Svenska parter vill stoppa minimilöner med gult kort EU-kommissionär Nicolas Schmit talar under presskonferensen om minimilöner i Bryssel på onsdagen. Foto: AP Photo/Virginia Mayo, Pool) VLM122

Svenska parter vill stoppa minimilöner med gult kort

EU-direktiv Redan innan årsskiftet kan motståndarna stoppa EU-direktivet om minimilöner som offentliggjordes under torsdagen. Om minst nio av medlemsländernas parlament visar ett så kallat gult kort mot förslaget faller det. De svenska parterna jobbar nu för en sådan lösning.
Carl von Scheele
28 okt 2020

De 27 medlemsländernas parlament har nu åtta veckor på sig att pröva om EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen.

Om minst nio parlament anser att kommissionen försöker lagstifta på ett område där medlemsländerna själva ska fatta besluten och visar gult kort mot förslaget stoppas direktivet. Det skrotas helt eller måste omarbetas.

− Jag ska ägna mig åt att påminna parlamenten om rätten att visa gult kort. Jag har gott hopp om att många gör det och fäller förslaget, säger Therese Guovelin, förste vice ordförande i LO.

Jag ser en allvarligt stor risk av en maktförskjutning

Therese Guovelin, LO, kommer påminna regeringar om möjligheten att ge gult kort. Foto: Fredrik Hjerling

Hon får stöd av Svenskt Näringslivs arbetsrättschef John Wahlstedt, som hoppas att den svenska riksdagen blir en av dem som visar gult kort i sin prövning av subsidiaritetsprincipen.

− Aptiten för att EU-kommissionen lägger lagförslag som strider mot EU:s egen grundlag är nog ganska låg i de flesta av medlemsländerna, säger han.

Riksdagspartierna kritiska

Riksdagspartierna har i tidigare behandlingar av frågan om minimilöner visat ett kompakt motstånd mot en EU-reglering.

De första kommentarerna från svenska politiker i EU-parlamentet är också negativa till direktivet. Centerpartiet har till och med annonser i sociala medier som säger att ”EU ska inte sätta svenska löner”.

EU-direktivet i korthet

Syftet med direktivet är att alla ska skyddas av minimilön via lag eller kollektivavtal.

I övrigt berör två avsnitt länder med avtalsreglerade minimilöner:

  • Statsmakten får i uppgift att främja kollektivavtalsförhandlingar. Om täckningsgraden understiger 70 procent av löntagarna ska särskilda åtgärder för att höja omfattningen sättas in.
  • I länder med kollektivavtalssystem ska staten årligen rapportera in data om hur löntagarnas täcks av minimilöner till EU-kommissionen. Dessa länder ska också ha ett system för hur löntagare med minimilön kan klaga på villkoren och få dem rättade.

Ett särskilt kapitel riktar sig till de 21 EU-länder som har lagstiftade minimilöner.

  • De ska bland annat se till att minimilönerna höjs regelbundet och att parterna medverkar när detta bestäms. Parternas inflytande ska också stärkas.
  • De ska också övervaka hur lagen följs och måste bland annat göra inspektioner på arbetsplatser.
  • De ska också rapportera årligen uppgifter om minimilöner till EU-kommissionen och ha system för klagomål.
+ Expandera

Innan direktivet blir verklighet ska det både behandlas av EU-parlamentet och i ministerrådet. Båda institutionerna har möjlighet att stoppa lagförslag, men innan det går så långt genomförs omfattande förhandlingar mellan parlamentet och rådet under medverkan av EU-kommissionen.

Ytterst skulle direktivet även kunna stoppas av en ogiltighetstalan som väcks i EU-domstolen av ett medlemsland. Den prövar då om direktivet är förenlig med EU:s rätt.

När EU-kommissionen presenterade förslaget till reglering av minimilönerna underströks att enbart två avsnitt av åtta i direktivet berör Sverige och andra länder som har avtalslösningar.

Kommissionen skriver i direktivets första artikel att det inte ska tolkas som en skyldighet att införa lagstiftning i de länder som sköter minimilönerna via kollektivavtal. Direktivet ska inte heller tolkas som en skyldighet att allmängiltighetsförklara kollektivavtal så att deras lägsta löner omfattar alla arbetstagare.

