Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

EU både fördjupas och splittras samtidigt

Europeiska unionen Medan Europaforskaren ser en ökad splittring i EU menar EU-kommissionens representant i Sverige att vi har lätt att glömma bort hur attraktiv unionen är för de som står utanför. Den nya sociala pelaren och utstationeringsdirektiv ska rädda den fria rörligheten i EU.
22 Apr 2016

Finanskris, åtstramningspolitik, oförmåga att lösa flyktingfrågan och så Brexit – de senaste åren har EU genomgått flera allvarliga kriser och spänningarna mellan medlemsländerna har ökat. Men samtidigt som ett land – Storbritannien – diskuterar att lämna unionen utövar EU-projektet fortfarande en lockelse för länder som står utanför, framför allt på Balkan.

– Vi har lätt att klä oss i säck och aska efter alla kriser och tenderar att glömma bort hur attraktiva vi är, säger Katarina Areskoug Mascarenhas som är chef för EU-kommissionens Stockholmskontor.

– Att alla dessa flyktingar vill komma till Europa visar också att vi trots terrordåd och andra svårigheter ses som en stabil och välmående kontinent där man vill söka sig en framtid. Jag tror att attraktionen i EU-projektet finns kvar i kandidatländerna.

”Det finns två parallella rörelser inom EU. Samtidigt som eurozonen har fördjupats har det skapats ett ifrågasättande från mer perifera länder.”

Göran von Sydow, Europaforskare.

Göran von Sydow, Europaforskare.

Lika säker är inte Göran von Sydow, forskare på Sieps – Svenska institutet för Europapolitiska studier.

– Det finns två parallella rörelser inom EU. Samtidigt som eurozonen har fördjupats har det skapats ett ifrågasättande från mer perifera länder, främst i Östeuropa, men också i Storbritannien. Man säger ”så här långtgående integration vill vi inte vara med om”. Åtstramningspolitiken har gjort det tydligt vilket åtagande medlemskapet är, säger han.

Katarina Areskoug Mascarenhas påpekar att det finns tydliga bevis för att det lönat sig för östeuropéerna att gå med i EU. Hon jämför Ukraina med Polen, det sistnämna landet har upplevt ett ekonomiskt uppsving.

– På 1990-talet var de länderna på jämförbar levnadsnivå. EU-medlemskapet har varit en framgångssaga för Polen, säger hon.

Sociala pelaren blir viktigare

Katarina Areskoug Mascarenhas tror dock att kommissionens nya initiativ om en social pelare och det reviderade utstationeringsdirektivet ska lösa dessa problem.

Katarina Areskoug Mascarenhas, EU-kommissionens Stockholmskontor.

Katarina Areskoug Mascarenhas, EU-kommissionens Stockholmskontor.

– Skillnaderna mellan länderna har blivit större, men nu säger ju Junckers kommission tydligt att lika lön för lika arbete måste gälla i hela unionen. Och ju fler länder som vill komma in, desto viktigare är det att vi har sådana här mekanismer som underlättar rörligheten, säger hon.

Kommissionen betonar också vikten av social dialog och arbetsmarknadsparternas roll. Men hur står det egentligen till med det i Östeuropa och på Balkan?

– Det är sant att parterna där inte är så starka, men de parter som finns ska ju tillfrågas och kanske kan den sociala dialogen utvecklas även i de länderna, säger Katarina Areskoug Mascarenhas.

Ökad motvilja mot nya medlemmar

Parallellt med att flera länder vill komma in i klubben så finns också tydliga tecken på en motvilja att ta in nya medlemmar. Göran von Sydow påpekar att man i exempelvis Frankrike talar om att ha folkomröstning om nya medlemsstater. Även i andra länder finns tecken på minskad entusiasm inför utvidgningstanken, inte minst gentemot Turkiet som gång på gång anklagas för brott mot mänskliga rättigheter.

Till detta kommer att vissa länder som kom med i unionen 2004 och 2007 inte anses uppträda som fullgoda EU- medlemmar. Det gäller dels Rumänien där korruptionen fortfarande är stor, dels Ungern och Polen där attackerna på rättsstaten och pressfriheten rimmar illa med vad man utlovat i anslutningsförhandlingarna.

– Nu tvingas EU piska sina egna medlemsländer, det är något som också kan skrämma dem som vill in i unionen, säger Göran von Sydow på Sieps.

Dialog med polska regeringen

Katarina Areskoug Mascarenhas uttrycker sig annorlunda och påpekar att EU har infört ett nytt ramverk för att komma till rätta med länder som uppträder ”problematiskt”:

– Det återstår att se hur det fungerar, men vi har fått i gång en bra dialog med den polska regeringen, säger hon.

Parallellt med alla dessa kriser och motsättningar pågår ändå förhandlingar med ett antal kandidatländer. Men det går i maklig takt (se separat artikel).

22 Apr 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.