– Att försvara medarbetares liv och hälsa måste väl ändå vara viktigt? Det är ju skyddsombudens roll. Men jag är bekymrad över utvecklingen just nu, säger Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt och författare till bland annat boken Skyddsombudsrätt.
Det är väldigt sällan facket tar upp att ett skyddsombud inte får vara med vid planering.
Som exempel tar hon upp att de regionala skyddsombuden är hotade.
Och att Arbetsmiljöverket har börjat ”sätta hårt mot hårt” genom att hävda att skyddsombud inte kan företräda enskilda individer.
Men också att facken ofta prioriterar förhandlingar och fackligt medbestämmande, på bekostnad av arbetsmiljölagen och skyddsombud.
Att facken inte skyddar skyddsombudens rättigheter på samma sätt som de skyddar mot brott om mbl.
– Jag tycker att facken säljer bort det starka inflytande skyddsombud har. Det kan bero på okunskap eller rädsla för att göra sig ovän med arbetsgivaren.
– Om en arbetsgivare bryter mot mbl tar facket upp det. Men det är väldigt sällan facket tar upp att ett skyddsombud inte får vara med vid planering.
Skyddsombuden har ett tydligt och starkt lagstöd, som aldrig kan förhandlas bort.
Skyddsombud blir osynliga i samverkansavtal
Paragrafer som rätten för skyddsombud att vara med vid planering och att stoppa farligt arbete kom också under 1970-talet, samtidigt som mbl.
Rätten att anmäla brister till Arbetsmiljöverket kom redan 1931.
När många offentliga arbetsplatser började teckna så kallade samverkansavtal, där inflytande och arbetsmiljö blandas, tycker Maria Steinberg att det blev rörigare för just skyddsombuden.
– Facken är ofta duktigare på mbl än arbetsmiljölagen. Och ibland görs personer till både skyddsombud och mbl-förhandlare. På så sätt har skyddsombudens osynlighet fördjupats i de här avtalen.