Dåliga arbetsplatser bakom allt fler sjukdomsfall

Mobbning, utfrysning och samarbetsproblem, liksom för hög arbetsbelastning och arbetstakt. Det är några av de arbetsmiljöproblem som döljer sig bakom beskrivningen ”organisatoriska eller sociala faktorer” – problem som har lett till allt fler sjukanmälningar de senaste sju åren. Sedan år 2011 har antalet anmälningar till följd av dessa orsaker ökat med cirka 91 procent, och sedan 2014 är organisatoriska och sociala faktorer den vanligaste orsaken till kvinnors anmälningar.

Mer än var tredje anmälan om arbetssjukdom föll under den kategorin under 2016. Nästan hälften av anmälningarna om arbetssjukdom som gällde kvinnor och drygt var femte av de som gällde män.

Det visar Arbetsmiljöverkets rapport som publicerades på onsdagen.

Männen också drabbade

Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys, tycker dock att det är bättre att tala om problem som tynger olika branscher snarare än arbetssituationen för olika kön.

Man bör titta närmare på hur man är organiserad inom vård och omsorg

– Det har varit en sådan ökning för både män och kvinnor. Män drabbas lika ofta i de kvinnodominerade branscherna så det är egentligen bättre att prata om vilka branscher de här anmälningarna ökat i, säger hon till Arbetsvärlden.

Högst är antalet anmälningar om arbetssjukdom till följd av organisatoriska och sociala faktorer inom vård och omsorg, utbildning och offentlig förvaltning – polisväsende och försvar.

Höga sjuktal har länge varit ett stort problem för vårdsektorn och Ann Ponton Klevestedt har ingen definitiv analys som förklarar varför.

– Det kan vara många olika saker, men vi ser exempelvis att det brukar vara lite fler medarbetare per chef där och svårare att få tag på ledningspersoner. Att jobba med människor är något som upplevs meningsfullt, men det kan kräva en särskilt genomtänkt arbetssituation. Man bör titta närmare på hur man är organiserad inom vård och omsorg, jobba systematiskt med arbetsmiljön och undersöka hur medarbetarna mår, säger hon.

Inte säkert att arbetsmiljön försämrats

Huruvida anmälningarna nu ökar på grund av att arbetsmiljön blir sämre är inte heller någonting som är säkert. Det finns en mer optimistisk tolkning av siffrorna, menar Ann Ponton Klevestedt:

– Vi uppmärksammar i dag de här frågorna mer i den offentliga debatten så det kan vara så att det har lett till en ökad anmälningsbenägenhet. Vi vet inte om det visar på en försämrad arbetssituation. Det behövs mer forskning.

Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, berättar dock för Arbetsvärlden att arbetssituationen har blivit betydligt mer ansträngd för deras medlemmar inom vården.

När du går till jobbet vet du aldrig när du får komma hem

– Vi ser väldigt tydligt att villkoren har försämrats . Vi har aldrig jobbat så mycket övertid som vi gör nu, säger Sineva Ribeiro.

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

Uppskjuten semester, behov av att rycka in på extra pass och andra tidsfrågor slår enligt henne mot möjligheten till vila och återhämtning inom vården.

– Man har gått från var tredje helg till varannan helg och jobbar övertid automatiskt. När du går till jobbet vet du aldrig när du får komma hem, du kan bli tvungen att ta nästa pass också, säger Sineva Ribeiro.

Arbetsmiljöverket ser ingen bransch som har brutit trenden och minskar anmälningarna på grund av organisatoriska eller sociala faktorer – åtminstone inte med några betydande siffror.

– Nej, det har varit en liten minskning inom utbildningsväsendet men det är så små tal så det går inte att prata om att det är någon trend som har vänts, säger Ann Ponton Klevestedt.

