När EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i september höll sitt tal om tillståndet i unionen lyfte han fram fem områden där kommissionen de närmaste åren kommer att lägga fram omfattande reformförslag. Förslag som dessutom snabbt ska omsättas i konkret praktiskt arbete. Ett av de prioriterade områdena är en ”verklig och rättvis paneuropeisk arbetsmarknad”. Säkerställd genom fri rörlighet, principen om likalön och utan social dumpning. För att garantera detta föreslog Juncker en europeisk pelare för sociala rättigheter.
Men vad pelaren närmare innebär förblev oklart. Klart är dock att den inte ska blandas ihop med kommissionens förslag om det Labour Mobility Package vi skrivit om tidigare. För även om de två kommissionsförslagen tangerar varandra så är Labour Mobility Package – som bland annat innefattar utstationeringsdirektivet och förenklingar av socialförsäkringarna – bindande för medlemsländerna, medan pelaren blir frivillig att delta i för de länder som står utanför EMU.
Christian Wigand, EU-kommissionen. Foto: EU-kommissionen
Kommissionens talesperson för sysselsättning och sociala frågor, Christian Wigand svarar undvikande om en europeisk pelare för sociala rättigheter när Arbetsvärlden träffar honom på kommissionen i Bryssel.
Vad betyder en verklig och rättvis paneuropeisk arbetsmarknad?
– Det är inte mitt uppdrag att tolka vad kommissionens ordförande sagt. Vi är i ett inledningsskede av processen och det är för tidigt att gå in på detaljer.
Allan Larsson ska ta fram textförslag
Men det har hänt saker sedan Junckers tal i september. Den 19 januari utnämndes Allan Larsson till särskild rådgivare för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Med sin bakgrund och breda erfarenhet ansågs Larsson speciellt lämpad för arbetet – under Sveriges första sex EU-år var han generaldirektör i kommissionen, han har varit finansminister, chef för AMS, haft uppdrag för ILO…
Vid utnämningen härom veckan framkom lite, men inte mycket mer om kommissionens pelarprojekt. Avsikten, sa Juncker nu, är att ta ”hänsyn till de föränderliga förutsättningarna inom arbetslivet”, och att ”komplettera vad vi redan gemensamt har uppnått vad gäller skydd för arbetstagare i EU”.
I förra veckan hade så EU-kommissionärerna ett inledande orienteringsmöte om projektet, där de gav politiska råd och diskuterade hur man ser på reformen.
Hur går nu arbetet vidare?
– Allan Larsson tar i nära samarbete med kommissionen och sitt team fram en text om den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Det tar några veckor, och efter det inleds konsultationer. redogör Christian Wigand.
Wigand menar att pelaren generellt kan fungera som ett verktyg för att kontrollera hur arbete och social trygghet påverkas av förändrade arbetsmönster.
– Till exempel vad gäller flexibilitet, arbetsförhållanden och digitalisering.
Konsultationerna beräknas vara klara i början av 2017, och kommissionen ska då ha ett utkast eller förslag färdigt. När kan då pelaren vara på plats?
Christian Wigand skrattar:
– Vi arbetar intensivt.
Europafacket positivt
Veronica Nilsson, Europafacket. Foto: Europafacket
Från Europafackets sida välkomnar man att kommissionen nu fokuserar på frågan om sociala rättigheter. Men vice generalsekreteraren Veronica Nilsson sätter ändå flera frågetecken för reformen.
– Det är oklart vad pelaren innehåller och kommer att leda till. Dessutom är det här ett förslag inom ramen för att färdigställa EMU och gäller i första hand EMU-länderna och vara frivilligt för de som inte är med där. Vi menar att sociala rättigheter måste gälla alla EU-länder.
Har förslaget förutsättningar att förbättra arbetsvillkoren och välfärden för europeiska löntagare?
– Det lyfts fram att pelaren ska komplettera brister. Idag omfattar befintliga regler och lagstiftning inte alla. Kan man komplettera detta är det positivt, eftersom nya anställningsformer gör att alltfler arbetstagare i Europa inte omfattas av de regler som gäller. Som semester och föräldraledighet… Det är en oroande utveckling. Kan pelaren bidra till att ändra på det är det väldigt positivt.
Kan förslaget få betydelse för Sverige?
– Handlar det bara om minimiregler tror jag inte det betyder så mycket. Men även i Sverige hamnar många arbetstagare mellan stolarna på grund av nya anställningsformer, och utan samma skydd och rätt som andra på arbetsmarknaden. I så fall kan det vara av stor vikt för Sverige.