätta upp en tröskel för leverantörerna att nå upp till för att komma in. Det betyder att de krav man ställer är en oerhört viktig fråga, som ligger till grund för att sedan skriva avtal med leverantörerna.
Hon påtalade att ratingen av leverantörerna är en viktig del i valfrihetssystemet. Men för att den ska fungera måste man också rensa bort leverantörer.
– När du sedan rensar har du möjlighet att säga: Tyvärr levererar du inte.