Industriavtalet: Ingen retroaktiv löneökning från april Från vänster: Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall, Eva Guovelin, förbundsordförande Livs och Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS under söndagens pressträff om industrins avtalsförhandlingar. Foto: Jessica Gow / TT

Industriavtalet: Ingen retroaktiv löneökning från april

Avtal 2020 En halvtimme efter midnatt kom fack och arbetsgivare i industrin överens om ett nytt avtal. Det ger 5,4 procent i kostnadsökningar för arbetsgivarna under 29 månader. Fackens företrädare är någorlunda nöjda med uppgörelsen medan arbetsgivarnas representanter är bekymrade.
Göran Jacobsson
1 nov 2020

En halvtimme efter midnatt kom fack och arbetsgivare i industrin överens om ett nytt avtal. Det ger 5,4 procent i kostnadsökningar för arbetsgivarna under 29 månader. Fackens företrädare är någorlunda nöjda med uppgörelsen medan arbetsgivarnas representanter är bekymrade.

– Vi var på väg in i ett avtalslöst tillstånd med risk för konflikt. Vi fick köpa det avtal som var till salu, säger Tomas Undin, förhandlingschef hos arbetsgivarna i Teknikföretagen.

Avtalet gick ut den gångna natten vid midnatt. Förhandlingarna mellan parterna pågick ända in i det sista. Det var först klockan nio på lördagskvällen som industrins egna medlare – Opo – kunde lägga fram en slutlig hemställan. Fack och arbetsgivare fick 3,5 timmar på sig att svara. Och deras svar kom alltså en halvtimme efter att avtalet gått ut.

Avtalet:

  • 29 månader - 1 november till 31 mars 2023. Det sista avtalsåret går att sägas upp - om förutsättningarna ändras mycket
  • Kostnadsökning; 5,4 procent, fördelningen är ungefär 3,0 procent från 1 november och 2,4 procent från 1 april 2022.
  • + Unionen och Sveriges Ingenjörer: från 1 november löneökningar 2,8 procent och 0,4 procent till flexpension. Från 1 april 2022 2,4 procent i löneökningar
  • +IF Metall: från 1 november löneökningar 2,7 procent, 0,2 procent till deltidspension och 0,1 procent till nya pensionsöverenskommelsen mellan LO och Svenskt Näringsliv. Från 1 april 2022; löneökningar 2,2 procent och 0,2 procent till nya pensionsöverenskommelsen mellan LO och Svenskt Näringsliv.
  • LO-förbunden fick gehör för sitt krav på låglönesatsning. Det innebär att från 1 november blir hos IF Metall får de med en lön under 26 100 kronor i månaden ett krontalspåslag: 705 kronor (2,7 procent av 26 100 kronor) och från 1 april 2022 gäller låglönesatsningen dem med en lön lägre än 26 831 kronor i månaden. De får 590 kronor i månaden i löneökning (2,2 procent av 26 831 kronor)
  • LO-förbunden fick också gehör för ett nytt pensionsavtal mellan LO och Svenskt Näringsliv. Det förhandlades klart i våras och en förutsättning för att det skulle träda i kraft var att löneavtalet blev minst 29 månader långt.
+ Expandera

Förutom löneökningar innehåller avtalet avsättningar till deltidspension/flexpension och en låglönesatsning på LO-förbundens avtalsområden. Däremot finns varken någon retroaktiv ersättning eller VAB-utfyllnad för tjänstemännen.

Avtalet löper från 1 november till 31 mars 2023. Tjänstemännen i Unionen och Sveriges Ingenjörer från lönepåslag på 2,8 procent och en avsättning till flexpension på 0,4 procent från 1 november.

Från 1 april 2022 ökar tjänstemännens löner med 2,2 procent. För LO-förbunden är fördelningen lite annorlunda.

Både fack och arbetsgivare pratar om att det sker en uppväxling av kostnadsökningstakten från 2,17 procent till 2,23 procent per år. Men det förutsätter att man tänker bort de senaste 7 månaderna. Om man räknar in den tiden ligger ökningstakten på 1,8 procent per år.

Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, säger:

– I våras prolongerade vi avtalet och det kompenserar vi med ett framtungt avtal med stora ökningar i början av perioden. Det är ett givande och tagande. Avtalet ger reallöneökningar och kliv framåt när det gäller flexpensionen.

Ett rött skynke

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger att retroaktiv ersättning – lönekompensation för tiden sedan 1 april – har varit ett rött skynke för arbetsgivarna.

– Vi måste räkna bort de sju månaderna. Vi har i praktiken haft ett nollavtal under den tiden, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Tjänstemännen i industrin krävde VAB-utfyllnad – löneutfyllnad vid vård av barn. Det fick facken inget gehör för.

– Vi är besvikna över att vi inte fick igenom kravet och att arbetsgivarna inte delar vår uppfattning att jämställdhet är viktig, säger Unionens Martin Wästfelt.

I stället kommer parterna jobba i en arbetsgrupp för att hantera och ta hand om människor som kommer tillbaka till jobbet efter ledighet och frånvaro.

Per Widolf, förhandlingschef hos Industriarbetsgivarna, säger att VAB-utfyllnad möjligen kan vara en försäkringsfråga som staten borde ta hand om.

– Vi förhandlar om lön för utfört arbete. Från arbetsgivarsidan finns inget intresse att ha med en sådan fråga i ett centralt kollektivavtal, säger Per Widolf.

Vid presskonferensen idag på morgon pratade ordförandena för de fem industrifacken. Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, sa att fackens ambition varit att växla upp löneökningstakten och det lyckades facken med i den här avtalsrörelsen. GS-fackets Per-Olof Sjöö pratade om LO:s låglönesatsning och förklarade att tjänstemännen backat upp LO-förbundens krav.

”Jättebesvärligt för vissa”

Arbetsgivarna förklarade sin syn i en separat presskonferens. Deras ton var mer dyster. Det var förhandlingscheferna från Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna som höll i konferensen.

– Det här blir jättebesvärligt för vissa, sa Teknikföretagens Tomas Undin.

Han berättade att det var mycket besvärligt att hitta ett avtal som kan fungera som märke och i alla branscher. Enligt honom är det stora problemet att utvecklingen är så olika, vissa branscher fungerar nästan inte alls, andra har låg betalningsförmåga medan andra nästan fungerat som vanligt.

Det är svårt att se att avtalet stärker industrins konkurrenskraft på kort sikt.

Industriarbetsgivarnas Per Widolf sa att arbetsgivarna inte nått ända fram.

– Det är svårt att se att avtalet stärker industrins konkurrenskraft på kort sikt. Däremot är det ett värde i sig att avtalet är långt. Det bidrar till stabilitet, sa Per Widolf.

Tanken är att avtalet mellan fack och arbetsgivare i industrin ska vara normerande för alla andra löneförhandlingar.

– Jag är övertygad om att det kommer att bli en bred uppslutning bakom vårt avtal och att det fungerar som märke, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt.

Göran Jacobsson
1 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan