Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Batterier kan bli ”nytt kärnområde” för Sverige Batterier skulle kunna bli ett nytt kärnområde för Sverige om Northvolt lyckas etablera sig här, enligt batteriexperten Lars Avellán. Men han är skeptisk. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Batterier kan bli ”nytt kärnområde” för Sverige

Northvolt Inom några månader kommer beskedet om var Northvolts megafabrik hamnar. Experter som Arbetsvärlden talat med säger att en framgångsrik etablering här skulle få stor betydelse för Sverige, men det finns också saker som talar emot en framgångssaga.
20 Apr 2017

Sverige kommer, om allt går vägen, få en stor företagsetablering i Northvolt – en högst automatiserad batterifabrik som är tänkt att bli en av de avgörande pusselbitarna för elbilens genombrott i Europa.

Northvolt planerar att bygga upp en hel industri i ett svep. 40 miljarder kronor ska investeras över en sexårsperiod i vad som är tänkt att, om några år, bli Europas ledande tillverkare av litiumjonbatterier. Man har fått stöd av statliga aktörer som Vattenfall, Vinnova och Energimyndigheten, om än med små summor i sammanhanget. Exakt var fabriken ska placeras lär bestämmas under de kommande månaderna.

Fabriken kommer, enligt Northvolt, täcka en yta motsvarande nio fotbollsplaner och sysselsätta 3000 personer i drift.

Ingenjörer, ekonomer, marknadsförare, logistiker och andra specialister hör till de kompetenser som fabriken väntas behöva.

Sverige skulle kunna bli Europas ledande batterination om det skulle lyckas.

Det är en enorm satsning som genom stordriftsfördelar, hoppas man, ska kunna utgöra en Sesams port för elbilstillverkning i Europa. Genom att producera billiga batterier i stor skala och på så vis få ner priserna också på elbilar.

Och där rider man på starka politiska och sociala strömningar som gärna vill se ett genomslag för miljövänligare transporter och energi.

I spetsen för projektet finns tidigare Tesla-chefen Peter Carlsson som länge arbetat nära Elon Musk.

Northvolt

Fabriken väntas stå helt färdig 2023 och ska, enligt Northvolt, sysselsätta 3000 personer.

Den totala investeringen ska uppgå till drygt 40 miljarder kronor över sex års tid.

Northvolt vill ha kontroll över hela produktionskedjan, från brytning av mineralerna till tillverkning av själva litiumjonbatterierna.

Plats för fabriken ska bestämmas under mitten av 2017.

Källa: Northvolt

+ Expandera

För Sveriges del skulle Northvolt kunna vara en milstolpe i industrin. De experter som Arbetsvärlden talat med är ense om att en framgångsrik etablering av Northvolt i Sverige skulle ge betydande spridningseffekter i landet: kompetens, know-how och synergieffekter för stora delar av svensk industri. Och en chans att ta en ledande position på en marknad som har framtiden för sig.

– Sverige skulle kunna bli Europas ledande batterination om det skulle lyckas. I så fall är det fantastiskt, säger batteriexperten Lars Avellán till Arbetsvärlden.

Asien överlägset bäst

Han ger oss en orientering i hur ställningarna i dag ser ut i världen vad gäller batteritillverkning: på klar förstaplats finns Asien, med Japan, Sydkorea och Kina i topp. Därefter är det ett långt gap till andraplaceringen, som innehas av USA, och ytterligare ett gap till Europa som hamnar på tredjeplats.

Skulle man lyckas bygga upp Northvolt i Sverige, och importera den kompetens som i dag saknas från Asien, skulle man alltså bana väg för en ny näring i Sverige med betydande spridningseffekter.

Bra att någon gräver i det här så man minskar risken att Europa kommer långt på efterkälken

– Skulle du verkligen få till det här så kommer det ju mycket dramatiskt att höja svensk batterikompetens och batterier kommer i så fall bli ett kärnområde för Sverige, säger Lars Avellán.

Och han påpekar att allt fler industrier och produkter använder batterier. Också dessa skulle gynnas av kunskapen och produktionen som en fabriksetablering för med sig.

