När Elias föddes hade han syrebrist och det var snart tydligt att han skulle behöva möta fler hinder än många andra. Hans balans var dålig som barn, vilket gjorde att han ofta föll och inte kunde delta i samma fysiska aktiviteter som andra hemma i Ålem, där han växte upp.
Trots detta lärde sig Elias att hitta andra vägar, att fokusera på det han kunde i stället för det han inte kunde göra.
– Folk antar ofta att CP påverkar intellektet, att jag inte skulle kunna tänka klart eller förstå saker. Det tog mig lång tid att förstå hur utbredd den missuppfattningen är. Många säger till mig år efter att vi har lärt känna varandra att de hade den fördomen från början, berättar Elias.
Att växa upp med CP har format Elias till en problemlösare. Han har blivit van vid att hitta lösningar på utmaningar som andra kanske inte ens reflekterar över. En enkel uppgift som att öppna en tandkrämstub kan ta flera minuter, men hans envishet har gjort att han klarar av det mesta – om än på sitt eget sätt.
– En gång tog det mig över 20 minuter att få bort en nyckel från en nyckelring, men jag gav inte upp. Min envishet är både en styrka och en nödvändighet, säger Elias.
Rekryteraren tänker att jag är full
Trots sin beslutsamhet har Elias stött på betydande hinder när han försökt komma in på arbetsmarknaden. Efter att ha tagit en kandidatexamen i företagsekonomi och skaffat sig erfarenhet inom marknadsföring, PR och evenemang, särskilt inom kultursektorn, möter han fortfarande fördomar.
Elias Foghagen
- Ålder: 28
- Utbildning: Kandidatexamen i företagsekonomi
- Expertis: Marknadsföring, PR och evenemang med fokus på kultursektorn
- Yrke: Student och arbetssökande
- Semestrar helst: I solen eller på festival
Arbetsgivare verkar ofta tveka när de ser att han har CP, trots att han inte behöver några särskilda hjälpmedel i arbetet utöver en dator. Ofta når han så långt som en telefonintervju, men efter det tar processen slut utan någon tydlig förklaring. Han är själv medveten om att hans röst kan tolkas som att han är påverkad, och tror att det kan vara en orsak.
– Rekryteraren tänker kanske att jag är hög eller full, säger han och berättar att det är en fördel när telefonförsäljare ringer. De lägger på efter att Elias svarat.
– Men det är frustrerande när jag får höra att jag inte uppfyller kraven, och sedan ser samma jobbannons igen där det står att “ingen erfarenhet krävs”. Det händer ofta att jag känner att min CP spelar en större roll än mina faktiska kvalifikationer, säger Elias.
Arbetsgivare söker säkra kort
Ett av de största problemen han möter är att arbetsgivare vill ha ett ”säkert kort”. De är osäkra på om Elias kan hantera arbetet, även om han har både erfarenhet och kompetens. Ett exempel på detta är när han sökte jobb via bemannings- och rekryteringsföretaget Randstad. Rekryteraren var öppen och tydlig med att Elias kanske inte uppfyllde kundens krav på snabbhet, men trots det skickades han vidare till arbetsgivaren. Väl på plats gjorde arbetsgivaren ett undantag och anställde honom.
– Ett exempel på hur fördomar kan brytas när man ger människor en chans att visa vad de kan, säger Elias.
Från två till tio anställda
Ett exempel på vad som kan hända när arbetsgivare ser bortom fördomarna är Elias tid på ett bokförlag i Stockholm. Efter att ha arbetat mycket med musik behövde han tänka om under pandemin.
Han hade tidigare varit i kontakt med förlaget genom olika projekt, och de hade imponerats av hans arbetssätt och kreativa tänkande. När de sökte någon som kunde stärka upp under pandemin, var valet naturligt.
– När jag började var vi bara två anställda plus externa medarbetare. När jag slutade hade vi växt till tio anställda, berättar Elias.

Cecilia Lindh Mattsson, som var marknadschef på förlaget, beskriver Elias som en varm, kommunikativ och inspirerande medarbetare.
– Elias var alltid duktig på att tänka kreativt och att göra det lilla extra. Hans uppriktighet och känsla för balansen mellan kreativitet och professionalism var hans största styrkor, säger hon.
På förlaget arbetade Elias främst med digital kommunikation och försäljning, men hans engagemang sträckte sig ofta utanför den formella arbetsbeskrivningen.
– Han blev en väldigt viktig kontakt på förlaget som många anförtrodde sig åt, även i uppgifter som kanske låg utanför hans arbetsbeskrivning, tillägger Cecilia.
CP kan vara intellektuell funktionsnedsättning
Cerebral Pares
Cerebral pares (CP) är en livslång funktionsnedsättning som orsakas av en skada på den omogna hjärnan, oftast under fosterstadiet eller barnets första två levnadsår.
