Så funkar gigjobb Gigjobb kan var allt i från att samla ihop elsparkcyklar till att ta på sig konsultuppdrag inom programmering via en app från ett plattformsföretag. Foto: Annika Byrde / TT

Så funkar gigjobb

Gigjobb Gigjobb, appjobb, plattformsföretag och plattformsekonomi. Begreppen har fått stort genomslag, men vad betyder de egentligen?
11 jan 2021 | 05:59
+1
2
+1
1
+1
4
+1
1
+1
2
+1
5

Tillfälliga arbeten är inget nytt. Så vad skiljer egentligen gigjobb från ett gammalt påhugg?

Kristina Zampoukos.

– Det har länge funnits olika typer av osäkra anställningar eller egenanställningar, så som springvikarier inom äldreomsorgen, dörrvakter eller journalister som kan vara frilansare och jaga uppdrag. Det som är nytt är hur relationerna mellan arbetstagare och arbetsgivare förändrats. I regel har plattformsföretagen valt att undandra sig arbetsgivaransvar, och menar att man bara förmedlar uppdrag till uppdragstagare. Dessutom kan i princip vem som helst lägga ut uppdrag via plattformarna, och vem som helst ta på sig att utföra dem, säger Kristina Zampoukos.

Hon är doktor i samhällsgeografi vid Mittuniversitetet och leder forskningsprojektet ”Rejtad, rosad, ratad – en studie av tillvaron som gig-arbetare”. Hon ska utforska konsekvenserna av plattformsekonomins inträde på arbetsmarknaden, och mer specifikt vad det innebär att vara gigjobbare.

Undersöker vad det innebär att vara gigjobbare

Kristina Zampoukos och hennes kollegor kommer dels att intervjua gigjobbare, dels att själva, inom ramen för forskningsprojektet, arbeta via gigappar som förmedlar enklare översättningsuppdrag, textgranskningar och bildgranskning.

I projektet har man ringat in tre kategorier av gigjobbare:

  1. kvalificerat arbete som i huvudsak sker online, såsom programmering och design
  2. okvalificerat online-arbete, exempelvis datainmatning och bildsortering
  3. slutligen de som tar enklare uppdrag via appar så som matleveranser, transporter och hushållstjänster

– Det finns en stor spännvidd i vilken typ av jobb man utför, men även grad av kvalifikation och långsiktighet i uppdraget, säger Kristina Zampoukos.

Hon lyfter fram att det nu finns internationella exempel på gigjobb för allt ifrån hjälp med att slänga sopor till sjuksköterskor.

Stora skillnader mellan uppdragen

Den praktiska skillnaden mellan att arbeta för ett bemanningsföretag kontra en gigapp blir i regel både arbetsrättslig och ekonomisk. Det vanliga upplägget är att gigjobbaren anställer sig själv och sörjer för försäkringar, skatteinbetalningar och arbetsmiljöfrågan. Fördelarna ligger i friheten att välja när man ska arbeta och vilka uppdrag man vill utföra.

– För vissa är det här en enorm möjlighet, för andra en risk att fastna i en osäkerhetssituation där man inte vet från vecka till vecka vilken inkomst man kan räkna med. Här vill vi ta reda på vilka konsekvenser det har för människors liv.

Men det finns undantag, och de blir fler. Exempelvis har ett drygt 10-tal företag gått ihop och bildat Plattförmsföretagen, med den uttalade ambitionen att ta ett större arbetsgivaransvar. Yepstr, som förmedlat uppdrag inom hushållstjänster, har gått ut med att man från och med årsskiftet visstidsanställer arbetarna.

– Saker förändras väldigt snabbt. Det blir väldigt intressant att se hur och om den gamla partsmodellen kan hantera det här, eller om det sker så stora förskjutningar av arbetsmarknaden att modellen spelat ut sin roll.

Arbetsmiljöverket granskar gigjobb

Förändringarna på arbetsmarknaden följs aktivt av Arbetsmiljöverket, som fått i uppdrag av regeringen att bedriva en tillsynsinsats med inriktning på de nya sätten att organisera arbetet. Inom ramen för uppdraget har myndigheten upprättat en lista över 26 bolag som man granskar närmare.

Arbetsmiljöverket har genomfört ett drygt 50-tal besök inom ramen för sin tillsynsinsats och väntas bli klara under 2021 med uppdraget.

– Lagstiftaren vill att alla som jobbar, ska ha samma trygghet och säkerhet. En del av de här tjänsterna som förmedlas är arbete som utförs i traditionella verksamheter där man är anställd och där det görs riskbedömningar och det finns någon som ser till att man har skyddsutrustning. Vi kommer svara regeringen om vår lagstiftning håller för att säkra upp så att de som arbetar i de här nya anställningsformerna också är skyddade, säger Monica Björk, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Myndigheten har under hösten utfärdat viten mot bland annat Tipptapp och Taskrunner, för att man anser att bolagen är att betrakta som arbetsgivare och därför bör ta fram riskbedömningar för arbetsförhållandena i verksamheten. Bolagen har överklagat beslutet. Ett annat bolag, Yepstr, som ingår i granskningen har själva valt att ställa om och bli arbetsgivare till 2021. Urb-it har i sin tur meddelat att de avvecklar sin verksamhet på den svenska marknaden.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev