Topplista: De är hjärnorna bakom debatten

Att höra till världens tankesmedjetätaste länder är kanske inte det första man väljer att ta upp när man vill understryka hur bra vi har det här i Sverige. Men med hela 90 olika tankesmedjor kan vi faktiskt kamma hem en fjortondeplats i världen i den globala ranking som sammanställs varje år av tankesmedjeforskaren James G McGann vid University of Pennsylvania.

Tankesmedjorna, som så sent som under 1940-talet i princip var ett anglosaxiskt fenomen, utövar i dag ett stort inflytande över debatt och politik i västvärlden. Det inflytandet är inte jämnt fördelat. Enligt en rapport från kommunikationsbolaget Arena Opinion (del av fackföreningsanknutna Arenagruppen) från i fjol har näringslivsorienterade tankesmedjor 20 gånger mer pengar att finansiera sin verksamhet med jämfört med sina gelikar ur den fackliga världen. I Arbetsvärldens undersökning framgår att de också får ungefär fyra gånger fler pressklipp.

Det som har dragit frågorna om las och arbetsrätten till sin spets är invandringen

När Arbetsvärlden går igenom medieexponeringen i Sverige under valåret 2018 (TV, radio, print och webb) är det Svenskt Näringslivs-finansierade Timbro som överlägset toppar genomslagslistan. Därefter kommer Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, med finansiärer från såväl näringsliv som fack och ideell sektor men med historiska kopplingar till Svenskt Näringslivs föregångare. På tredjeplats kvalar den fackliga tankesmedjan Katalys in (bildad av LO-förbunden i 6F), tätt följd av den gröna och liberala tankesmedjan Fores vars största finansiär är Centerpartiet.

Vi utmålar en konflikt men också ett hopp, vi ger ett alternativ

De flesta tankesmedjor har välprofilerade talespersoner som rutinerat argumenterar för idéer i debattartiklar och medieintervjuer. Företrädaren som toppar Arbetsvärldens lista är Katalys chef Daniel Suhonen, som leder med långt försprång framför enskilda Timbro- och Fores-profiler. Daniel Suhonen har även överlägset flest Twitterföljare: 11 800, en bra bit före Fores vd Mattias Goldmann som hamnar på andraplats med 9 367 följare.

Daniel Suhonen har under 2018 flitigt debatterat klassklyftor och Socialdemokraternas valstrategi.

Hur får Katalys genomslag i media?

– Vi drivs av en radikal, reformistisk idé men den blir aldrig starkare än den fakta vi bygger vår argumentation på. Vi kan ta tydlig politisk ställning åt vänster och har som princip att aldrig fuska med fakta. Det finns många människor som delar våra åsikter om ett rättvist samhälle och vi ger dem argumenten för de här åsikterna, säger Daniel Suhonen till Arbetsvärlden.

Katalys sticker också ut med en särskilt stor synlighet i förhållande till sin storlek.

– Vi är den minsta vänstertankesmedjan både till antalet anställda och budget, vi har varit tre anställda och nu är vi fyra. Arena Idè är ungefär i samma storlek men de ingår i Arenagruppen och man kan diskutera om de ska bedömas separat, säger Daniel Suhonen.

Kan man säga att ni pekar ut konflikter?

– Vi utmålar en konflikt men också ett hopp, vi ger ett alternativ. Vi har valt att inte vara en förment objektiv aktör som inte tar ställning. Vi kan uppmärksamma frågor med glöden och narrativet som behövs för att väcka liv i frågan. Vi arbetar med fakta, ideologi och temperament och det är en mix som slår igenom.

En vänster som inte förstår klass kommer aldrig att vinna

Under 2018 väckte ni liv i klassfrågan med en rapportserie om klassamhället. Varför är det viktigt att debattera klass?

– Därför att Sverige är ett klassamhälle och vi behöver förstå klass för att förstå utfall i det samhället. Om man inte har ett språk och siffror för det så kan man inte bemöta problemen kopplade till klassamhället. En vänster som inte förstår klass kommer aldrig att vinna, säger Daniel Suhonen.

Fores syns lokalt

Inkluderar man lokal- och landsortspress så är det ett annat namn som hamnar i topp vad gäller flest pressklipp: Fores vd Mattias Goldmann.

– Det är en medveten tanke hos Fores att vi ska vara en tankesmedja som fångar in hela landet och vi har filialer i Umeå, Malmö och Göteborg, medan huvudkontoret ligger i Stockholm. Vi gör lokala vinklingar för att vara aktuella i det lokala och regionala samtalet, säger Mattias Goldmann till Arbetsvärlden.

Under 2018 har han framför allt ägnat sig åt att debattera klimatfrågan.

Hur ser du på tankesmedjornas stora roll i det offentliga samtalet?

