Fack och arbetsgivare oense om klimatkrav i offentliga upphandlingar

Välkommet, men inte färdigt, säger myndigheterna.
Bra, säger fack och civilsamhälle.
Onödigt och bör stoppas, säger arbetsgivarna.
Bra, men dyrt, säger kommunerna.
Förslaget som vill att skattepengar i offentliga upphandlingar används för att främja miljö, klimat, hälsa och arbetsrätt väcker reaktioner.

Vill du kommentera artikeln eller har du tips? Mejla vår reporter.

Tjänster och varor för 800 miljarder

Det offentliga handlar i Sverige varje år upp tjänster och varor för 800 miljarder kronor.

Det har därför länge höjts krav på att upphandlingarna tydligare ska bidra till att Sverige uppnår sina klimat-, miljö- och andra mål som är kopplade till viktiga samhällsintressen.

Ett förslag till nya formuleringar i bland annat lagen om offentlig upphandling har därför varit ute på remiss under namnet En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling. Lagen gäller för statliga myndigheter, kommuner, regioner, och de flesta offentligt ägda bolag. Ändringarna ska enligt förslaget börja gälla redan den 1 juli i år.

Ändras från bör till ska

Förslaget innebär att dagens formuleringar där det står att upphandlande myndigheter bör beakta miljö- samt sociala och arbetsrättsliga hänsyn om upphandlingens art motiverar det, till att de ska beakta klimatet och att de även ska beakta miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte.

Inte oväntat går åsikterna om förslaget i sär.

Arbetsgivar- och branschorganisationer anser att lagförslaget är onödigt, att det redan går att ställa upp krav på hänsyn till klimat, miljö och andra samhällsintressen.

Ett ingrepp i den svenska modellen.

Särskilt vänder sig arbetsgivarparter som Svenskt Näringsliv och Almega mot att det blir ett obligatoriskt lagkrav att ta hänsyn till arbetsrättsliga aspekter. De menar att det hotar att slå mot mindre företag som saknar kollektivavtal och att det är ett ingrepp i den svenska modellen.

Företrädare för facket anser tvärtom att lagförslaget är välkommet, men att det behöver bli ännu tydligare att man ska ta hänsyn till arbetsförhållanden genom att ställa krav på att upphandlade företag har kollektivavtal eller liknande. TCO vill också, liksom flera andra, att kraven ska gälla även för direktupphandlingar och att staten måste se till att upphandlande myndigheter får tillräckligt med pengar och kompetens för att kunna följa de nya riktlinjerna.

Också LO ställer sig positiva till förslaget och vill passa på att lyfta frågan om krav på exempelvis drog- och alkoholtester som upphandlande myndigheter börjat ställa på anställda hos utförare och menar att det är integritetskränkande krav som saknar grundlagsstöd och att frågan bör hanteras snarast.

SKR sågar förslaget – kommunerna välkomnar det

Och även om flera arbetsgivarorganisationer svarar att de stödjer Svenskt näringslivs remissvar har exempelvis byggföretaget Skanska som valt att svara på remissen för att de ställer sig positiva till förslaget och till och med hade velat att skrivelsen om att beakta klimatet vid offentlig upphandling skulle vara ännu hårdare.

En inskränkning i det kommunala självstyret.

På samma sätt går inte heller skiljelinjerna mellan olika kommuner och regioner, utan mellan dem och branschorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR.

SKR sågar förslaget som de menar innebär en inskränkning i det kommunala självstyret.
Det håller inte de kommuner och regioner som svarat på remissen med om. De är i grunden positiva till förslaget.

Örebro region håller med om att det blir en viss inskränkning i självstyret, men att det är en inskränkning man får man tåla.

Kommunernas oro handlar i stället om att de administrativa kostnaderna ska bli för stora, särskilt för små kommuner.

Arvidsjaur föreslår någon form av utjämningssystem mellan kommunerna för att dela på kostnaderna och är liksom Arjeplog lite oroliga för hur det ska gå för kommuner med långt avstånd till leverantörer. Kommunerna är också oroliga för att mindre, lokala, producenter skulle kunna missgynnas.

Vill se tydligt uppdrag till Upphandlingsmyndigheten

Gemensamt för kommuner och regioner är att de vill att det säkerställs att Upphandlingsmyndigheten får ett tydligt uppdrag att hjälpa till med stöd och riktlinjer.
Föreningen Klimatkommunerna, där 41 kommuner ingår, vill att Upphandlingsmyndigheten hjälper till genom att förtydliga vilka upphandlingar som kan ge störst utsläppsminskning och hur krav kan ställas.

