Varje år genomförs 18 000 offentliga upphandlingar i Sverige. Den offentliga upphandlingen i stat, kommuner och regioner beräknas omsätta över 800 miljarder årligen.
Men kommuner och myndigheter vittnar om att det är för svårt att stoppa skattepengar från att hamna hos brottsliga företag.
Myndighetsgemensam funktion
Ett av önskemålen är att det ska finnas ett enkelt sätt att kunna kontrollera leverantörer som gjort sig skyldiga till brott.
– Vi har ett förslag att inrätta en funktion hos en myndighet som samlar all information. De ska enkelt kunna vända sig till ett register i stället för att behöva vända sig till alla myndigheter för att hitta oseriösa aktörer i den offentliga upphandlingen, säger Ida Karkianen.
Utredningens uppdrag
- Föreslå en centraliserad myndighetsfunktion som ska underlätta effektiva och tillförlitliga leverantörskontroller.
- Bedöma möjligheterna och lämna förslag för att begränsa antalet leverantörsled i offentliga upphandlingar.
- Ta ställning till om reglerna om uteslutning av leverantörer från att delta i valfrihetssystem bör skärpas och om det bör införas obligatoriska krav på arbetsrättsliga villkor även vid icke-direktivstyrda upphandlingar.
Det finns kommuner som lägger ut information om utbetalningar till alla leverantörer som öppen data, vilket gör att journalister och allmänhet kan granska vart pengarna går.
– Öppen data från kommunerna låter jättebra och klokt, säger Ida Karkianen, som menar att den myndighetsgemensamma funktion som ska samla information också kan bli ett forum för öppna data för allmänheten.
Färre led av underleverantörer
Johan Danielsson, bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister, poängterar också vikten av att korta leverantörskedjorna.
– Fusk och brottslighet på arbetsmarknaden göder den organiserade brottsligheten, säger han.
I dag kan ett företag som vinner en offentlig upphandling använda sig av underleverantörer i flera led, vilket gör det svårare att granska verksamheten och kontrollera att avtal följs.
Arbetar under omänskliga arbetsvillkor
– De långa kedjorna av underleverantörer där du går från vitt till grått till svart måste stoppas, säger Johan Danielsson.
– Jag har rest runt i Sverige och mött regionala skyddsombud och fackligt aktiva som berättar hur anställda springer från arbetsplatser vid kontroller. De arbetar under omänskliga arbetsvillkor och är berövade sitt grundläggande värde som människor.
– Svenska företag som sköter sig och betalar svenska löner berättar om den påträngande rädslan att riskera att konkurreras ut av företag som fuskar, säger han.
Arbetsrättsliga krav
Upphandlingar som överstiger EU:s tröskelvärden omfattas sedan 2017 av arbetsrättsrättsliga krav.
Ida Karkianen säger att ett av utredarens uppdrag är att se över om det ska ställas liknanden krav även för upphandlingar som understiger de beloppen.
– Det kan till exempel handla om krav på lön, semester och arbetstid, säger hon.
Som utredare tillsätts Annika Bränström på Myndigheten för digital förvaltning. Hon var tidigare generaldirektör för Bolagsverket. Utredningen ska presentera sitt förslag senast den 31 augusti nästa år.
Det här är inte den enda utredning som pågår gällande offentliga upphandlingar och välfärdsbrott.
I höstas presenterades en departementsskrivelse som föreslår ökade krav på klimat- och andra samhällshänsyn i offentliga upphandlingar. Från fackligt håll föreslås i remissrundan att det ska ställas krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling, något arbetsgivarorganisationerna motsätter sig.
Utredning om brott mott välfärdssystemet
Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 juli, men ärendet är inte färdigberett efter remissrundan än.
– Det bereds, svarar Ida Karkianen, som inte vill svara på när det kommer vara färdigt för att en lagrådsremiss ska kunna presenteras, eller när en lagändring skulle kunna träda i kraft.
Och på onsdag den 15 juni presenterar utredaren Amir Rostami sin utredning om välfärdsbrott. Han har tidigare konstaterat att den ekonomiska brottsligheten i form av avsiktliga brott mot välfärdssystemet motsvarar 13 miljarder kronor och att de svarta inkomsterna motsvarar drygt 90 miljarder kronor varje år.
Det kan jämföra med den totala vinsten från narkotikahandeln som uppskattas till mellan 1,8 och 2 miljarder kronor.