Kandidatländer brister i ekonomi och demokrati

Kandidatländer brister i ekonomi och demokrati

Europeiska unionen Gamla demokratier drar sig ur eller ifrågasätter unionen, de nya kandidatländerna har enligt EU-kommissionen stora utmaningar kvar när det gäller både mänskliga rättigheter, demokratin och ekonomin. EU:s framtida karta är osäker.
Bengt Rolfer
22 apr 2016
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

EU består för närvarande av 28 medlemsländer. Inget nytt land kommer att tas in förrän tidigast 2020. Det fastslår EU-kommissionen i sin senaste rapport om tillståndet i utvidgningsförhandlingarna.

I rapporten talas det dock tyst både om de spänningar som finns inom unionen och den skepsis mot fortsatt utvidgning som förekommer i flera länder.

I stället beskrivs EU:s utvidgningspolitik som en investering i fred, säkerhet och stabilitet. Den sägs också skapa ökade ekonomiska möjligheter till ömsesidig glädje både för EU och de ansökande länderna.

Har väntat i mer än tio år

Turkiet är det land av de nu aktuella där förhandlingarna har pågått längst. De påbörjades redan 2005, men går mycket långsamt framåt. I EU:s nya överenskommelse med Turkiet om hanteringen i flyktingfrågan ligger löfte om att förhandlingarna ska snabbas på.

Därutöver är det flera länder på västra Balkan som knackar på EU-dörren.

Förhandlingar har inletts med Montenegro och Serbien. Även Makedonien och Albanien har status som kandidatländer, men förhandlingar har inte inletts. Bosnien och Kosovo har status som potentiella kandidatländer och har tecknat associationsavtal med EU.

”Betydande utmaningar”

I rapporten konstaterar kommissionen att samtliga länder har betydande utmaningar framför sig när det gäller att uppnå EU-status. På det ekonomiska området krävs bland annat reformer för ökad konkurrenskraft, tillväxt och jobbskapande. Länderna på västra Balkan har en liten och svag industrisektor med låg produktivitet och arbetslösheten är i genomsnitt 22 procent.

Inget av länderna har ännu en fungerande marknadsekonomi, enligt rapporten.

Allvarliga brister finns också när det gäller rättsväsendet, inklusive korruption och organiserad brottslighet, och grundläggande mänskliga rättigheter. Diskriminering av romer och HBTQ-personer pekas ut särskilt, liksom yttrandefrihet.

Situationen när det gäller yttrandefrihet och pressfrihet kräver särskild uppmärksamhet. Här ser vi en bakåtgående trend med upprepade attacker mot journalister, säger kommissionen.

Andra områden som pekas ut som bristfälliga i flera av länderna gäller hur de demokratiska institutionerna och den offentliga förvaltningen fungerar.

Island ångrade sig

Samtidigt som dessa länder i sydöstra Europa fortfarande lockas av EU-medlemskap ska Storbritannien inom kort folkomrösta om ett eventuellt utträde. Dessutom drog Island på eget initiativ tillbaka sin ansökan för ett år sedan, eftersom man tror att man klarar sig bättre på egen hand.

Relaterad läsning

Bengt Rolfer

/ Kontakta skribenten

22 apr 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar