På söndag 24 april går Serbien till val. Premiärminister Aleksandar Vucic har utlyst ett nyval två år innan ett ordinarie val skulle hållas med det uttalade syftet att få fyra år till på sig för att förbereda landet för EU-medlemskap. I december 2015 inledde landet konkreta förhandlingar med EU.
Srdan Majstorovic, Serbiens EU-förhandlare. Foto: Denny Lorentzen.
– Vi hoppas kunna gå med i EU 2021 eller 2022, säger Serbiens EU-förhandlare Srdan Majstorovic till Arbetsvärlden.
Även fackföreningarna i Serbien vill att landet ska gå med i EU, men tycker att landet har långt kvar för att uppnå EU-standard när det gäller den sociala dialogen.
– Arbetstagarna i Serbien längtar efter EU-medlemskap. Vi har förberett oss länge och som fackförening är vi redan en del av den europeiska familjen, säger Dusko Vukovic, vice ordförande för landets största fackliga centralorganisation Catus, med hänvisning till medlemskapet i Europafacket.
EU-kriser har minskat intresset
Men opinionsmätningarna visar att folkets entusiasm för EU har svalnat. Så sent som 2010 var sju av tio serber för ett medlemskap, i dag är det bara varannan.
– Det pågår flera svårlösta processer inom EU och det påverkar säkert den allmänna opinionen här också, säger Srdan Majstorovic som är en av huvudförhandlarna på European Integration Office i Belgrad.
– Men det som är viktigast för oss och resten av regionen är själva grundidén med EU. Fredstanken är extremt viktig för länderna på Balkan och har fortfarande stark resonans här.
Enligt Srdan Majstorovic är också frågan om fri rörlighet viktig för serberna. Han ogillar den brittiska regeringens agerande som lett fram till diskriminerande undantag mot utländsk arbetskraft.
– Jag tycker att alla EU-medborgare ska behandlas lika. Men jag tror inte att serbiska arbetstagare påverkas så mycket av detta, de brukar inte dra till Storbritannien utan till länder som Tyskland, Österrike och Sverige, säger Srdan Majstorovic.
Dusko Vukovic,vice ordförande för Serbiens största fackliga centralorganisation, Catus. Foto: Denny Lorentzen.
Dusko Vukovic på Catus tror inte på någon utvandringsvåg om Serbien blir ett EU-land.
– Främsta skälet för att vilja gå med i EU är inte att man vill flytta dit. Poängen med att vara med är att skillnaderna i levnadsstandard mellan länderna ska bli mindre, de är alltför stora i dag, säger han.
Som illustration till det kan nämnas att den statliga minimilönen i landet ligger på 170 euro netto i månaden. De flesta löntagare tjänar mellan 300 och 400 euro.
Zoran Savic, ordförande för Serbiens största vårdförbund. Foto: Denny Lorentzen.
Zoran Savic som leder det största fackförbundet inom vårdsektorn uttrycker sig mer drastiskt:
– De mest intelligenta läkarna och sjuksköterskorna har redan flyttat härifrån och det är inte alls bra för landet. Mitt främsta argument för EU-medlemskap är att vi måste få ordning och reda i rättssystemet, i dag har vi rena anarkin, säger han.
Missnöjda med sociala dialogen
De båda fackliga ledarna är djupt missnöjda med hur den sociala dialogen fungerar. Dusko Vukovic säger visserligen att man blir kallade till överläggningar med regeringen, till exempel för att fastställa nivån på minimilönen, men att regeringen aldrig bryr sig om vad facket säger. Och han tror inte det skulle bli annorlunda med något annat parti vid makten.
– Jag skulle vilja att det kom hit någon från EU och talade om för premiärministern att den sociala dialogen måste respekteras och att det är ett krav för att komma med i EU, säger han.
Ambassadör Christer Asp. Foto: Denny Lorentzen.
Christer Asp, svensk ambassadör i Serbien och Montenegro, ser dock inte brister i den sociala dialogen som någon avgörande fråga i medlemskapsförhandlingarna.
– Som det ser ut i dag går det inte att jämföra med Sverige eller andra EU-länder. Det kan ta några år att utveckla den sociala dialogen, men jag tror inte att det blir något stort hinder. Rättsliga frågor, miljökapitlet, jordbruk och genomförandet av överenskommelserna med Kosovo tror jag blir de största trösklarna för Serbiens del, säger han.
Kompetensflykt
I flera EU-länder finns tydliga tecken på en motvilja mot utvidgning och att man vill dämpa vågen av arbetskraft utifrån. Hur uppfattas det av serber som längtar ”till Europa”
– Jag tror inte att man gör så detaljerade analyser, svarar Christer Asp. För Serbien handlar medlemskapet om att säkra de pågående reformerna av samhället i linje med de regler och värderingar vi har inom EU. Samtidigt är arbetslösheten hög och snittlönen under 400 euro. Då är det rätt naturligt att många söker sig till Europa där man kan få jobb med mångdubbelt högre lön. Problemet för Serbiens del är snarare kompetensflykt, många välutbildade har redan sökt sig till EU.
Svag opposition
Hur kommer det då att gå i valet på söndag? Opinionsmätningarna pekar entydigt mot att den sittande regeringen, som består av en ohelig koalition mellan konservativa SNS och socialistiska SPS, kommer att kunna sitta kvar. Oppositionen är svag och valdebatten har inte varit särskilt intensiv. De ledande medierna är hårt styrda av ägare som står den politiska makten nära. Pressfriheten i Serbien är ytterligare ett område som EU:s förhandlare säkert kommer att ha synpunkter på.