Timbrorapporten ”Efter Tesla” har väckt en del rabalder. LO gick i taket över att Svenskt näringsliv finansierar förslag om att ta bort den grundlagsfästa strejkrätten. Svenskt näringslivs Mattias Dahl hävdade å sin sida att man har ”ett helt annat synsätt” än Timbro.
Med detta i bakhuvudet var det intressant att lyssna till arbetsgivarna vid Medlingsinstitutets årliga konferens om lönestatistik.
Tesla var onekligen förra årets stora konflikt på arbetsmarknaden. Skulle arbetsgivarna liksom Timbro berätta om hur Teslakonflikten ändrar förutsättningarna på den svenska arbetsmarknaden?
Här står det relativt sansade förbundet IF Metall mot världens rikaste man.
Marcus Dahlsten, Transportföretagen.
”Sansat fack mot världens rikaste man”
Nej, arbetsgivarnas uppfattning var på sitt sätt omvänd Timbros. Transportföretagen är de som drabbats hårdast av strejken och sympatiåtgärderna på Tesla. Men organisationens vd Marcus Dahlsten var kristallklar.
– Tesla är inte en tillräckligt stor händelse för att vi ska börja ifrågasätta den svenska modellen. Här står det relativt sansade förbundet IF Metall mot världens rikaste man. Det går inte ens att dra några växlar på att vi har mindre medlemsföretag som har det tufft, sa Marcus Dahlsten.
Svenskt näringslivs vice vd Mattias Dahl kom inte med några invändningar.
Nytt mönster – snabbare och hårdare
Det som både Marcus Dahlsten och Mattias Dahl istället lyfte fram var hur de anser att LO under 2023 använt sympativarsel för att sätta press på arbetsgivarna gällande lönepåslaget för de lägsta lönerna som fanns med i industriavtalet. Det handlar till exempel om när Elektrikerna, Byggnads, Målarna, Fastighets, Pappers, Livs och HRF i juni lade sympativarsel för att stödja Kommunal mot arbetsgivarna inom trädgårdsanläggning. Eller när LO slöt upp för Kommunal i samma fråga mot Almega tjänsteföretagen i oktober.
LO:s agerande var enligt Mattias Dahl på konferensen något arbetsgivarna ”måste förhålla sig till”. Redan i november 2023 sa Mattias Dahl till Arbetsvärlden att LO agerat ”snabbare och hårdare med gemensamma sympativarsel. Det är ett nytt mönster”. Men som Arbetsvärldens genomgång visar, så har Svenskt näringsliv krävt generell inskränkning av sympatiåtgärder sedan åtminstone 2005. Organisationen anser att facken lägger tidiga sympativarsel som påtryckning istället för som en sista utväg när alla förhandlingsmöjligheter uttömts, vilket arbetsgivarna hade föredragit. Ja, när det gäller alla konfliktvarsel faktiskt. Detta är knappast en ny fråga.
Jobbar parallellt med lagstiftning
Tonen mellan Svenskt näringsliv och Timbro skiljer sig onekligen åt. Medan Timbro kräver lagstiftning av politikerna så framhåller Svenskt näringsliv den svenska modellen. Ett givande och tagande mellan fack och arbetsgivare. Medlingsinstiutets årliga konferens är också ett givet tillfälle för sådan retorik eftersom dess syfte, förutom att lyfta fram nya fakta kring löner, avtal och strejker, är att stärka den svenska modellen i allmänhet och industriavtalet i synnerhet.
Medan Timbro tar varje tillfälle som bjuds för att lyfta flytta fram positionerna, så spelar arbetsgivarna det långa spelet.
Samtidigt visar Arbetsvärldens granskning att även Svenskt näringsliv jobbar parallellt med ett lagstiftningsspår. Så sent som 2022 skickade organisationen in förslag till Arbetsmarknadsdepartementet som kräver ett förbud mot ” överdrivet långtgående stridsåtgärder” genom införande av en proportionalitetsprincip.
Drömscenariot är, precis som när den inskränkta strejkrätten infördes 2019, att politiken hotar med lagstiftning för att sätta press. Varpå parterna kommer överens under tryck. På så sätt upprätthålls samförståndsmodellen men lagstiftningen drivs långsamt åt arbetsgivarnas håll. Legitimiteten för förändringarna står dock parterna för.
Argumentet är att den svenska modellen fungerar bra, men att politiken har vridit lagstiftningen till fackens förmån och att den behöver vridas till arbetsgivarnas förmån för att uppnå den perfekta balansen. Det är säkert smart spelat.
Men medan Timbro tar varje tillfälle som bjuds för att lyfta flytta fram positionerna, så spelar arbetsgivarna det långa spelet. Där är Tesla inget att hetsa upp sig över.