Lokal matproduktion måste prioriteras i högre utsträckning.

Miljöorganisationerna hyllar i grunden förslaget, även om de anser att större hänsyn också måste tas till den biologiska mångfalden. Här får Naturskyddsföreningen oväntat stöd av LRF, som stödjer förslaget att skärpa lagen och också anser att lokal matproduktion måste prioriteras i högre utsträckning för att tydligare stötta arbetet med att uppnå Sveriges miljömål. De slår också ett slag för att den inhemska livsmedelsförsörjningen ska skyddas. Också Säkerhets- och försvarsföretagen vill att säkerhetsaspekten ska diskuteras mer vid offentlig upphandling.

Certifieringsorganisationerna Bra Miljöval, KRAV och TCO development slår inte oväntat ett slag för att man kan uppnå målen med lagförslaget genom att ställa krav på oberoende certifieringar och märkningar. Och Svenska institutet för standarder lyfter fram de standarder som finns på området som är användbara.

Saknar begreppet ”mänskliga rättigheter”

Flera remissinstanser påtalar också vikten av helhetstänkande när det gäller hållbarhet. Bland annat anser RISE att systemtänkandet i förslaget är för svagt och föreningen Byggherrarna menar att man måste lyfta in klimatarbetet redan innan man bestämmer sig för att handla upp något. Det kanske går att göra på andra sätt där man inte ens behöver köpa eller bygga nytt.

De statliga myndigheterna är i stort positiva till förslaget, men pekar på flera formuleringar som är otydliga och behöver arbetas om. Bland annat undrar Upphandlingsmyndigheten, som i grunden tillstyrker förslaget, varför man valt ut just de samhällsintressen som står i lagförslaget och hur det kommer sig att till exempel begreppet ”mänskliga rättigheter” inte finns med.

Det undrar också civilsamhället, där frågan bland annat ställs av Amnesty International och Swedwatch. Och Arbetsförmedlingen är en av de myndigheter som anser att man måste utreda om lagförslaget är förenligt med EU-rätt.

Sverige ska driva på klimatomställningen och skapa jobb i hela landet.

Mest kritiska till förslaget är Konjunkturinstituet som hänvisar till en rapport de gjorde år 2020 som visar att det inte nödvändigtvis leder till lägre koldioxidutsläpp i EU att ställa högre klimatkrav vid upphandlingar utan att det leder ditt en ineffektiv statlig styrning som medför ökade kostnader för klimatpolitiken.

Sammanfattningsvis kan man se en tydlig linje mellan dem som arbetar konkret i verksamheterna med att handla upp eller leverera tjänster och varor och de som har en mer övergripande och strategisk blick på lagförslaget.

För dem som arbetar i verksamheterna är lagförslaget efterlängtat, åtminstone vad gäller önskemålet om skarpare skrivningar i lagtexten kring att ställa klimat- och miljökrav, medan de som inte arbetar dagligen med upphandlingar inte ser samma behov av att ändra lagen.

Har kommit in ca 110 remissvar

Promemorian presenterades när Miljöpartiet fortfarande satt i regeringen. Nu blir det en fråga för den socialdemokratiska regeringen att ta frågan vidare till riksdagen. Ansvarig minister är civilminister Ida Karkiainen, som svarar så här på Arbetsvärldens frågor:

Givet det som har framkommit i remissvaren. Ser regeringen detta fortfarande som en prioriterad fråga?

–  En av regeringens prioriterade frågor är att Sverige ska driva på klimatomställningen och skapa jobb i hela landet. Offentlig upphandling kan vara ett viktigt verktyg för att uppnå detta. Därför är det glädjande att intresset för det här förslaget är så stort, säger Ida Karkiainen.

Hur ser processen framåt ut nu? 

– Remisstiden gick ut i måndags och det har kommit in ca 110 remissvar. Vi arbetar nu med att sammanställa och noga analysera remissvaren, svarar hon.

***

Remissinstanser som ombetts svara på remissen:

Adda – tillstyrker behovet av att tydliggöra ansvaret att ta hållbarhetshänsyn i offentlig upphandling, men är tveksam till att det ska regleras explicit att vissa hänsyn ska tas. Instämmer i vad SKR skrivit i sitt remissvar.

Affärsverket Svenska Kraftnät – avstyrker förslaget och menar att nuvarande lagstiftning redan ger myndigheter möjlighet att beakta samhällsintressen när de anser att det är relevant.