– Det är inte alls oproblematiskt. Jag är själv orolig för den här utvecklingen. Vi är inte demokratiskt valda och vi har inte medlemmar, så det väcker frågor om demokrati och transparens. Vi har försökt föra fram idéer om en branschstandard för tankesmedjor men det var inte så många som nappade, säger Mattias Goldmann.

Han skulle gärna se att en sådan branschstandard innehåller krav på att tankesmedjor redovisar sina finansiärer, sina huvudmän och eventuella påverkansuppdrag.

Redovisar ni var era pengar kommer ifrån?

– Ja, för summor över 50 000 kronor. Och att vi har satt en sådan gräns är egentligen av rent praktisk, administrativ orsak, säger Mattias Goldmann.

Vilka tre tankesmedjor skulle du peka ut som de mest inflytelserika?

– Fores, Timbro och Katalys. Timbro är intressanta för de arbetar på ett väldigt annorlunda sätt jämfört med oss, de kan ta i för att provocera fram en debatt medan vi inte säger någonting förrän vi har tänkt igenom det fullt ut och kan belägga våra slutsatser. Katalys kommer nu få ett inflytandet som gör att socialdemokrater till vänster stannar i partiet i stället för att gå till Vänsterpartiet vilket resulterar i att januariavtalet kan överleva. Och det avtalet innehåller mycket som ligger nära våra idéer, säger Mattias Goldmann.

Har du något exempel där du tycker att Timbro tog i?

– Ja, utspelet om hur stort semesteruttag man ska ha i somras.

Timbro dominerar i debatten

Den marknadsliberala tankesmedjan Timbro syns överlägset mest i debatten, och det är ett faktum som stämmer såväl när man tittar på Arbetsvärldens urval av medier efter relevans och räckvidd, som när man tittar på hela medielandskapet.

På Timbro är en av profilerna som syns mest Siri Steijer, programansvarig för Arbetsmarknad. Det är också i hennes rapport som det föreslås att den lagstadgade rätten till semester slopas.

Det är samma argumentation som facket använder sig av

– Jag förstår faktiskt inte varför just den frågan upplevdes som så kontroversiell. Det är samma argumentation som facket använder sig av när det kommer till exempelvis lönebildningen och andra frågor på arbetsmarknaden, nämligen att parterna ska få förhandla utan att politiken lägger sig i. Jag tycker att även semestern ska gå att förhandla om, säger Siri Steijer till Arbetsvärlden.

Stämmer det att Timbro inte belägger sina slutsatser lika noggrant som Fores?

– Jag skulle nog behöva ett konkret exempel för att kunna bemöta det påståendet. Men generellt kan man säga att vi jobbar med idéer som kan ha moraliska dimensioner och som kanske inte har prövats tidigare. Idéer måste man kunna diskutera utifrån andra parametrar än studier, säger Siri Steijer.

Under 2018 har Siri Steijer hörts i ämnen som las, etableringsjobb, ingångslöner, föräldraförsäkring, a-kassan och regeringsbildningen. Hon har också delat ut kängor åt så väl facken som Svenskt Näringsliv.

I en tid med trollkonton och populister som sprider fake news så är jag tacksam för alla seriösa tankesmedjor

– Det som har dragit frågorna om las och arbetsrätten till sin spets är invandringen som gjort att vi har en stor grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden i dag. Därför behöver vi reformer som gör det enklare för de här grupperna att få jobb, säger Siri Steijer.

Ser du en risk för att ge argument åt högerpopulister, exempelvis att det är invandringens fel att arbetstryggheten hotas?

– Det är framför allt vänsterpopulister som för den argumentationen. Ur ett liberalt perspektiv erkänner vi att det finns en konflikt och att vi inte kan ha en sådan här välfärdsstat samtidigt som vi har en så stor invandring. Men det humana valet är då att ge fristad åt människor från krigsdrabbade delar av världen så att de inte behöver vara rädda för att få huset sönderbombat när de sover, säger Siri Steijer.

Till skillnad från Mattias Goldmann besväras hon inte av tankesmedjornas framträdande roll i det offentliga samtalet.

– Nej, jag tycker det är bra att idéer diskuteras med ett mer långsiktigt perspektiv än vad politiker och lobbyister har. Exempelvis har vi 20-års perspektiv på Timbro, säger Siri Steijer.

Även Daniel Suhonen på Katalys är mer optimistiskt vad gäller tankesmedjornas påverkan i debatten.

– I en tid med trollkonton och populister som sprider fake news så är jag tacksam för alla seriösa tankesmedjor som bidrar till en seriös debatt. Jag kan tycka att det är synd att de politiska partierna inte gör mer, de skulle kunna ägna sig mer åt opinionsbildning än de gör i dag, säger Daniel Suhonen till Arbetsvärlden.