Men det hela är än så länge hypotetiskt, och Lars Avellán är skeptisk till projektet.

Han tror inte att Northvolt kommer lyckas med de storslagna ambitionerna och beskriver det som ett ”förhoppningsbolag” som vill börja ”direkt på 100 procent” i stället för att växa stegvis.

– De kommer inte få in några 40 miljarder, det tror jag inte, säger Lars Avellán, och fortsätter:

– Däremot så är det bra att någon gräver i det här så man minskar risken att Europa kommer långt på efterkälken jämfört med Asien vad gäller batteriproduktion, eftersom det är en nyckelkomponent i framtidens och även dagens bilar.

Hamnar Europa för långt efter skulle den europeiska biltillverkningen kunna drabbas om en obalans mellan tillgång på batterier och efterfrågan på nya elbilar uppstår i framtiden. Lars Avellán utesluter inte att batteriproducerande länder i Asien då skulle prioritera sina egna biltillverkare.

Kobolt kan vara en akilleshäl

Däremot tror han att man har tänkt rätt när man utgår från produktionen i sin affärsidé. En strategi som han spårar till Elon Musk.

– När många andra batterifabriksprojekt utgår från produktutveckling så utgår Elon Musk och Peter Carlsson från produktionen. Det är klart intressant. Och troligtvis rätt. Till syvende och sist måste man få ner kostnaderna mot slutkonsumenten och det gör man säkert bättre genom att fokusera på produktionen.

Att fokusera på produktionen i stället för produktutveckling har dock baksidan att teknologin inte hålls lika uppdaterad. Lars Avellán ifrågasätter också Northvolts val av teknologi.

Alla är väl ganska överens om att koboltpriserna snabbt kommer gå i höjden.

– För vanligt folk är litiumjonbatterier en teknologi. Men den som går lite djupare under skalet finner att det är ett hav av olika teknologier som bygger på olika kemier. Går vi tillbaka ett antal år till då det främst var handhållna enheter, laptops och mobiltelefoner som hade litiumjonbatterier, då byggde det helt på koboltkemier. Och Northvolt ligger kvar vid koboltkemier, säger Lars Avellán.

Kruxet med det är att kobolt är en bristvara och skulle kunna bli en ny flaskhals vad gäller produktionen. Just valet av kemi är en av de allvarligaste sakerna som Lars Avellán menar talar mot Northvolt. En ”kaotisk” prisutveckling på kobolt skulle kunna få allvarliga konsekvenser.

– Dessutom kommer det främst fram som en spillprodukt från koppar- och nickelbrytning. Vill man öka tillgången på kobolt måste man alltså öka koppar- och nickelbrytningen och det är ingen lätt sak att göra. Alla är väl ganska överens om att koboltpriserna snabbt kommer gå i höjden, säger Lars Avellán.

Går det att ställa om produktionen till en batteriproduktion i en sådan här fabrik?

– Ja, fast det är ofta underskattat hur pass knepigt det är. Om vi tar erfarenheterna från en finsk batterifabrik, European Batteries, så tog det dem 2-3 år från det att fabriken var färdig innan de kunde leverera testade produkter. Vill man byta kemi måste man gå igenom en sådan process så det är ingen lätt sak att byta kemi, säger Lars Avellán, och fortsätter:

– Tittar vi ute i världen så är det inte så många fall där man har bytt kemi på en redan befintlig fabrik. Det går absolut men det är lätt att underskatta svårigheterna.

Hur stor bedömer du sannolikheten är att man når ända fram med Northvolt?

– Nej, man kommer inte lyckas nå ända fram. Om man lyckas så är det att göra någonting som är stort utan att vara så gigantiskt stort. När man bygger något sådant här så är det inte en fabrikslina som kostar 40 miljarder utan det är det antal parallella linor. Skulle man få till en sådan här lina för åtta miljarder så vore det i sig en otrolig satsning när man börjar med nästintill tomma händer, säger Lars Avellán.

20 Apr 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.