Almega – avstyrker lagförslaget i stora delar, särskilt vad gäller kravet för arbetsrättsliga villkor. Anser att det behövs mer konsekvensanalyser av förslagen och att det inte framgår hur de ska följas upp. Har dock inget att invända mot att upphandlande organisationer tar fram riktlinjer för att ta hänsyn till samhällsintressen, så länge riktlinjerna är offentliga.

Arbetsgivarverket – tillstyrker förslaget att skärpa regelverket, men avstyrker den föreslagna utformningen av den nya lagtexten och anser att den är för otydlig och föreslår i stället att de olika samhällsintressen som räknas upp i lagen värderas på samma sätt och vill ge en lämplig myndighet ett tilläggsuppdrag att utforma en vägledning med en mall för hur de riktlinjer som lagen ställer krav på kan utformas.

Arbetsmiljöverket – inga synpunkter.

Arbetsförmedlingen – tillstyrker förslaget, men vill att det görs vidare analyser kring hur förslaget är förenligt med EU-rätt och vill ha ett förtydligande av betydelsen att ”alltid beakta klimatet” vid offentlig upphandling. Ser också en risk för att små och medelstora företag skulle få svårare att delta i Arbetsförmedlingens upphandlingar och vill därför att det görs en konsekvensanalys av hur förslaget påverkar mindre företag.

Arjeplogs kommun – är generellt positiva till förslaget men ställer sig frågande till hur det kommer att påverka mindre kommuner där det ofta kan vara långt till leverantörer och att förslaget kan leda till oproportionerliga kostnadsökningar för mindre myndigheter.

Domstolsverket – anser inte att förslaget skulle påverka myndigheten i någon större utsträckning och har därför inget att invända mot förslaget.

Ekerö kommun –bedömer att förslagen i promemorian utgör ett rimligt bidrag till att öka fokuset på hållbarhet i offentliga upphandlingar, men anser att förslaget att alltid beakta klimatet i offentliga upphandlingar kan leda till att offentlig upphandling blir mindre effektiv.

Energimyndigheten – ser positivt på förslagen.

Falkenbergs kommun – menar att förslaget kommer att leda till ökade kostnader och merarbete för kommunen.

Folkhälsomyndigheten – tillstyrker, men miljö och hälsa måste definieras, resurser för detta får gärna läggas centralt så statliga myndigheter kan dra nytta av samordningsvinster.
Företagarna – avstyrker förslaget att ändra dagens ”bör”-krav till ”ska”-krav eftersom de anser att dagens lagstiftning redan ger samma möjligheter, men tillstyrker förslaget att upphandlande myndigheter ska ta fram riktlinjer för hur olika samhällsintressen utifrån promemorians förslag ska beaktas vid offentliga upphandlingar.

Förvaltningsrätten i Malmö – har, utifrån domstolens aspekter, inget att erinra mot förslagen i pro memorian.

Göteborgs stad – tillstyrker med ändringsförslag; vill se en riskbedömning och ett krav på att man ska följa upp krav som ställs i upphandlingar. Tycker att en bristande möjlighet att ställa krav ska kunna utgöra motivering till varför kravet inte ställs.

Jordbruksverket – tillstyrker förslaget. Noterar att det kommer att leda till ökad administration men att det kravet känns rimligt.

Jämställdhetsmyndigheten – ser positivt på förslagen.

Järfälla kommun – ställer sig positiv till förslaget, men eftersom många kommuner har begränsade resurser och kompetens att ställa hållbarhetskrav är det viktigt att Upphandlingsmyndighetens befintliga vägledningar uppdateras och utvecklas.

Kammarkollegiet – delar uppfattning att bestämmelsen i lagen utökas och att det behövs ett långsiktigt arbete – men avstyrker lagförslaget att den upphandlande myndigheten ska besluta om ett riktlinje.

Kammarrätten i Sundsvall – menar att de föreslagna bestämmelserna är allmänt hållna och att det inte beskrivs hur upphandlande enhet ska gå till väga och menar att det kan uppkomma svårigheter att tillämpa bestämmelserna, särskilt innan det finns rättspraxis på området.

Kemikalieinspektionen – ställer sig positiv tillpromemorians förslag och ser positivt på att Upphandlingsmyndigheten tar fram en vägledning om riktlinjernas närmare innehåll.

Kommerskollegium – instämmer i att förslagen är bra och relevanta ur ett hållbarhetsperspektiv. Har inga synpunkter utifrån ett internationellt handelsperspektiv på att klimatet alltid ska beaktas eller att ytterligare hänsyn har tillkommit i form av människors hälsa och djuromsorg men menar att blir det viktigt att följa vilken effekt kraven får vid den praktiska tillämpningen.