Omorganiseringar skapar oro

Polisväsende och försvar hör till de branscher där organisatoriska och sociala faktorer är vanliga orsaker till arbetssjukdomar. Håkan Sparr, ordförande för Försvarsförbundet, menar att omorganiseringar kan påverka försvaret negativt.

– Jag har framfört för politiker att man får ge fan i att bolla med personella resurser och byta myndigheter för dem – för även om de inte förlorar jobbet så skapar det en osäkerhet och oro, säger Håkan Sparr till Arbetsvärlden.

Tidigare i år kom beskedet om att allmän värnplikt återinförs i Sverige, någonting som välkomnades av Försvarsförbundet.

– Jag har förhoppningar om att den återinförda värnplikten ska ge positiva effekter, både hos rekryteringsmyndigheten, FMV och försvarsmakten, säger Håkan Sparr.

Belastningsskador vanligaste orsaken

Trots ökningen av anmälningar på grund av organisatoriska och sociala faktorer är det fortfarande bara den näst vanligaste orsaken till arbetssjukdomarna som registreras. Totalt sett är arbetssjukdomar till följd av belastningsskador vanligare, alltså sådant som tunga lyft och dåliga arbetsställningar. 39 procent av alla anmälningar berodde på belastningsskador. Nästan hälften av männens arbetssjukdomar berodde på belastningsskador och en tredjedel av kvinnornas.

Anmälningar av arbetssjukdomarna har totalt sett minskat med 4 procent under 2016. Men det är ingen trend.

Under senare år har anmälda arbetssjukdomar snarare ökat svagt.

– Under senare år har anmälda arbetssjukdomar snarare ökat svagt. Framför allt var det anmälda sjukdomsfall till följd av exponering mot kemiska och biologiska ämnen som minskade, säger Ann Ponton Klevestedt.

Framför allt gällde minskningen männen, där minskningen var 8 procent – att jämföra med minskningen av arbetssjukdomar hos kvinnor på 1 procent. Störst minskningar återfanns inom mineralutvinning, jord- och skogsbruk och fiske.

Arbetsolyckor med sjukfrånvaro ökade samtidigt med 4 procent under 2016, främst olyckor på grund av rörelse med belastning – sådant som tunga lyft och fallolyckor.

– Vi har under några år sett en svag ökning av antalet anmälda sjukdomsfall till följd av arbetsolyckor, säger Ann Ponton Klevestedt.

Vill satsa på Arbetsmiljöverket

Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Elisabeth Svantesson menar att nyckeln till att minska sjukdomsfallen till följd av organisatoriska och sociala problem är att stärka ledarskapet i de här frågorna, inte minst inom offentlig sektor. Det är något hennes parti vill uppnå genom en satsning på Arbetsmiljöverket.

Elisabeth Svantesson (M), tidigare arbetsmarknadsminister.

– Det Moderaterna gör är att satsa 100 miljoner kronor på att Arbetsmiljöverket ska ha en särskild tillsyn när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Det sätter tryck på att ledare måste jobba med de här frågorna.

Hon vill också stärka Försäkringskassan med 100 miljoner kronor för att ”säkra rehabiliteringstid” för lättare psykiska diagnoser.

Behövs lagstiftning mot mobbning på jobbet?

– Vi tror att den lagstiftning som finns går väl att använda för att stoppa detta, säger Elisabeth Svantesson, och betonar åter vikten av starkt ledarskap.

Behövs en satsning på fler tjänster inom vården?

– Jag tror att det som behövs är ett bra ledarskap, det behövs säkert också fler tjänster. Jag har besökt norra Älvsborgs sjukhus förra veckan där man infört vårdbiträden för att kunna avlasta. Sjuksköterskorna får göra sitt jobb och undersköterskorna får göra sitt jobb, säger Elisabeth Svantesson, och fortsätter:

– Det tycker jag man ska fundera mer på, hur man kan avlasta. Att man fokuserar på arbetsmiljö och att man kan påverka sina arbetstider.

Arbetsvärlden har också sökt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) för en kommentar.