Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo beskriver i myndighetens årsrapport det gångna avtalsåret som det märkligaste sedan medlingslagens införande 1906.
Coronapandemin satte press på arbetsmarknadens parter som lyckades komma överens om en förlängning av avtalen med sju månader. Det var 500 centrala avtal som löpte ut under 2020, omfattandes en majoritet av alla som har ett jobb i Sverige – totalt omkring tre miljoner anställda.
Under krisen föll BNP med 3,1 procent, arbetslösheten steg till 8,3 procent och inflationstakten dämpades till 0,5 procent. Globalt föll BNP med mer än 4 procent och världens ekonomier utvecklades sämre under 2020 än något år efter andra världskriget.
Ekonomiskt klarade sig Sverige bra i förhållande till många andra länder och Medlingsinstitutet noterar att Sverige under 2020 snarast tagit exportmarknadsandelar – trots en stärkt krona.
– Slutet av året går jättebra, där är exporten i princip återställd, säger Petter Hällberg, nationalekonom på Medlingsinstitutet.
Lägst löneökningstakt för enskilt år
Parterna inom industrin tecknade nya avtal som började gälla från och med november, vilket innebar att en majoritet av Sveriges löntagare fick gå en lång period utan revision av grundlönen.
Konsekvensen av detta blev en kraftigt dämpad löneökningstakt under april–oktober. De preliminära faktiskt uppmätta löneökningarna för 2020 var i genomsnitt 1,9 procent – den lägsta löneökningstakt som hittills uppmätts under ett enskilt år.
– Slår man ut löneökningstakten på ett helår blir det en sådan effekt eftersom det var många månader som en stor del av löntagarna inte fick en reviderad lön. Det blev egentligen en effekt av att löneökningen sköts fram, säger Petter Hällberg.
Löneökningstakten minskade ungefär lika mycket i offentlig och privat sektor, men något mer i näringslivet.
I näringslivet bromsade löneökningstakten in snabbare för arbetare än tjänstemän under pandemin. I genomsnitt var den faktiska löneökningstakten 1,3 procentenheter högre bland tjänstemännen.
Det finns också betydande skillnader i krisens effekter på löneökningstakten för olika branscher.
Dämpningen av löneökningstakten är störst i Industri (BCDE), Byggnadsindustri (F) och Fastighet, uthyrning (LN). (Koderna avser SNI, Standard för svensk näringsgrensindelning)
I branscher som Juridisk och ekonomisk verksamhet (M) och Information och kommunikation (J) har i stället löneökningstakten under 2020 varit högre än de senaste årens genomsnitt.
– Antalet anställda inom IT och kommunikation ökade i Sverige under 2020. Här sticker Sverige ut i EU med något starkare siffror, säger Petter Hällberg.
Avtal om korttidsarbete stöttade ekonomin
Samtidigt var parterna snabba med att avtala om korttidsarbete vilket möjliggjorde för företagen att behålla anställda som annars skulle ha drabbats av arbetsbrist.
Trots uppslitna turer kring las-förhandlingarna så förflöt året utan en enda konfliktdag, varken lokalt eller centralt.
Det är första gången i historien som det skett, enligt Medlingsinstitutet.
Tillströmning till facken
Krisen ledde också till att många nya medlemmar strömmade till facken. Medlemstalen ökade med 2,3 procent för förbunden som ingår i LO, TCO och Saco. LO bröt sin nedåtgående trend med en ökning på 19 000 medlemmar, samtidigt som TCO-förbundet Unionen såg störst medlemsökningar av alla fackförbund, med ett tillskott på nästan 30 000 medlemmar.