– Arbetet med långtidsarbetslösa med funktionshinder fungerade inte bra tidigare heller, men nu har det blivit mer av en katastrof. Arbetsförmedlingen klarar inte ens att fånga upp personer med funktionsnedsättning.
Det säger det tidigare kommunalrådet i Södertälje Anders Lago till Arbetsvärlden. Nu är han ordförande för FUB, Riksförbundet för barn och unga med funktionsnedsättningar, samt styrelseledamot i paraplyorganisationen Funktionsrätt i Sverige. Under de senaste åren har han sett hur det viktiga stödet till de här ungdomarna i arbetsmarknadspolitiken har försämrats, steg för steg.
Jag ser ingen som helst ambition att göra något som helst för den här gruppen. Den har helt glömts bort i reformeringen.
Själv, berättar han, är han både bedrövad, ledsen och förbannat över hur det har blivit. Och han skräder inte orden.
– Jag ser ingen som helst ambition att göra något som helst för den här gruppen. Den har helt glömts bort i reformeringen.
Undantogs från reformen
Utvecklingen är egentligen motsatsen till den bild som gavs av arbetsmarknadsministern och Centerpartiet när reformen började förberedas.
Redan tidigt i processen var oron stor hos både AF-personal och funktionshindersorganisationerna för konsekvenserna för den här gruppen. Så småningom framstod det som allt tydligare att det skulle bli svårt lyckas handla upp stödet hos fristående aktörer, därför skulle reformen enligt löften från arbetsmarknadsminister Eva Nordmark och Centerpartiet inte påverka personer med funktionsnedsättningar.
Lyckas inte få kontakt med Arbetsförmedlingen
Men nu ser det alltså ut som om den har gruppen har påverkats värre än andra.
– Vi får återkommande samtal och mejl från medlemmar om att de inte kan komma i kontakt med Arbetsförmedlingen, berättar Anders Lago.
Många med funktionsnedsättning behöver en personlig kontakt men det är svårt att få det, till och med över telefon.
Många med intellektuell funktionsnedsättning klarar inte av att själva registrera sig digitalt. De som försöker ställa frågor över chatten får svar av en robot som kan ha svårt att förstå frågorna. Ett första planeringssamtal görs numera ofta på distans, och då är det lätt att man missar att fånga upp funktionsnedsättningar.
– Många med funktionsnedsättning behöver en personlig kontakt. Men det är svårt att få det, till och med över telefon. Det här är ett grundläggande problem, att man inte klarar av att ta emot personer med funktionsnedsättningar, och hantera stödet.
Myndigheten bekräftar problem
Arbetsförmedlingen beskriver själv problemet i en rapport från i november, Unga med funktionsnedsättning på Arbetsförmedlingen. Efter att Arbetsförmedlingen fick kraftigt minskade anslag 2019 fick över 3 000 personer gå. Enligt Arbetsförmedlingen skedde i stort sett hela minskningen i den operativa verksamheten som möter arbetssökande i fysiska möten.
Samtidigt lades 125 arbetsförmedlingskontor ner, och en stor del av handläggningen digitaliserades – handläggare som tidigare hade mött de arbetssökande i fysiska möten omplacerades nu till service på distans. Enligt Arbetsförmedlingen själv syftade förändringarna bland annat till att frigöra resurser för fördjupat stöd till arbetssökande som är i behov av det.
Problemet är att fördjupat stöd många gånger fungerar bäst via en personlig och kunnig handläggare.
Robot bedömer vilket stöd som är bäst
Ytterligare ett inslag i den nya Arbetsförmedlingen som försvårar för den här gruppen är en robotiserad bedömning av vilket stöd som är bäst för respektive individ. Risken finns dock att utan det första personliga mötet kan den arbetslösa blir felaktigt bedömd, och en robot kan inte korrigera den första bedömningen som gjorts.
Olika handläggare hanterar respektive ärende för individen, ett så kallat ärendebaserat arbetssätt
I samma rapport från Arbetsförmedlingen går också att läsa: ”Utvecklingen går också mot att den arbetssökande inte längre träffar en enskild handläggare på lokalkontor utan möter flera olika handläggare som hanterar respektive ärende för individen, ett så kallat ärendebaserat arbetssätt”.
