Det var förra våren som en kvinna nappade på ett extrajobb hos ett bemanningsföretag vid sidan av sina studier på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Extrajobbet innebar att bli uthyrd till ett flygbolag för servicearbete på en flygplats.
Kvinnan blev intervjuad på telefon, sedan över videosamtal och så ytterligare en anställningsintervju som skedde fysiskt med bolagets vd. I den säkerställdes att den som söker jobbet också klarar Transportstyrelsens säkerhetsgranskning.
Några frågor om hennes hijab, som hon burit sedan 15-årsåldern ställdes inte. Inte heller nämndes något om att det skulle vara ett problem på arbetsplatsen.
Ta av slöjan eller sluta
Hon gick vidare, och skulle börja sin utbildning. Dag ett säger instruktören på utbildningen att hennes hijab kan bli problematisk. Flygbolaget har regler för uniformer, och där religösa symboler blir ett problem i kontakt med kunder.
Hon fick valet att ta av sig slöjan eller avsluta anställningen.
Kvinnan valde att sluta.
Och Diskrimineringsombudsammen (DO) stämmer nu flygbolaget.
– Ett uniformsreglemente som innebär förbud mot religiösa symboler medför särskilt negativa effekter för muslimska kvinnor som bär slöja av religiösa skäl. Vid en intresseavvägning måste jämställdhet på arbetsmarknaden och individens religionsfrihet därför ställas mot arbetsgivarens intressen, och vid en sådan avvägning måste jämställdhet och religionsfrihet väga mycket tungt, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.
Måste vara neutral inför kunder
Flygbolaget anser inte att man diskriminerat, utan neutralt tillämpat bolagets uniformsreglemente. Den finns där för att ”upprätthålla en religiös, politisk och ideologisk neutralitet” mot kunder.
I vintras kom Arbetsdomstolen (AD) fram till att en trygghetsvärd i Stockholms tunnelbana inte var diskriminerad, när hon bar slöja i arbetet. Hennes arbetsgivare, ett säkerhetsföretag, ansågs ha ett berättigat syfte att ha en sådan policy för att risken för hot och våld ökade i jobbet om man bar religiösa symboler.
Även EU-domstolen har i flera avgöranden kommit fram till att det ska finns starka behov för att uppnå syftet.
Enligt DO är inte kunders förväntan på neutralitet vid hanteringen av flygbiljetter, så stark att det kräver ett förbud mot religiösa symboler.
Myndigheten yrkar på 150 000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan.