AF förmedlar tusentals gigjobb – i strid med egen policy

Under de gångna åren har plattformsföretag så som Uber, Foodora och Taskrunner intagit den svenska arbetsmarknaden. Bolagen erbjuder gigjobb inom allt ifrån matleveranser till hemarbete. Samtidigt har mer avancerade gigjobb gjort entré, med bland annat programmering och översättningstjänster.

Förändringarna följs aktivt av Arbetsmiljöverket, som fått i uppdrag av regeringen att bedriva en tillsynsinsats med inriktning på de nya sätten att organisera arbetet. Inom ramen för uppdraget har myndigheten upprättat en lista över 26 bolag som man granskar närmare.

Arbetsmiljöverkets projektledare Monica Björk, konstaterar att det inte är helt lätt att upprätta en enhetlig definition över gigbolag, och att myndighetens arbete kretsat kring företag där den tidigare relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare uppfattas vara i förändring.

I Arbetsmiljöverkets lista ingår därför företag som betraktar sig själva som egenanställningsbolag, där arbetstagare utför en tjänst men fakturerar via bolaget, och rena plattformsföretag, där arbetstagaren hittar uppdrag via en app där ägarföretaget ofta inte betraktar sig arbetsgivare utan som en förmedlare av tjänster.

Arbetsmiljöverket granskar 26 företag som förmedlar olika typer av giguppdrag. Foto: Naina Helén Jåma / TT

I listan ingår allt ifrån Foodora, Urb-it och Tipptapp till egenanställningsbolag som Frilans finans.

När Arbetsvärlden går igenom Platsbankens annonser för perioden 2007 till 2019 hittar vi tusentals annonser från de företag som nu står under Arbetsmiljöverkets granskning.

Men fenomenet är väldigt nytt. 2019 uppgick antalet annonser från Arbetsmiljöverkets lista till 184 stycken från 11 företag på listan. Annonserna innehöll sammanlagt erbjudanden om 3 498 tjänster. 2018 uppgick antalet erbjudna tjänster till 211 stycken, fördelat på 86 annonser från 10 företag. 2017 och åren dessförinnan var antalet gig-annonser noll.

För flera av bolagen handlar de utlysta tjänsterna om olika heltidsuppdrag för moderbolaget eller vid det svenska huvudkontoret. Där varje annons representerar en tjänst. Men det finns undantag. Exempelvis annonserar matleverantören Foodora löpande efter bud, inom ramen för tidsbegränsade deltidstjänster med en kombination av timlön och provision. I fjol hade företaget annonser med 2 644 sammanlagt tjänster utlagda på Platsbanken.

Även Urb-it, som fram tills augusti i år vuxit kraftigt på den svenska marknaden med sina hemleveranstjänster, söker aktivt efter så kallade urbers – kurirer – och hade under 2019 utlyst sammanlagt 735 tjänster.

Tusentals gigtjänster i Platsbanken

Arbetsförmedlingen har en intern policy där myndigheten slagit fast att man varken ska annonsera för eller anvisa till gig-jobb. När Arbetsvärlden ber om att få ta del av underlaget för policyn, avböjer myndigheten med hänvisning till att policyn inte är formellt beslutad utan att betrakta som arbetsmaterial.

Bakgrunden till policyn handlar om att man vill att annonserna på myndighetens sajt ska kunna leda till ”varaktig försörjning” och efterleva FN:s hållbarhetsmål om anständiga arbetsvillkor. Det förklarar Bengt Wiktorén, chef för Arbetsförmedlingens enhet Digitala tjänster för arbetsgivare. Därutöver anvisar myndighetens handläggare dagligen arbetssökande till jobb, vilket innebär att den arbetssökande är tvungen att söka jobbet – annars riskerar den att förlora stödinsatser.

– Många av plattformsföretagen uttrycker dessutom att det inte är ett jobb att försörja sig på. Utan ett jobb att tjäna extra pengar på, säger han.

Hur förhindrar ni idag gig-företag från att annonsera?

– När du lägger in en annons i Platsbanken, så måste du ange anställningsform. Gigjobben motsvarar inte någon av de formerna. Dessutom så krävs det att du godkänner våra annonseringsvillkor när du skaffar ett konto i Platsbanken.

Är det tillräckligt för att hindra en annonsör från att nå ut i Platsbanken?

– Det klart att du kan lägga ut gig-jobb, om du är oseriös och ljuger. Vi har rutiner för hur vi ska agera i de sammanhangen, och kan exempelvis ta bort annonser och i värsta fall, om man inte hörsammar det så kan vi stänga av kontot. Men det är extremt svårt för oss att utreda om annonsörerna faktiskt är oseriösa, säger han och betonar att gigföretag i sig inte är oseriösa, utan att frågan handlar om huruvida en annonsör bryter mot Platsbankens villkor.

Det är extremt svårt för oss att utreda om annonsörerna faktiskt är oseriösa.

Bengt Wiktorén meddelar att Arbetsförmedlingen tagit bort ett par annonser till gigtjänster och att man spärrat ett fåtal annonsörer som brutit mot villkoren. Han trycker på att myndigheten visserligen söker efter oegentligheter, men att man är beroende av tips.

– Vi har maskininlärning som granskar innehållet i annonserna, men det handlar i huvudsak om att fånga upp att man inte bryter mot diskrimineringsgrunderna. Sedan är det så att vi är beroende av att vi får tips på om någon som läst en annons och reagerat negativt.

Arbetsvärlden har inte kunnat undersöka alla utlysta gigtjänster för 2020. Men vid ett par slumpmässiga kontroller under höstvintern upptäcktes annonser med motsvarande hundratals gig-tjänster. Exempelvis söker Foodora löpande efter bud via Platsbanken.

Arbetsmarknadsministern: ”Kan inte smita undan”

Detta samtidigt som Arbetsmiljöverket granskar bolaget och flera redaktioner, däribland HD-Sydsvenskan, rapporterat om dåliga villkor för buden. Något som lett till att arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) röt till mot bolaget i slutet av oktober:

– Det är ruttet. Man kan inte smita undan sitt arbetsgivaransvar genom att gömma sig bakom en app. Det finns inget ”arbetsrätten light” för plattformsföretag, säger Nordmark till HD-Sydsvenskan.