CP påverkar musklernas funktion och kan orsaka svårigheter med motorik, balans och muskelspänning. Skadorna påverkar olika individer på olika sätt, och symtomen varierar från milda till svåra.
Vanliga typer av CP inkluderar spastisk, dyskinetisk och ataktisk CP.
Det finns ingen bot, men behandlingen fokuserar på att lindra symtomen genom fysioterapi, arbetsterapi och läkemedel.
Källa: Hjärnfonden
Fram till nyligen trodde Elias själv att CP endast påverkade musklerna, men efter att ha läst Jenny Larssons bok ”Hej, jag har CP!” lärde han sig att bilden är mer komplex – en av två personer med CP har en intellektuell funktionsnedsättning och en av tre kan inte gå.
Men denna statistik får inte bli ytterligare en grund för fördomar, menar Elias. Varje individ måste bedömas utifrån sina egna förutsättningar och förmågor.
– Denna fördom är en av de största utmaningarna när jag söker jobb. Många är rädda för att ställa frågor om vad jag kan och inte kan, medan andra frågar konstant och osäkert. Jag berättar alltid tidigt vad jag behöver hjälp med, som att bära en bricka eller dela mat. Men många vågar inte fråga och det skapar ofta en osäkerhet, förklarar han.
Fråga istället för att gissa
Denna osäkerhet leder ibland till att Elias inte får visa vad han kan innan dörrarna stängs. Det är en osynlig barriär, som gör att hans CP ofta ses först, medan hans färdigheter och erfarenheter kommer i andra hand.
– Det är inte omöjligt för mig att göra vissa saker, men det tar ibland mycket längre tid och energi. Jag önskar att fler vågade fråga direkt vad jag behöver hjälp med, istället för att gissa, säger Elias.
Inkludering – vad är det?
Inkludering är ett ord som ofta används i rekryteringssammanhang, men Elias upplever att det sällan omsätts i praktiken. Att fylla i frågor om sexuell läggning och funktionsnedsättningar i samband med rekryteringsprocesser kan verka underligt, och han frågar sig om det verkligen leder till rättvisa beslut eller bara ger en illusion av inkludering.
– Inkludering måste vara mer än bara en fråga på en blankett. Det handlar om att våga lyssna på den individ som söker jobb och ge dem chansen att bevisa vad de kan bidra med: Är det mig de vill ha, eller en person med CP – för att fylla någon slags kvot?
För Elias innebär inkludering att skapa arbetsplatser där människor med olika bakgrunder och förutsättningar får utrymme att använda sina styrkor. Han menar att arbetsgivare ofta är rädda för att göra fel eller bli anklagade för diskriminering, men genom att våga prova kan de i stället vinna kompetenta och lojala medarbetare.
– Inkludering för mig är att låta människor bidra på sitt sätt, utan att behöva passa in i en färdig mall, säger Elias.
Våga lyssna och våga testa
Vad kan då arbetsgivare lära sig av Elias erfarenheter? För det första handlar det om att våga se förbi fördomarna, tycker han. Många arbetsgivare missar ofta den potential som finns hos personer som inte alltid följer normen. Han betonar vikten av att ge människor en chans att visa vad de kan.
– Våga lyssna och våga testa. Om arbetsgivare bara tittar på mina begränsningar istället för mina styrkor, missar de vad jag verkligen kan bidra med. Och om de fortfarande är osäkra, erbjud sex månader på frilansbasis och sen anställ!
Försäljningen ökade 25 procent

Han berättar om en erfarenhet från bokförlaget.
– När jag jobbade på ett litet bokförlag såg jag snabbt att det saknades marknadsstrategier. Jag tog fram idéer som ledde till fler kampanjer med stora bokhandlare, och vi ökade försäljningen med 25 procent, säger Elias. Det var en bekräftelse för mig på att mina lösningar gör skillnad när jag får chansen att genomföra dem.
Arbetsgivare har möjlighet att skapa mer inkluderande och mångfaldiga arbetsplatser, där alla medarbetare kan bidra med sina unika perspektiv, tycker han.
– Många gånger är det inte själva funktionsnedsättningen som är hindret, utan de förutfattade meningarna. När jag får möjligheten att visa vad jag kan göra, märker jag ofta att arbetsgivare blir överraskade av mina prestationer. Det handlar om att se bortom vad som är uppenbart och våga ge människor en chans.
– Inkludering handlar inte bara om att uppfylla kvoter, det handlar om att skapa en arbetsplats där mångfald inte bara accepteras, utan uppskattas och omfamnas. Och som mina erfarenheter visar, är vinsterna både mänskliga och affärsmässiga.