Arbetsvärldens granskning tillsammans med Nerikes Allehanda och Borlänge tidning visar hur fusk med pandemistöden kan gå till. I dag släpper Riksrevisionen en rapport om den statliga lönegarantin som tyder på omfattande missbruk på hundratals miljoner kronor varje år. Lönegaranti är en ersättning som staten betalar ut vid konkurs, för att kompensera anställda som inte får ut sin lön av sin arbetsgivare.
Riksrevisionen har samkört Skatteverkets register över löner med länsstyrelsernas utbetalningar av lönegaranti. Samkörningen görs för första gången.
Resultatet är uppseendeväckande: 18 procent av utbetalningarna har gjorts till personer som antingen inte fått lön alls hos arbetsgivaren, får mer i lönegarantin än vad de fått i lön hos samma arbetsgivare eller har fått kraftiga löneökningar, dubbelt eller mer, strax innan den statliga lönegarantin har börjat gälla. Det motsvarar totalt 100–150 miljoner kronor om året, inklusive arbetsgivaravgifter, i felaktiga eller tveksamma utbetalningar.
Allvarligast är att systemet ger ett så generöst intryck – 7 procent får statlig lönegaranti utan att man ens har fått lön tidigare från samma arbetsgivare.
Yvonne Thorsén, projektledare för Riksrevisionens granskning, säger till Arbetsvärlden att man inte vet säkert att det bakom alla dessa oklara fall finns missbruk. Men att resultatet av körningen ändå är anmärkningsvärt.
Yvonne Thorsén, projektledare.
Vad är allvarligast?
– Att systemet ger ett så generöst intryck – 7 procent får statlig lönegaranti utan att man ens har fått lön tidigare från samma arbetsgivare.
– Det här systemet är ju till för de som är anställda, och tanken är att man ska få ett skydd för innestående lön vid konkurs eller rekonstruktion. Men att så många inte har fått någon lön från den arbetsgivaren som gått i konkurs är anmärkningsvärt. Och lägger man till att ytterligare 9 procent får mer i lönegarantiersättning än vad de fått i lön innan konkursen så ger det en bild av att lönegarantin används på ett sätt som inte var avsett.
Går något att åtgärda utan lagändringar?
– Det saknas ett gemensamt register över den lönegaranti som betalas ut, det begränsar myndigheternas möjligheter att kontrollera utbetalningarna.
Konkursförvaltaren tar besluten
Ett problem, enligt Riksrevisionen, är att ingen enskild myndighet har huvudansvar för den statliga lönegarantin. I stället tas besluten om vem som ska få statlig lönegaranti av respektive konkursförvaltare. Den enskilde kan också få statlig lönegaranti utan att behöva identifiera sig.
Det konkursade företaget kan också själv utan motivering föreslå konkursförvaltare, en av faktorerna som skulle kunna ligga till grund för organiserad brottslighet. Därför föreslår Riksrevisionen bland annat att förslag på konkursförvaltare åtminstone måste motiveras.
Provisorium i 50 år
Redan när systemet med den statliga lönegarantin infördes 1971 fanns uppfattningen att hanteringen av systemet var ett provisorium, berättar Yvonne Thorsén.
– Men därefter har det inte varit något större engagemang kring lönegarantisystemet, det har inte uppdaterats med dagens verklighet utan har legat och tuffat på, lite i bakvattnet.
Inte heller det myndighetsgemensamma arbetet mot brott i arbetslivet har i uppdrag att titta på den statliga lönegarantin.
Kan vara föremål för ”Crime as a service”
Enligt Yvonne Thorsén har bland annat Ekobrottsmyndigheten redan tidigare pekat på att just den statliga lönegarantin kan vara föremål för en sorts kriminell franchaisemodell – så kallad ”crime as a service” – där man serieanvänder en modell för att bedra välfärdssystemet.
Eftersom det saknas en ansvarig huvudmyndighet för den statliga lönegarantin, är det regeringens ansvar att åtgärda de här problemen, menar Riksrevisionen.
– I samband med att vi drog i gång granskningen gav regeringen i uppdrag åt Skatteverket att de ska ta över ansvaret att betala ut lönegaranti. Men vi tycker att det behövs större insatser än vad som finns i direktivet till Skatteverket.
Facket hjälper ibland medlemmar med sina lönegarantianspråk och då behöver de vara uppmärksamma och säkerställa så att den anställde verkligen har rätt till lönegaranti
Ett förslag från Riksrevisionen är att man ska bli tvungen att ansöka om lönegaranti.
– Det gör man inte i dag. Vi tycker att man ska ansöka om det, så att man får ordning och struktur i systemet. Och då behöver man också vara tvungen att legitimera sig.
Vad kan facken göra i den här frågan?
– De kan vara vaksamma, facket hjälper ibland medlemmar med sina lönegarantianspråk och då behöver de vara uppmärksamma och säkerställa så att den anställde verkligen har rätt till lönegaranti.