Sammantaget konstateras att kunskapen om den här gruppen är begränsad, bland annat på grund av att det är svårt att i systemet fånga upp vilka som ingår i gruppen.
SIUS-konsulenterna fick ta distansmöten
För arbetslösa med funktionsnedsättningar har funnits flera viktiga kompetenser på Arbetsförmedlingen. En av dem har varit SIUS-konsulenterna, personer som har följt inskrivna genom processen till ett arbete, som känner till vilket speciellt stöd som finns och behövs, vilka arbetsgivare som kan vara intressanta och även vara ett stöd för arbetsgivare som tar emot personer med funktionsnedsättningar.
En av nödåtgärderna blev att omfördela personalresurserna, och många SIUS-konsulenter kom i stället till avdelningen ”personligt distansmöte” för att hjälpa till
Redan när riksdagen röstade igenom Moderaternas och Kristdemokraternas kraftigt neddragna budget 2019 hade Arbetsförmedlingen fått problem att upprätthålla det där fördjupade stödet. Men när pandemin slog till blev det än värre: man hade svårt att ta ens de första planeringsmötena på distans med alla nyarbetslösa som strömmade in. Risken var stor att många skulle bli utan försörjning.
En av nödåtgärderna blev att omfördela personalresurserna, och många SIUS-konsulenter kom i stället till avdelningen ”personligt distansmöte” för att hjälpa till.
Nyarbetslösa prioriterades i pandemin
En annan åtgärd var att prioritera om myndighetens arbete mot tidiga insatser för nyarbetslösa. Återigen drabbades de som behövde fördjupat stöd.
– Det är många som är frustrerade som ett resultat av detta, säger Anders Lago. Ofta handlar det ungdomar som kanske har gått i särskolan. Alla klarar inte ett vanligt jobb, men många skulle med stöd komma ut på arbetsmarknaden. Men det vi möter bland föräldrar och ungdomar är att man inte får den möjligheten.
”Lagt ned samråd med funktionshinderförbunden”
Det här har han och andra företrädare försökt ta upp, både med politiker och Arbetsförmedlingen. Men enligt Anders Lago har Arbetsförmedlingen lagt ner de nationella samråd man haft med funktionshinderförbunden.
Varför har de samråden försvunnit?
– Jag tror att när vi har varit kritiska så har de inte klarat av det, trots att lagen säger att myndigheter ska ha samråd med funktionshinderorganisationer. Det sista rådet som lades ner var i november.
– Vi har tagit upp det med Eva Nordmarks statssekreterare. Min bild är att ledningen inom Arbetsförmedlingen är så otroligt fokuserad på uppdraget att upphandla privata aktörer att man har varken tid, ork eller resurser att arbeta med de grupper som står längre ifrån arbetsmarknaden.
Personer som har blivit placerade i företag har trillat tillbaka i arbetslöshet i brist på stöd och hjälp från Arbetsförmedlingen. De borde ju inte ha kommit tillbaka i arbetslöshet över huvud taget.
Han säger att det är tragiskt att man inte tittar på konsekvenserna av reformen och neddragningarna, och gör riskanalys av förändringen.
– I dag ser man att långtidsarbetslösheten ökar, också bland de funktionshindrade. Vi har också personer som har blivit placerade i företag som Arbetsförmedlingen upphandlat inom det som kallas KROM, men trillat tillbaka i arbetslöshet i brist på stöd och hjälp från den upphandlade aktören. De borde ju inte ha kommit tillbaka i arbetslöshet över huvud taget.
Vilken konsekvens ser du som allvarligast?
– Att många inte får de insatser de har rätt till. Kanske hamnar de i dagverksamhet i stället – eller helt i sysslolöshet. Vi ser att många på det sättet hamnar utanför arbetsmarknaden. Kommer man inte in i systemet via Arbetsförmedlingen, finns också risk att man hamnar helt utanför och tvingas leva på försörjningsstöd.
Hur, anser du, ska man komma till rätta med problemen?
– Man behöver inte uppfinna nytt, utan använda de verktyg som Arbetsförmedlingen redan har i sin förordning. Jobbade man bara med dem – arbetsträning, praktik, SIUS-konsulenter – då tror jag att man kommer långt.
– Men för att kunna arbeta så som tanken är med den här målgruppen behöver Arbetsförmedlingen ett resurstillskott.