Konkurrensverket – är positivt till att det blir tydligare att upphandlare ska använda det utrymme som finns för att i offentlig upphandling beakta de samhällsintressen som nämns i förslaget, men instämmer med flera andra instanser som skriver att det är otydligt om nuvarande lydelse innebär att det finns en skyldighet att alltid ställa uttryckliga klimatkrav utan att det föregås av en bedömning om det är relevant eller inte i förhållande till det som ska upphandlas. Påpekar också att det inte står något om hur eventuella målkonflikter ska hanteras och vad som ska väga tyngst om olika intressen krockar.

Konstnärernas riksorganisation – påtalar att många av medlemmarna är enmansföretag och att det är av stor vikt att upphandlande myndigheter tar hänsyn till de ökade kostnader det kan föra med sig för leverantören att leva upp till klimat- och miljökrav. Ersättningen för konstnärliga uppdrag är oftast ett fast pris och om det blir leverantören som ska bära de ökade kostnaderna minskar ersättningen för det egna arbetet från redan låga nivåer, vilket skulle leda till att social och arbetsrättslig hållbarhet åsidosätts.

Kriminalvården – menar att offentlig upphandling är ett angeläget verktyg men att det kan vara svårt för myndigheter som inte är expertmyndigheter inom miljö och klimat att veta vilka miljö- och klimatkrav som kan ställas i en upphandling.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) – stödjer förslaget, men saknar aspekten försörjningstrygghet och vill i större utsträckning att förslaget ska beakta hur den inhemska livsmedelsförsörjningen skyddas genom att lokal matproduktion främjas för att i större utsträckning tydligare stötta Sveriges uppsatta miljömål Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och andra mål om biologisk mångfald.

Livsmedelsarbetareförbundet – ställer sig bakom förslaget i alla delar.

Livsmedelsverket – bedömer att förslagen i stort är positiva, men inte fullt ut tar hänsyn till ökade kostnader och krav på kompetens hos upphandlande myndigheter. Anser också att det finns en risk för att mindre, lokala leverantörer inte har samma möjlighet att delta i upphandlingar på grund av ökad administration och att det då kan bli kontraproduktivt när det gäller att minska klimatavtrycket.

LO – ställer sig positivt till lagförslaget, men anser att skärpningen även borde gälla en skyldighet att ställa krav på arbetsrättsliga villkor vid fullgörande av kontrakt och menar att trots att det finns möjlighet att ställa sådana krav så görs det sällan. Vill också passa på att påpeka att upphandlande myndigheter börjat ställa integritetskränkande krav på utförares anställda, som exempelvis alkohol- och drogtester och menar att myndigheterna saknar grundlagsstöd för att ställa sådana villkor och vill att frågan hanteras snarast.

Luftfartsverket – anser att förslagen som läggs fram är för oklara för att ligga till grund för lagstiftning och också att ordalydelsen i föreslagna lagändringar behöver ses över.

Luleå tekniska universitet – tillstyrker förslaget i sin helhet.

Lunds universitet – avstyrker stora delar av förslaget eftersom de menar att det riskerar att resurser inte används på bästa sätt. Vill i stället lägga ett större ansvar på Upphandlingsmyndigheten att ansvara för att tillhandahålla samtlig vägledning och riktlinjer för offentlig upphandling och att tillsynsmyndigheter eller en central myndighet ges i updprag att följa uppställda utvecklingskrav hos leverantörerna.

Läkemedelsindustriföreningen – välkomnar förslagen i promemorian.

Läkemedelsverket – instämmer i förslagen till lagändringar.

Länsstyrelsen Blekinge – tillstyrker förslaget och anser att kraven skulle kunna göras ännu hårdare genom att även inkludera hållbarhetsbegreppet.

Länsstyrelsen Gotland  – har inga synpunkter på förslaget.

Länsstyrelsen Västernorrland – instämmer i förslaget, men menar också att det är viktigt att beakta att lokala producenter inte exkluderas.

Malmö stad – ställer sig positiv till de föreslagna ändringarna, men understryker vikten av att Upphandlingsmyndigheten kommer med vägledning så att olika samhällsintressen beaktas på ett någorlunda enhetligt sätt. Ställer också frågan varför just klimat lyfts ur begreppet miljö och inte också biologisk mångfald. Avstyrker förslaget att upphandlande myndigheter ska ta fram riktlinjer för hur samhällsintressena ska beaktas eftersom varje upphandling avser olika saker.

Migrationsverket – instämmer i förslaget att skärpa lagstiftningen, men menar att den kommer att innebära utökade kostnader för de upphandlande myndigheterna.

Miljömärkning Sverige – delar förslagen, men vill också att de särskilda märkningar som redan finns ska föras in i lagstiftningen.

Myndigheten för delaktighet – välkomnar förslagen, men anser att det bör införas ett tillägg om universell utformning i de delar där arbetsrättsliga och sociala aspekter regleras. Detta för att den mänskliga mångfalden vad gäller behov, egenskaper och funktionsförmåga ska beaktas.

Naturskyddsföreningen  – välkomnar förslagen, men vill att även biologisk mångfald ska införas i kriterierna och möjligheten att ställa krav på miljömärkning skärpas.

Naturvårdsverket – är i grunden positiva till förslaget, men menar att man inte ska skilja på miljö- och klimatkrav i upphandlingar eftersom påverkan på miljö och klimat är svåra att skilja åt och värdera på olika grunder.

Region Blekinge – instämmer i stort med förslaget, men anser att också annonspliktiga direktupphandlingar ska inkluderas i regleringen.

Region Halland – har inget att erinra och avstår därför från att svara på remissen.

Region Stockholm – delar uppfattningen att offentlig upphandling kan vara ett viktigt verktyg i arbetet för ökad hållbarhet för att motverka den globala uppvärmningen och att det är relevant att öka antalet produkter som är hållbart producerade, men menar att den nya lagstiftningen riskerar att medföra målkonflikter och att dessa och andra brister i förslaget behöver åtgärdas för att uppnå lagstiftarens syfte med lagändringen. Menar att det finns risk att upphandlingar överklagas för att de inte ställt uttalade klimatkrav fast klimatkraven kan finnas med på andra sätt, exempelvis genom krav på bränsleval eller energiförbrukning. Anser att biologisk mångfald tydligare bör prioriteras. Hade önskat att man innan förslaget genomförs först kartlägger hur miljö- och klimatkrav ställs i upphandlingar redan i dag för att kunna mäta och följa upp vad en lagändring innebär. Understryker att det är viktigt att Upphandlingsmyndigheten får ett uppdrag att ta fram vägledningar och lyfta goda exempel. Menar att förslaget inte kommer att medföra ökade kostnader eftersom det inte går längre i sina klimatkrav än regionens arbete gör redan i dag.

Region Örebro – ser positivt på förslagen, men menar att de kommer att medföra ökade kostnader. Regionen delar också utredarens bedömning att det kommer att innebära en viss begränsning av regionens självbestämmande, men anser att den påverkan är begränsad.

SACO – avstår från att besvara remissen.

Sida – har inga synpunkter på remissen.

Sjöfartsverket – tillstyrker förslaget, men vill att Upphandlingsmyndighetens möjlighet att tillhandahålla stöd utvecklas ytterligare och att statliga myndigheter ska samarbeta mer på samma sätt som kommuner och regioner gör redan i dag inom Hållbar utveckling.

Socialstyrelsen – avstyrker förslagen eftersom det anser att det inte är tillräckligt utrett och belyst vilka förutsättningar som finns och vilka konsekvenser det skulle innebära för att upphandlande myndigheter att genomföra förslagen.

Statens Fastighetsverk – tillstyrker förslaget, men vill, i likhet med Sjöfartsverket, att Upphandlingsmyndighetens möjlighet att tillhandahålla stöd utvecklas ytterligare och att statliga myndigheter ska samarbeta mer på samma sätt som kommuner och regioner gör redan i dag inom Hållbar utveckling.

Statens servicecenter – tillstyrker förslaget.

Statskontoret – har inga synpunkter att redovisa.

Stiftelsen för strategisk forskning – avstyrker lagförslagen och anser att de bygger på felaktiga premisser, riskerar godtycke i bedömningen, verkar kostnadsdrivande och lägger in värderingar kring vilka intressen som är viktiga för samhället.

Swedac – har inga synpunkter på remissen.

Svensk Kollektivtrafik – ställer sig bakompromemorians förslag, men understryker att det är viktigt att de riktlinjer som behöver tas fram inte ska vara allt för administrativt betungande.

Svenskt näringsliv – avstyrker stora delar av förslaget, är negativa till att arbetsrättsliga villkor ställs vid upphandlingar eftersom de menar att det kan missgynna mindre företag som saknar kollektivavtal och att det är ett ingrepp i den svenska modellen. De tillstyrker inte heller promemorian sin helhet eftersom de anser att den inte förändrar rådande rättsläge.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) – anser att förslaget har flera praktiska brister och att det skulle inskränka det kommunala självstyret orpoportionerligt mycket och anser att flera av skrivningarna i förslaget behöver ändras för att ge den enskilda upphandlande myndigheten större handlingsutrymme och valfrihet. Organisationen har inget att erinra mot att lagförslaget tillämpas även på direktupphandlingar, om formuleringarna ändras som SKR föreslår.

Sveriges Lantbruksuniversitet  (SLU) – tillstyrker förslaget, men menar att det kommer att kräva utökad kompetens och mer resurser till respektive myndighet eftersom Upphandlingsmyndigheten knappast kan ha detaljkunskap om produkter och tjänster på alla områden.

Teknikföretagen – Avstyrker flera av förslagen och instämmer i Svenskt näringslivs analys och också i ståndpunkten att arbetsrättsliga villkor inte ska ställas i offentliga upphandlingar.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) – tillstyrker förslagen och anser att de även bör tillämpas vid direktupphandlingar. Menar att förslaget kan komma att innebära ökade kostnader för upphandlande myndigheter och en ökad arbetsbörda för personalen och anser att det är nödvändigt att myndigheterna får de resurser och den kompetens som krävs. TCO anser också att förslagen borde gå ännu längre vad gäller att ställa krav på kollektivavtal eller motsvarande vid upphandlingar.

Trafikverket – tillstyrker förslagen, men vill att begreppet ”klimat” förtydligas.

Upphandlingsmyndigheten – tillstyrker förslaget som gör det obligatoriskt att ta hänsyn till viktiga samhällsintressen, men frågar samtidigt hur de olika intressen som räknas ut valts ut och varför vissa begrepp, som exempelvis ”mänskliga rättigheter” saknas. Menar att ett helhetsperspektiv för hållbarhet är viktigt.

Visita – ansluter sig till Svenskt näringslivs remissvar, som avstyrker förslaget.

Transportstyrelsen – tillstyrker i stort förslaget, men anser att det är viktigt att Upphandlingsmyndighetens uppdrag stärks ytterligare för att det tydligare ska gå att följa upp ställda krav och kriterier. De anser också att kravet att beakta klimatet bara ska gälla när det är relevant för upphandlingens syfte, på samma sätt som för de andra kriterierna.

Vänersborgs kommun – ställer sig i huvudsak positiv till förslaget, men påpekar att det finns risk för ökade kostnader både för upphandlande myndigheter och leverantörer och att kraven kan riskera att slå ut mindre och medelstora företag.

Örebro kommun – anser att det vore bra att byta ut ”bör” mot ”ska” när det gäller kraven om miljö, klimat och andra samhällsintressen, men menar att det finns flera saker som måste genomföras först, innan en tvingande lagstiftning kan genomföras eftersom den i dagsläget skulle strida mot EU-rätten om den införs utan att man säkerställer myndigheternas förmåga att följa upp kraven. Örebro kommun sällar sig också till den skara som anser att de nya reglerna skulle medföra utökade kostnader och anser att kommunen bör kompenseras för förändringar som medför kostnadsökningar.

Örnsköldsviks kommun – ställer sig positiv till förslagen och menar att de innebär ett förtydligande av lagtexten vilket kommer att underlätta kommande upphandlingar.

Remissvaren för dem som ombetts svara på remissen finns i sin helhet på regeringens hemsida.

Remissinstanser som inte står på regeringens sändlista, men som valt att svara ändå:

Akademikerförbundet SSR – tillstyrker förslaget, men anser att alla anbud ska ha villkor som motsvarar kollektivavtal. Vill också få en bättre samlad statistik på området för att exempelvis kunna se hur stor andel av upphandlingarna som ställer arbetsrättsliga krav.

Amnesty International – välkomnar förslagen, men hade önskat att begreppen ”mänskliga rättigheter” och ”människors hälsa” utvecklas mer och beklagar också att de folkrättsliga aspekterna inte kommenteras.

Arvidsjaurs kommun – Ser positivt på syftet med lagförslaget, men vill att man ytterligare utreder hur mindre kommuner ska klara av att bära kostnaderna för det ökade administrativa arbetet med upphandlingsförfarandet och ser en risk att kostnaderna blir oproportionerliga och vill därför att någon typ av utjämningssystem med en kostnadsfördelning mellan kommuner utreds.

Avfall Sverige – tillstyrker förslaget och välkomnar att klimatkrav blir obligatoriska eftersom det hänt att anbudsgivare ansett att de klimatkrav som ställts varit för långtgående och inte haft lagstöd. Anser att klimat och miljö bör vara lika viktiga. Menar att inskränkningarna i det kommunala självstyret är proportionerliga, men att det nya lagförslaget kommer att bli resurskrävande för kommunerna och vill att Upphandlingsmyndigheten får ett uppdrag att ta fram en vägledning för kommunerna.

Byggherrarna – tillstyrker grunderna i förslaget, att en upphandlande myndighet ska beakta klimatet vid offentlig upphandling och även beakta miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte, men menar att de borde vara rättsligt bindande och att det skulle finnas ett krav på uppföljning. Menar också att man redan innan en upphandling genomförs ska beakta klimatet enligt fyrstegsprincipen som innebär att man innan man bestämmer sig för att bygga nytt först prövar om det går att: 1. tänka om, 2. optimera eller 3. bygga om.

Djurens Rätt – ser positivt på förslaget, men vill att det också ska omfatta en skyldighet att beakta samma aspekter när man bestämmer vad som ska upphandlas, inte bara hur upphandlingen går till.

Djurskyddet Sverige – Anser att förslaget att införa djurskydd som en parameter vid upphandling är positiv, men vill att frågan om möjligheten för ideella föreningar utan F-skattsedel att delta i offentliga upphandlingar ses över ytterligare i samband med utformningen av lagförslaget.

Fackförbundet ST – tillstyrker i huvudsak förslagen, men anser att kraven även ska omfatta direktupphandlingar, att myndigheterna behöver mer stöd för att genomföra upphandlingar och att det bör ställas större krav på uppföljning.

Fairtrade Sverige – tillstyrker att större krav ska ställas i offentlig upphandling, men vill ändra den föreslagna lagtexten till: ”En upphandlande myndighet ska beakta sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter vid upphandling, såsom klimat, mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga aspekter och djuromsorg, i de fall upphandlingens art motiverar detta. Den upphandlade myndigheten ska besluta om riktlinjer för hur dessa hänsyn ska tas, och hur risker ska hanteras och följas upp.” Detta för att lagen bättre ska harmonisera med exempelvis FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Fairtrade Sverige har tillsammans med fackförbunden Vision och STI gjort en myndighetsenkät om hållbar upphandling som visar att bara 20 procent av de upphandlande organisationerna alltid ställer hållbarhetskrav i upphandlingar.

Funktionsrätt Sverige – Välkomnar förslagen under förutsättning att tillgänglighet och universell utformning inkluderas i lagtexten.

Halmstads Naturskyddsförening – anser att förslaget till ny lagtext  är mycket bra, men vill att man också lägger till den biologiska mångfalden som ett av de samhällsintressen som ska beaktas.

Ikea – välkomnar initiativet och ser positivt på att hållbarhetsfrågor beaktas och där det är relevant kravställs i offentlig upphandling. Vill framhålla vikten av att utveckla kriterier som stimulerar omställningen till en cirkulär ekonomi genom att exempelvis handla upp funktioner i stället för produkter och premiera produkter som har ett stort inslag av återvunnit, återvinningsbart och/eller förnybart material.

Innovationsföretagen – tillstyrker förslaget att klimatet ska beaktas vid offentlig upphandling med reservation för hur implementeringen säkerställs. När det gäller att det ska ställas krav på arbetsvillkor ställer de sig bakom Svenskt näringslivs och Almegas remissvar.

Installatörsföretagen – ställer sig bakom huvudpunkterna i Svenskt näringslivs remissvar och menar att krav på arbetsrättsliga villkor är ett ingrepp i den svenska modellen och att lagförslaget inte innebär någon verklig förändring jämfört med nuvarande lagstiftning. De menar också att det finns en risk att förslaget leder till en tung administrativ börda och spretig kravställan och menar att det tillsammans med otydliga krav och begränsad uppföljning kan gynna oseriösa företag och snedvrida konkurrensen.

Jernkontoret – avstyrker förslaget att klimatet alltid ska beaktas vid offentlig upphandling och tycker att dagens lagtext, att klimatet bör beaktas, räcker. Tycker att det är en bra idé att upphandlande myndigheter tar fram riktlinjer för hur olika hållbarhetsmål ska vägas in. Hänvisar också till Svenskt näringslivs remissvar.

Klimatkommunerna – ser positivt på att en skyldighet att beakta klimatet förs in i lagen om offentlig upphandling, men menar att det också är viktigt att alla kommuner sätter upp klimatmål och att Upphandlingsmyndigheten kan hjälpa kommunerna genom att förtydliga vilka upphandlingar som kan ge störst utsläppsminskning och hur krav kan ställas.

