Svenskt näringsliv: Sympatirätten bör ses över

– Det är mycket möjligt att en sådan debatt blossar upp. Och fem partier i riksdagen har redan antingen motionerat eller har i sina program att inskränka rätten till sympatiåtgärder, säger Jesper Hamark, doktor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.

Som ett led i fackens kamp om kollektivavtal på Tesla och Klarna har flera varsel om sympatiåtgärder lagts, vilket utvidgat konflikterna. Facken motiverar sympatiåtgärderna med att de sker till den svenska modellens försvar. Men från motparten arbetsgivarna är svaret uppbragt och lika principiellt – sympatiåtgärder mot företag som har kollektivavtal hotar den svenska modellen.

”Det är inte okej att företag med nyligen tecknade kollektivavtal ska drabbas av konfliktvarsel på detta sätt. Har man avtalade löneökningar och villkor ska man också omfattas av fredsplikten, det är en bärande del i den svenska modellen”, säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega i ett pressmeddelande med udden riktad mot Fastighets.

”Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter når lösningar genom kollektivavtal. Vi ser att varslen i det här fallet riskerar att slå hårdast mot de företag som faktiskt står upp för den här modellen”, säger Johan Grauers, förhandlingschef på Sveriges Hamnar i ett pressmeddelande och får medhåll från systerförbund i Transportföretagen.

Vi tar frågan till Jesper Hamark: Hur hänger det här ihop?

– Vad som är den svenska modellen är böjbart. Alla är, i retoriken, för den. Inom forskningen är man överens om att några av de centrala delarna är att parterna har huvudansvaret för arbetsmarknadens reglering och att stridsrätten i stort sett är fri när det inte finns avtal. Det är en självklar del, eller har varit en självklar del. Sedan att arbetsköparna, när det är konflikt, säger att det hotar modellen, det tillhör spelet. 

Strejkförbud på önskelistan sedan 2005

2005 publicerade Svenskt näringsliv en skrift med titeln: ”Den svenska modellen har kantrat.” Huvudpoängen var att facken har fått för mycket makt genom ”skeva konfliktregler”, en makt som måste begränsas. Arbetsgivarna hade sju förslag. Alla av dem var inskränkningar av konflikträtten. Ett av dem är redan avklarat. Efter den utdragna hamnkonflikten klubbades 2019 förbud mot reguljära stridsåtgärder mot företag som har kollektivavtal. 

Men på 2005 års önskelista om strejkförbud handlade två om sympatiåtgärder. Det är krav som Svenskt näringsliv inte har släppt. 

– Vi har definitivt inte övergett det. Vi har inte släppt någonting. Sympatirätten är något man bör titta på. Tittar man på årets avtalsrörelse så har LO agerat snabbare och hårdare med gemensamma sympativarsel. Det är ett nytt mönster och om det är ett mönster som ska fortsätta behövs ett annat förhållningssätt, säger Mattias Dahl, vice vd och chef för arbetsgivarfrågor på Svenskt näringsliv. 

Förbud kan leda till modellens fall

Enligt Jesper Hamark har en långdragen konflikt på Tesla potential att väcka en debatt om förbud mot sympatiåtgärder. 

– Om det leder till inskränkningar är en öppen fråga. Men jag förstår att konflikten upprör både arbetsköpare och borgerlighet. Det är möjligt att de vill ta chansen och få igång en debatt och en eventuell ändring, säger han.

Men en vidare nedmontering av stridsrätten kan få stora följder för kollektivavtalssystemet, varnar Jesper Hamark. Det gäller inte minst rätten till sympatiåtgärder, som han betraktar som en grundläggande del av möjligheten att upprätthålla den svenska modellen.

– Det skulle betyda att nästa gång det kommer ett sådant här utländskt större företag som vill ställa sig utanför skulle det bli svårt att konflikta sig till kollektivavtal. Då väntar en omvälvning på arbetsmarknaden. Då riskerar vi i förlängningen att kollektivavtalssystemet monteras ned.

Mattias Dahl håller med om att den ömsesidiga stridsrätten är en del av modellen, men säger att det samtidigt är en modell som inte är perfekt.

– Generellt är jag skeptisk till när personer formulerar att om man gör x går världen under. Det köper jag inte. Ingen är ute efter det. Men vi behöver också överkomma saker som gör att modellen vittrar sönder. 

Men en inskränkt rätt till sympatiåtgärder skulle gälla för både fack och arbetsgivare och måste skötas ”med historisk ödmjukhet”, fortsätter han. Det var ursprungligen arbetsgivarna som introducerade taktiken med sympatilockout i Sverige i början av 1900-talet och använde den flitigt. Men det var länge sedan den användes av arbetsgivarsidan.

– När det begav sig använde arbetsgivarna det förhållandevis liberalt. Då tyckte vi att det var positivt. Nu har förutsättningarna på marken ändrats. Stridsrätten måste finnas kvar men nyttjas på ett ansvarsfullt sätt. Det tycker jag man gör generellt, men sympatirätten utnyttjades på ett annat sätt i avtalsrörelsen och det oroar.

Vill ha proportionalitetsprincip

Samtidigt, menar Mattias Dahl, finns det goda skäl att titta på de stridsåtgärder vars omfattning är ”oproportionerliga”. Införandet av en proportionerlighetsprincip för att tillåta stridsåtgärder finns med på arbetsgivarnas önskelista från 2005, såväl som förbud mot ”samhällsfarliga” strejker. I samband med strejkrättsinskränkningen 2019 framförde företrädare för LO-facken vid ett flertal tillfällen avvärjandet av en sådan regel som skäl att acceptera ett mindre omfattande förbud.

– Det vi primärt tittar på och som väcker frågetecken är de samhällsfarliga konflikterna. Det är det stora problemet just nu. Det kan vara en sympatistrejk, men behöver inte vara det. Det ser annorlunda ut idag än det gjorde förut och konflikter kan idag snabbt få en samhällsfarlig karaktär, säger han.

Är det ett gynnsamt läge, parlamentariskt och opinionsmässigt för att åstadkomma begränsningar i konflikträtten?

– Det vill jag inte spekulera om. Partiernas inställning kan komma och gå. Jag vill i grunden inte blanda in politiken. Det är en av den svenska modellens kärnor. Vi ska inte springa till politiken och nyttja det även om det kan vara gynnsamt i en speciell fråga. Det är upp till oss parter gemensamt hitta lösningar för en balanserad arbetsmarknad. Det har vi ju också tidigare visat att vi kan, säger han.