Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Halverade bidrag till nyanlända ökade kriminaliteten Flyktingar från Syrien anländer till Rödbys färjeläge under krisåret 2015. Foto Ola Torkelsson / TT

Halverade bidrag till nyanlända ökade kriminaliteten

Socialförsäkringar Liksom Centern föreslår Moderaterna sänkta ersättningar för nyanlända för att få fler i arbete. I Danmark har halverade bidrag gett män jobb snabbare, men också ökat kriminaliteten och drabbat barn och unga, visar en ny studie.
28 okt 2019

Tyskland, Nederländerna och Österrike har alla de senaste åren sänkt bidragen för flyktingar, eller begränsat deras tillgång till trygghetssystem i syfte att få fler i arbete. Liknande förslag förs nu fram av Centern och Moderaterna i Sverige.

Men vilka effekter som sådana åtgärder får, har hittills sällan mätts vetenskapligt.

Nu har Lars Andersen och Rasmus Landersø, seniorforskare vid Rockwoolfonden i Danmark, och Christian Dustmann, professor vid University College i London, granskat en stor dansk reform som halverade bidragen till migranter som fått uppehållstillstånd.

Det vi fann var att reformen medverkade till att personer kom snabbare i jobb än i vår kontrollgrupp. Men vi såg också att det får konsekvenser när man sänker inkomsterna, inte minst för barn och unga

I en stor studie, som är på väg att publiceras, jämför de vad som hände med dem som ofick sänkta ersättningar, jämfört med en kontrollgrupp, för vilken de tidigare reglerna gällde och där de nyanlända kunde behålla sina högre välfärdsförmåner.

Rasmus Landersø, seniorforskare vid Rockwoolfonden i Köpenhamn,.

– Det vi fann var att reformen medverkade till att personer kom snabbare i jobb än i vår kontrollgrupp. Men vi såg också att det får konsekvenser när man sänker inkomsterna, inte minst för barn och unga, säger Rasmus Landersø, som är doktor i nationalekonomi.

Ny bidragsreform infördes 2002

Det var 2002 som danska, nyvalda politiker införde en ny reform kallad Starthjälp för flyktinghushåll som fått uppehållstillstånd efter den 1 juli samma år. I ett slag minskade försörjningsstödet med omkring hälften i förhållande till dem som fått sina uppehållstillstånd före det datumet.

– Det var en dramatisk reform. I våra resultat ser vi framförallt att män, som ändå skulle ha hittat jobb, snabbare kom i jobb. Det handlar om en ökad andel på 5-10 procentenheter, vilket är betydelsefullt. Men på längre sikt fasas effekten ut eftersom individerna i kontrollgruppen hinner i kapp de övriga inom fem-sex år, säger Rasmus Landersø. Efter tio år finns inga skillnader alls i sysselsättningsgrad.

Studien om den danska reformen Starthjälp

Studien omfattar totalt 4 843 vuxna mellan 18 och 55 år samt deras barn: 3 299 individer. Av de vuxna kom 3 044 före reformen och 1 799 efter reformen.

Forskarna undersökte de vuxnas kriminalitet i fyra år efter reformen och ungdomarnas i 3-7 år eller fram till dess att de fyllde 20 år.

Inkomsten för en vuxen flykting före reformen var 100 000-200 000 dkr per år under de första fem åren i Danmark. För de som kom efter reformen sjönk den till 0-100 000 dkr per år under nästföljande fem år. En genomsnittlig dansk tjänade under samma period 355 000 dkr per år. Källa: ”Lowering welfare benefits: intended and unintended consequences for migrants and their families. The Rockwool Foundation mars 2019

 

 

+ Expandera

Han är överraskad av att anställningseffekten inte är större, men säger att flera saker kan ha dämpat den.

– Det handlar inte bara om du får ett jobb, utan också hur mycket extra du får om du får ett jobb.

De nyanlända som fick egna arbeten tjänade inte mycket mer än när de erhöll bidrag, beroende på en hög avräkning av bidrag när de började träda in i arbete. Det motsvarade 90 procent i marginalskatt, uppger han.

– Det kan vara så att de är aktiva och letar jobb men det finns inga jobb eftersom du ofta måste prata danska och ha yrkeserfarenhet för att få jobb

Dessutom var de nyanlända också beroende av arbetsgivarnas efterfrågan, det vill säga av utbudet av lediga arbeten som de nykomna faktiskt kunde ta.

– Det kan vara så att de är aktiva och letar jobb men det finns inga jobb eftersom du ofta måste prata danska och ha yrkeserfarenhet för att få jobb, säger Rasmus Landersø.

Samtidigt som männens intäkter ökade lite grann när de fick ett jobb, skar myndigheterna även ned socialbidragen för deras partner i nästintill motsvarande grad, uppger han.

När bidragen minskade sjönk också incitamenten för kvinnorna att gå kvar i språk- och integrationsprogram, som de annars var tvungna att delta i för att få ersättning. Och när de gick i programmen räknades de som en del av arbetskraften. Resultatet av reformen blev därför en ökad drop out från arbetskraften bland kvinnor.

Många kom inte i jobb

En stor andel kvinnor och hälften av männen – sammantaget cirka 70 procent – förblev utan sysselsättning i omkring fem år, enligt forskarna.

Hushållen blev kvar i mycket låga inkomster. Enligt Rasmus Landersø hamnade de danska ersättningarna i nivå med det allmännas stöd till fattiga i USA.

Starthjälp-reformen ledde också, enligt undersökningen, till ökad kriminalitet, såväl bland vuxna män som kvinnor. Främst ökade egendomsstölder och snatterier.

Även hos tonåringar i de fattigare familjerna steg kriminaliteten, och forskarna noterar att pojkar i den åldern gick i genomsnitt åtta månader kortare tid i grundskolan än sina jämnåriga i kontrollgruppen.

Stämmer överens med amerikanska resultat

Dessutom fick barn i förskoleåldern mer sällan gå i förskola och hade sämre kunskaper i danska språket i skolans språkprov jämfört med barnen i kontrollgruppen.

– Våra fynd stämmer överens med forskningsresultat från USA som visar att fattigdom påverkar brottsincidens och skolresultat, säger Rasmus Landersø.

Lisa Laun, doktor i nationalekonomi och forskare i socialförsäkringar på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, i Uppsala, finner rönen intressanta.

– Jag tycker att det verkar vara en gedigen och trovärdig studie där man utnyttjar en stor och skarp förändring då ersättningen till nyanlända förändrades. Och man har en likvärdig kontrollgrupp. Det möjliggör sammantaget att man tydligt kan se effekter. Så det är väldigt intressant i relation till dagens diskussion om sänkta bidrag här i Sverige.

– Det finns risker med att sänka ersättningar för de sämst ställda i samhället

Hon vill dock inte kommentera eventuella konsekvenser av Centerns och Moderaternas olika förslag eftersom de ännu är ganska så ospecifika. Principen i båda är att nyanlända ska kvalificera sig in i trygghetssystemen, men också nivåerna ifråga om barn- och bostadsbidrag kan påverkas.

Nyheter

– Men i studien ser vi att det finns risker med att sänka ersättningar för de sämst ställda i samhället. För det man ser är att brottsligheten ökar både i den gruppen och för deras tonårsbarn. Sedan ser man också att de mindre barnen tycks bli lidande. De går i mindre utsträckning i förskola, och presterar sämre på språkprov i skolan – och det vet vi är viktiga faktorer för det långsiktiga utfallet för barnen, säger Lisa Laun.

Politiker och makthavare måste ta i beaktande, menar hon, att designen av jobbincitament påverkar hela familjer.

– Det är viktigt att vara medveten att det kan få långsiktiga konsekvenser att minska levnadstandaren för en redan utsatt grupp och i termer av barnens utbildning och välmående. För det påverkar deras framgång senare i livet.

Så vill C och M sänka ersättningar för nyanlända

Centerpartiet vill i en motion till riksdagen att nyanlända ska behöva kvalificera  sig in i trygghetssystemen efter lön och betald skatt i stället för efter sjukpenningsgrundande inkomst. Man vill också slopa undantagen för nyanlända ifråga om att exempelvis kvalificera sig för garantipension. ”Det ökar drivkrafterna att komma i arbete, sänker kostnaderna och tydliggör att asylrätten handlar om att erbjuda skydd, inte förmåner, ” skriver Centern i en partimotion.

Man vill också slopa etableringsersättningen och ersätta den med ett etableringslån. Källa: Centerns motion

Moderaterna antog på sin stämma nyligen ett förslag om att ersättnings- och bidragssystemen i ”inte ska vara bromsklossar för integration, eller till och med påverka systemens legitimitet.” Nyanlända ska "i större grad successivt arbeta sig in i rätten till olika bidrag och sociala ersättningar”. Full tillgång bör man enligt Moderaterna få genom ”eget arbete eller genom permanent och laglig bosättning i landet”. Även M vill slopa undantagsregeln för nyanlända när det gäller garantipension, men också ifråga om sjuk- och aktivitetsersättning. Källa: Moderaternas stämmotext

 

+ Expandera
28 okt 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.