LO: En rökridå

Men detta biter inte på de svenska parterna. De ser inte utformningen av direktivet som ett vattentätt undantag. Therese Guovelin, LO, liknar istället utformningen vid en rökridå.

− Så fort jag går in i texten skingras röken och jag ser en allvarligt stor risk av en maktförskjutning till byråkraterna i Bryssel och EU-domstolen. Jag är djupt oroad.

I direktivet får länder med kollektivavtalssystem en skyldighet att årligen rapportera till EU-kommissionen om hur stor andel av löntagarna som täcks av kollektivavtal och skyddas av minimilöner.

Sverige och andra länder med kollektivavtal blir också skyldiga att ha ett system där alla arbetstagare som omfattas av minimilöner kan klaga och få kompensation ifall de får rätt.

I dag kan enbart medlemmar i facket klaga på regler i kollektivavtal. Då förhandlar först parterna. Om de inte kommer överens kan frågan tas till Arbetsdomstolen. Denna möjlighet har inte den som står utanför facket.

Den stora oron är vad som händer när EU-domstolen får detta i sina händer.

Dessutom råder oklarhet kring de områden där kollektivavtalen inte har regler om minimilöner, enligt parterna. Det handlar om hundratals avtal på den svenska arbetsmarknaden.

John Wahlstedt, SN.

Till sist har det blivit relativt få regler i direktivet som gäller Sverige och andra länder med kollektivavtalssystem. Men det ser inte John Wahlstedt, Svenskt Näringsliv, som en framgång:

− Nej direktivet är ett allvarligt ingrepp. Den stora oron är vad som händer när EU-domstolen får detta i sina händer.

EU-kommissionen är väl medveten om det nordiska motståndet mot ett direktiv och höll sent på eftermiddagen ett speciellt pressmöte med nordiska journalister.

Då poängterade kommissionär Nicolas Schmit att kommissionen inte är ute efter ett supersystem som reglerar minilönerna.

− Detta är det första direktiv som säger att kollektivavtalssystemen inte ska röras. Det har aldrig tidigare skett att dessa system garanteras i en lagtext, och vi vill inte bara skydda dem utan också främja dem.

Fler röster om direktivet

PTK kritiskt

– Det är djupt oroande att EU-kommissionen väljer att gå fram med förslag på lönebildningsområdet där EU inte har kompetens att lagstifta, säger Martin Linder, ordförande för PTK i ett pressmeddelande.

I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt stadgas tydligt att EU inte har rätt att lagstifta om ”löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller lockout”.

– Redan en första genomläsning ger anledning till stor oro. Direktivförslaget innehåller inget undantag för Sverige och utgör långt ifrån en sådan ”waterproof firewall” som kommissionen utlovat, säger han också i pressmeddelandet.

Nordmark: Vår modell erkänns

­− Jag är starkt kritisk till att EU lägger sig i lönebildningen. Men jag kan också konstatera att kommissionen tagit fram ett undantag som ska garantera att den svenska lönebildningsmodellen inte påverkas. Det här är något helt nytt i EU-sammanhang att man i Bryssel erkänner vår modell på det här sättet som ett fullgott sätt för att bidra till rättvisa löner.

Det skriver arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i ett sms till Arbetsvärlden.

Danmark: Ett svek

Tillsammans med Sverige har Danmark varit mest kritiskt mot EU-kommissionens initiativ. Danska fack och arbetsgivare kallar förslaget för ett svek mod den danska modellen.

− Det är mycket allvarligt att EU-kommissionen lagt fram förslaget, som griper in i den danska mycket väl fungerande modellen. Förslaget öppnar för politisk inblandning och jag vill tillsammans med fackföreningsrörelsen och regeringen gör vad jag kan för att förslaget inte ska bli verklighet i sin nuvarande form, säger Jacob Holbraad hos de danska arbetsgivarna.

− EU-kommissionen har gett sig in på ett sluttande plan. Vi känner oss inte lugnade av det vi läser och vi har pekat på andra metoder att lösa problem. Det kan ske utan EU-lagstiftning, som vi bekämpar med näbbar och klor, säger Lizette Risgaard, ordförande i FH, danska LO/TCO.

+ Expandera

 

Carl von Scheele
28 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan