Magnus Persson, SD: ”Vi har svårt att få till en dialog med fackförbunden” Magnus Persson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. Foto: Ewa Persson

Magnus Persson, SD: ”Vi har svårt att få till en dialog med fackförbunden”

Valintervju 2022 Tuffare krav måste ställas på långtidsarbetslösa och statligt subventionerade anställningar ska fasas ut. Dessa är några av de viktigaste frågorna inför valrörelsen, enligt Magnus Persson (SD), som hoppas att arbetsmiljöfrågor på sikt ska komma att helt avpolitiseras.
+1
1
+1
0
+1
0
+1
2
+1
2
+1
1

AMagnus Persson brukar av sina kollegor på Sverigedemokraternas riksdagskansli kallas för korridorens fackpamp.

Tillbakalutad i soffan på sitt kontor förklarar han att smeknamnet kommer sig av hans likhet med näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, tidigare ledare för LO.

Om Magnus Persson har en något kluven inställning till nämnda fackliga centralorganisation, och det har han, så ser han om något smickrad ut när han påtalar den fysiologiska likheten som föreligger mellan de två männen.

– Det har ju gått väldigt bra för Thorwaldsson, säger han.

Började som ställningsbyggare

Magnus Persson valdes in i riksdagen 2014 för Dalarnas läns valkrets, men är född och uppvuxen och alltjämt bosatt i Bromölla, där han fortfarande sitter i kommunfullmäktige. Han inledde sin yrkesbana som byggnadsarbetare och ställningsbyggare, hade egentligen tänkt utbilda sig till elektriker men blev efter en sommars arbete på Bromöllas pappersbruk kvar i branschen. Han tjänade bra med pengar, trivdes med gemenskapen. Sedan rullade det, som han säger, helt enkelt bara på.

Jag har själv levt på a-kassa, jag hade precis köpt hus och blivit far och så blev jag varslad

När han växlade över till livet som heltidspolitiker hade han verkat inom byggbranschen i 26 år.

– Det var ett tufft och tungt jobb med en tuff jargong. Någon sade att ställningsbyggare är som gamla tiders rallare. Men man växte upp med att jobba så. Jag kommer från en arbetarfamilj, min far var bergsprängare, han var till exempel i Saudiarabien på 1970-talet och jobbade i omgångar. Min mor stannade hemma och tog hand om barnen. Min bror jobbar fortfarande kvar på ställningsbyggen.

Fick foten som skyddsombud

Som arbetsmarknadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna återkommer Magnus Persson ofta till frågan om regionala skyddsombud – enligt honom har någon räknat ut att ingen annan politiker nämnt ordet skyddsombud lika många gånger i riksdagens talarstol som han (han säger även att han är den riksdagspolitiker som i lägst utsträckning lagt ordet ”jämställdhet” i sin mun i nämnda sammanhang). I flera år verkade han som just skyddsombud på sin arbetsplats, men när SD efter valet 2010 vuxit till en maktfaktor i det tidigare S-dominerade Bromölla fick han lämna förtroendeposten i fråga.

Drömmar om Italien

Vad är ditt drömjobb?

– Det har jag just nu.

Vad är ditt senaste digitala framsteg?

– När jag fick i gång ljudanläggningen till min teve.

Har du själv varit arbetslös och fått a-kassa?

– Ja.

Hur skulle du själv vilja vidareutbilda dig?

– Jag skulle vilja läsa språk. Det låter väldigt märkligt men jag skulle vilja lära mig italienska för det är ett väldigt vackert språk.

+ Expandera

Denna händelseutveckling har lämnat kvar ett stänk av förbittring inom honom.

– Jag hade varit skyddsombud i många år och jag hade mina arbetskamraters förtroende. Varför var jag ett sämre skyddsombud för att jag var aktiv i SD än om jag varit aktiv i S? Och då kom den här vanliga floskeln: ni delar inte tron på alla människors lika värde. Jag är så trött på det i dag att jag orkar inte ens kommentera det, säger Magnus Persson och fortsätter:

– Om jag i dag slutar i riksdagen och inte kandiderar nästa gång och jag går ner till mitt gamla jobb, och de vill ha mig till skyddsombud, då får jag inte bli skyddsombud. För jag har fel politiska värderingar. Det stör mig jättemycket. Det retar mig.

Magnus Persson tillsammans med grisen ”Stefan”, en present från Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning. Foto: Ewa Persson.

Sverigedemokraterna har i några år drivit frågan att regionala skyddsombud bör avskaffas och ersättas av oberoende arbetsmiljörådgivare. I linje med detta ska fackets företräde till att utse nya skyddsombud upphöra. Magnus Persson säger att arbetsmiljöfrågor inte ska ha något med politik att göra och talar agiterat om att det fackens rätt att utse skyddsombud innebär att personer som han själv exkluderas från dessa befattningar. Detta till följd av fackens nära koppling till socialdemokratin, eller rättare sagt socialdemokratins vägran att ge upp sin makt över den fackliga rörelsen.

Någon sade att ställningsbyggare är som gamla tiders rallare. Men man växte upp med att jobba så

– Ett regionalt skyddsombud ska vara avlönat av staten och ska ha tillträde till varenda arbetsplats utan förbehåll. Men för Socialdemokraterna är den politiska makten viktigare för än allting annat. I stället för att Socialdemokraterna eller något annat parti styr över facken borde vi ha det som i Danmark där LO:s motsvarighet söker brett stöd hos alla partier. Sverige är på väg dit också men det tar betydligt längre tid.

Du har själv slagit fast att relationen mellan SD och LO är usel. Men om du ser till de andra centralorganisationerna, vilka tycker du att ni funkar bäst med i dagsläget?

– Vi kan gå tillbaka lite till LO. SD och LO funkar bra på en lägre nivå men på högre nivåer så är det bottenfryst. Hela ledningen sitter i Socialdemokraternas partistyrelse så det säger sig självt. De sitter på dubbla stolar och det är ingen hemlighet.

Får SD bättre gehör från TCO eller Saco tycker du?

– Vi har svårt att få till en dialog med fackförbunden. Vi har velat träffa dem, vi har inga problem med att träffa arbetsgivarnas parter, de träffar gärna oss. Under las-förhandlingarna var till exempel vår strategi klar och vi visste vad vi tyckte och tänkte men vi ville lyssna in alla parterna. Så bjöd vi bjöd in LO för att prata med oss. Men nej, det ville de inte. Arbetsgivarparterna ville gärna se oss, både Almega och Svenskt näringsliv kom förbi. Men det är den här kopplingen mellan facken och Socialdemokraterna.

Kände sig utestängd från Socialdemokraterna

Som ung inledde Magnus Persson sin politiska bana inom just Socialdemokraterna. Det hela föll sig naturligt för honom, han var engagerad inom Byggnads, hela hans familj var socialdemokrater. Men när han försökte arbeta sig upp inom den lokala S-organisationen upplevde han sig utestängd av de – som han säger – lokala fackpamparna med cigarrer som då kontrollerade partiet.

Att han sedan sökte sig till Sverigedemokraterna menar han hade med jakt att göra. Som den inbitne jägare han är oroades han under EU-valet 1994 för att rika européer skulle komma och konkurrera med de lokala jägarna i hans skånska hemtrakter.

– Bromölla på den tiden, vi hade inga problem med invandring över huvud taget. De enda vi hade var folk vi kände, jugoslaver och greker, de hade kommit hit för att jobba inom industrin. Så det var aldrig några problem så för mig. Det var EU-frågan som ledde mig till Sverigedemokraterna.

Varför var jag ett sämre skyddsombud för att jag var aktiv i SD än om jag varit aktiv i S?

När Magnus Persson i dag ska ringa in den viktigaste arbetsmarknadspolitiska frågan för hans parti så rör det emellertid just invandring.

– Arbetskraftsinvandringen och arbetslivskriminaliteten och långtidsarbetslösheten, jag vill se att de tre frågorna hänger ihop. Det är en och samma fråga. Arbetskraftsinvandringen måste skärpas upp, det är det viktigaste av allt.

Har man inte gjort det redan?

– Jo, men det är inte tillräckligt. Men vi får se vad Socialdemokraterna lägger på bordet, de ska ju göra upp med Centerpartiet i den frågan. De ska väldigt spännande för Centerpartiet vill ha den mest liberala arbetskraftsinvandringen av dem allihop, säger Magnus Persson.

Vem är Magnus Persson?

Ålder: 52 år.

Familj: Sambo och två barn.

Bor: Bromölla.

Fritid: Jagar.

+ Expandera

Nu finns det ungefär 200 000 långtidsarbetslösa i Sverige. Samtidigt skriker svenska företagare efter medarbetare. På vilket sätt menar du att arbetskraftsinvandringen utgör en bromskloss för de långtidsarbetslösa?

– Ja, skärper man arbetskraftsinvandringen samtidigt som man ställer hårdare krav på de långtidsarbetslösa om att de ska skola om sig och så … Då blir de tillgängliga för arbetsmarknaden. Allting handlar om att skärpa kraven.

Men vilka krav är det då som ska skärpas för de långtidsarbetslösa?

– Man ska göra sig tillgänglig för arbetsmarknaden. Man ska lära sig språket och gå yrkesutbildningar med mera. Kravbilden måste bli betydligt starkare och så har det inte varit i Sverige på många år.

