Januariavtalet föreskriver fler undantag från turordningsreglerna, samtidigt som arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling ska stärkas. Men parterna tittar betydligt bredare än så, i förhandlingarna mellan LO, PTK och Svenskt näringsliv om arbetsrätt och omställning enligt tidigare uppgifter till Arbetsvärlden.
Facket betonade en stiftelseform på kollektiv nivå, medan arbetsgivarna framhåller en obligatorisk lösning
Under ett SNS-seminarium om arbetsrätten på måndagen började konturerna skönjas till en framtida kompromiss mellan parterna. Medan arbetsgivarna framhöll kostnaderna för att avskeda personal som problem, så tryckte båda parter på en fungerande omställning. Seminariet handlade inte uttryckligen om förhandlingarna, men det är sannolikt att de ståndpunkter som framfördes ligger till grund för förhandlingarna.
Facket betonade en stiftelseform på kollektiv nivå, medan arbetsgivarna framhåller en obligatorisk lösning där staten bidrar och som inkluderar alla löntagare, även de utan kollektivavtal. Facket betonar också att visstidsanställda bör inkluderas i omställningsprogrammen, medan arbetsgivarna håller emot.
Kollektivt system kan betala ut direkt
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt ser kompetensutveckling som möjliggör livslångt lärande som allra viktigast. Han såg framför sig ett kollektivt sparande där varje part gör sin del:
‒ Våra tankar bygger på att arbetsgivarsidan betalar in, staten stödjer generösare studiemedel och medlemmarna bidrar genom att man har lägre ersättning när man studerar och tvingas ta studielån, sade Martin Wästfelt.
Systemet skulle också kunna stimulera ökad rörlighet på arbetsmarknaden och därmed pressa arbetsgivarna att vara attraktiva för löntagarna
‒ Ett sådant kollektivt system har fördelen att det kan starta betala ut pengar från första dagen, till skillnad från individuellt sparande, sade Wästfelt.
Viktigt ur ett arbetsmarknadsperspektiv är att utbildningarna som stöds är generella, inte arbetsplatsspecifika. Systemet skulle också kunna stimulera ökad rörlighet på arbetsmarknaden och därmed pressa arbetsgivarna att vara attraktiva för löntagarna, påpekade Unionens förhandlingschef.
Personliga skäl en stötesten
Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, pekade i stället på att uppsägning av personliga skäl är den stora stötestenen för arbetsgivarna. Han menade att det går att tolka in personliga skäl i utredningsdirektiven men att skrivningarna är alltför vaga. Framför allt ser han företrädesregeln vid återanställningar som en av arbetsgivarnas huvudfiender. Det vill säga att den som sagts upp vid arbetsbrist har företräde om företaget återanställer.
‒ Företrädesregeln är väldigt ovanlig i ett internationellt perspektiv, sade Anders Weihe.
Även ogiltigförklaring framhölls som avgörande. Det vill säga rätten att i Arbetsdomstolen hävda att ett avskedande saknar saklig grund senast två veckor efter uppsägningen.
‒ Ogiltigförklaring är också helt unikt och skapar stora kostnader, sade Weihe.
Det är någon sorts Peterskyrka i alla fall för LO. Och det krävs mycket för att man ska riva ned Peterskyrkan
Om kompetensutveckling sade Anders Weihe att det bör finnas något liknande parternas omställningsorganisationer för anställda utan kollektivavtal. Och att staten då måste spela en roll.
‒ Vi betalar i dag ungefär 0,3 procent (för omställningsorganisationerna) på båda sidor. Det är någon sorts Peterskyrka i alla fall för LO. Och det krävs mycket för att man ska riva ned Peterskyrkan, sade Anders Weihe.
Karens för visstidsanställda
På seminariet diskuterades i vilken mån visstidsanställda skulle ha tillgång till omställningsorganisationerna, vilket är fackets utgångspunkt.
‒ Omställningsavtalen omfattar inte visstidsanställda. Detta är angeläget åtgärda, sade Martin Wästfelt, som menade att cirka tio procent av de privatanställda tjänstemännen är visstidsanställda.
Medan Anders Weihe å sin sida menade att det inte automatiskt finns skäl för omställning när en visstidsanställning löper ut.
Martin Wästfelt menade att slutligen blir det en förhandlingsfråga om vilken karenstid en visstidsanställd ska ha, och hur länge denne ska ha varit visstidsanställd, innan det för en visstidsanställd kan bli fråga om tillgång till omställningsprogrammen.
Arbetsförmedlingens omgörning måste göra att man frigör resurser till omställning
Anders Weihe framhöll under seminariet vikten av vidareutbildning:
‒ Om du blir uppsagd måste du kunna behålla huset och samtidigt kunna skola om dig, sade han bland annat. Och menade att reformen av Arbetsförmedlingen borde hänga ihop med omställning:
‒ Arbetsförmedlingens omgörning måste göra att man frigör resurser till omställning, enligt Anders Weihe.
Båda vill ha yrkesvägledning
Martin Wästfelt menade att den ”stiftelselösning på kollektiv nivå” för omställning som facket förordar, måste kompletteras med en bra yrkesvägledning som kan visa var det finns nya jobb och hur man tar sig dit.
Något han fick medhåll om av Teknikföretagens Anders Weihe. Som dock påpekade att det finns skillnader i hur man ser på parternas respektive statens roll för omställningen:
‒ Vi pratar om en obligatorisk arbetsmarknadsförsäkring. Med finansiering av staten och för alla som har anställning. Facken gillar inte det där, sade han.
‒ Det blir en påbyggnad via kollektivavtal, tillade Martin Wästfelt. För Arbetsvärlden uppger han att fackets vilja är att ha större del än arbetsgivarsidan i kollektivavtalslösning framför lag – och att detta gäller generellt och i många av de frågor som förhandlas. Att det finns vissa delar exempelvis kring omställningsstöd vid uppsägning som kan behövas göras generella är dock troligt, enligt Martin Wästfelt.