Konjunkturinstitutet – hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet år 2020 och drar slutsatsen att tvingande klimatkrav i upphandlingar skulle innebära en indirekt och ineffektiv nationell styrning som sannolikt inte minskar de totala koldioxidutsläppen i EU samtidigt som det skulle medföra ökade kostnader för klimatpolitiken som helhet.

KRAV – Välkomnar förslaget men vill att det blir större krav på uppföljning och att även den biologiska mångfalden ska vara en aspekt att ta hänsyn till.

MSC – stödjer förslaget att det ska bli obligatoriskt att ta klimat- och miljöhänsyn vid upphandlingar men vill att miljö och klimat ska väga lika tungt så att man tar hänsyn till biologisk mångfald och ekosystemet. Slår också ett slag för att använda de miljömärkningar som finns.
Skanska – är positiva till förslaget men vill att man använder ett skarpare skrivning än att klimatet ska ”beaktas” vid upphandlingar.

Svenska institutet för standarder (SIS) – svarar att standarder kan vara ett bra sätt att se till att kraven i den nya lagstiftningen följs och bifogar en lista över befintliga standarder som berör områdena som lagändringen handlar om.

Svensk Betong – ställer sig bakom Svenskt näringslivs remissvar. Anser också att det är viktigt att det finns krav på uppföljning under kontraktstiden.

Swedwatch – ställer sig positiva till förslaget, men anser att det också behöver en risk- och konsekvensanalys som innefattar samtliga hållbarhetsaspekter där inte klimat ställs över de andra och vill också att lagförslaget ses över så att företag som bryter mot mänskliga rättigheter ska kunna uteslutas från upphandlingar.

RISE – stödjer promemorians syfte, men anser att tydlighet saknas för hur riktlinjerna ska utvecklas och följas upp och att förslaget har ett svagt systemperspektiv.

Svenska Transportarbetareförbundet – vill att alla samhällsintressen ska väga lika tungt för att följa principerna i Agenda 2030. Ett sätt är att kräva kollektivavtal eller motsvarande vid alla upphandlingar. Vill också att man ska ställa krav på att en viss andel av arbetet ska utföras av den som vinner anbudet och inte av underleverantörer.

Sveriges Allmännytta – vill att regeringen utreder möjligheten för allmännyttan att undantas från kraven att följa LOU. Tillstyrker väsentliga delar av förslaget, men avstyrker att upphandlande myndighet får en skyldighet ska utforma riktlinjer för hur de nya reglerna ska tillämpas eftersom det kommer att innebära ett ökat administrativt arbete.

Säkerhets- och försvarsföretagen – är i grunden positiva till promemorians förslag att offentliga upphandlingar ska användas som ett strategiskt verktyg för att uppnå samhällets mål, men saknar en diskussion om hur upphandlingar i större utsträckning ska beakta samhällets säkerhet.

TCO Development – ser positivt på förslagen att skärpa lagstiftningen men önskar ett förtydligande i bakgrunden till lagförslaget för att offentlig verksamhet ska främja en cirkulär hantering av produkter och se till att även upphandlade produkter som tillverkas i andra länder är tillverkade på ett sätt som tar hänsyn till klimat, miljö, samt sociala och arbetsrättsliga aspekter. Menar också att miljömärkning med fördel kan användas för att sätta tydliga, mätbara mål.

Trä- och möbelföretagen – stödjer Svenskt näringslivs remissvar.

Växtbaserat Sverige – välkomnar förslaget.

Återvinningsindustrierna – stödjer förslaget, men vill att begreppet ”cirkulära materialflöden” förs in i lagtexten så att ”klimatet och cirkulära materialflöden” alltid ska beaktas vid offentlig upphandling. Vill också att Upphandlingsmyndigheten får ett uppdrag att ta fram en vägledning för val av material, som ska utarbetas i samverkan med Återvinningsindustrierna.

Fyra forskare har också författat ett gemensamt remissvar:
Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Umeåuniversitet
Malin Arve, docent i nationalekonomi, Norges Handelshøyskole
Mats A Bergman, professor i nationalekonomi, Södertörns högskola
Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap, Handelshögskolan i Stockholm

De anser att lagförslaget i sin nuvarande ordalydelse inte är ändamålsenligt eftersom alla upphandlingar inte påverkar klimatet och menar att ordalydelsen i stället borde vara att miljön alltid ska beaktas och att klimatet jämställs med de övriga kraven som ställs i de fall det behövs med anledning av upphandlingens syfte.