Ser på a-kassan som omställningsförsäkring

Även om Magnus Persson inskärper behovet av att tydligare krav ska ställas på långtidsarbetslösa, liksom att personer som lever på ekonomiskt bistånd ska bli föremål ännu hårdare kontroller än vad som i dag är fallet, är han noga med att dra en skiljelinje mellan sitt parti och Moderaterna i fråga om synen på arbetslöshetsförsäkringarna.

– Moderaterna ser på a-kassan som bidrag, det gör inte jag. Den är för mig en omställningsförsäkring. Jag har själv levt på a-kassa, jag hade precis köpt hus och blivit far och så blev jag varslad. Så jag vet hur viktigt det är för många med en bra a-kassa. Och det är tack vare Sverigedemokraterna som den permanenta höjningen av den fick ligga kvar i budgeten.

Hur viktig kommer den här frågan att vara för er framåt i tiden? Och är ni nöjda med den nivå som den ligger på i dag?

– Jag tycker att den ligger på en bra nivå i dag. Och vad än Moderaterna säger vägrar jag att se på det som bidrag. Det är därför vi vill gå så långt som till att förstatliga a-kassan, den ska vara obligatorisk för alla.

Kravbilden måste bli betydligt starkare och så har det inte varit i Sverige på många år

Byggnadsarbetaren Magnus Persson är sedan 2021 Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson. Foto: Ewa Persson.

Enligt en granskning från Ekot har omkring en kvarts miljon människor mer än fyra mil fågelvägen till närmaste arbetsförmedling, sju gånger så många som för tre år sedan då drygt hälften av landets lokala kontor började stängas. På frågan om reformeringen av Arbetsförmedlingen har kommit att innebära ett svek mot glesbygden svarar Magnus Persson att det är en myt att myndigheten har otillgängliggjorts för delar av befolkningen. Han anser att reformeringen av myndigheten på det hela taget rör sig i rätt riktning.

– Det finns inte många vita fläckar, och enligt regeringen och de företagare som sysslar med matchning kan de senare erbjuda tjänster över nästan hela landet. Så jag ser inte det som ett problem i dag, men hade du ställt frågan för ett halvår sedan hade jag kanske svarat något annat. Men det har hänt ganska mycket.

Vad är det som har hänt?

– Ja man har tittat över hur man vill ha det och man har tagit tag i frågan och avsatt extra pengar. Och arbetslösheten minskar ju, så man gör ju något som är bra. Men när det kommer till de långtidsarbetslösa räknar regeringen lite annorlunda än vad vi gör. I min värld, har du ett bidragsfinansierat jobb så är du arbetslös. De vill helst tala om sysselsättningsgrad, det ser bättre ut, men det är bara för att släta över sina egna dåliga siffror.

Kan vara läge för sänkta arbetsgivaravgifter

Magnus Persson räknar att det i dag finns omkring 800 000 långtidsarbetslösa i Sverige om man räknar in personer som innehar subventionerade anställningar, såsom instegsjobb och nystartsjobb. När Arbetsvärlden efter intervjun mejlar Magnus Persson hur han räknat fram denna siffra (i dagsläget uppbär exempelvis omkring 27 000 personer nystartsjobb och 5 000 introduktionsjobb) så ber han om ursäkt för sin otydlighet och säger att han syftade på att ungefär 800 000 personer inom den arbetsföra befolkningen Sverige försörjs genom någon typ av bidrag.

Hursomhelst vill Magnus Persson alla subventionerade anställningar på sikt ska fasas ut till förmån för åtgärder som enligt honom kan skapa ”riktiga jobb”.

– Vi tittar på hur vi kan göra det lättare för företagen att anställa. Vi tittar på arbetsgivaravgiften, det är kanske dags att sänka den så att företagen vågar att anställa på det viset.

Det är ganska borgerliga åtgärder?

– Ja… Men pratar man allmänt i dag är det nog inte många personer som har större problem med de förslagen.

Ett regionalt skyddsombud ska vara avlönat av staten och ska ha tillträde till varenda arbetsplats utan förbehåll

Om Sverigedemokraterna kan tänka sig att rösta på vänstersidans förslag om höjda pensioner genom garantitillägg vill Magnus Persson inte uttala sig, inte heller om det finns några möjligheter för riksdagspartierna att komma överens om en lösning gällande pensionerna. Först och främst, slår han fast, måste Sverigedemokraterna släppas in i riksdagens pensionsgrupp.

– Man får börja i den änden så får det andra komma sedan. Om man ska prata allvar är det rätt oförskämt mot 20 procent av väljarna att inte släppa in oss.

Anser du att även Vänsterpartiet borde släppas in pensionsgruppen?

– Alla partier borde sitta med där. Först då finns det en möjlighet att frågan kan lösas, säger Magnus Persson.

Arbetsvärldens valintervjuer 2022:

 

Relaterad läsning

Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera

    Kommentera artikeln

    Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

    Hämtar fler artiklar