Det är ”inte lämpligt att skyddsombud eller huvudskyddsombud involveras” i ”dialog/analys av resultatet och framtagande av åtgärder”. Detta eftersom det ”kan vara svårt för skyddsombud att objektivt hantera chefens arbetsmiljö”.
Formuleringen som dök upp i en blå ruta i Polisens interna lathund om skyddsronder för chefer har väckt bestörtning bland de fackliga organisationerna i Sveriges största myndighet.
Den tyder enligt fackförbundet ST:s Tomas Fröstberg inte bara på att Polisen brutit mot arbetsmiljölagen utan att de planerar att systematiskt hindra skyddsombuden från att utföra sitt uppdrag.
– Hela den blåa rutan är ett vansinne och ett hindrande. Bara att den ens finns där och inte diskuterats med skyddsombuden är hål i huvudet. Det är 2,5 år sedan polischefen Mats Löfving tog livet av sig och myndigheten blev åtalsanmälda för arbetsmiljöbrott, säger Tomas Fröstberg, avdelningsansvarig ombudsman på ST.
Formellt heter dokumentet ”Metodstöd för chefer – Skyddsrond med fokus på chefens arbetsmiljö”. Dokumentet med instruktionen är framtagen av HR-avdelningen i Region väst. Facket ST har nu riktat skadeståndskrav mot myndigheten. Enligt facket borde skyddsombuden enligt lag ha varit med i framtagandet av rutinen och dokumentet. Men någon samverkan har aldrig skett. Det tog över ett år innan skyddsombuden ens visste att det existerade.
Polisförbundet: ”grundar sig inte i okunskap”
Skyddsombudens uppdrag är att övervaka arbetsmiljön och att arbetsgivaren sköter arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagen. Robert Tkalcic, ST:s huvudskyddsombud i region Väst har flera gånger bett om att få ta del av resultaten av skyddsronden 2024 och 2025, men mötts av undvikande svar.
När han i juni 2025 får metodstödet i sin hand, över ett år efter att dokumentet skapats, förstår han varför.
– Vi vet att cheferna har det tufft med hög arbetsbelastning. Vi vet att de sällan sjukskriver sig eller rapporterar skador och tillbud. Vi vet att en polischef tagit livet av sig. Men här utestänger man oss från att delta i skyddsronderna. Det säger något om samverkanskulturen och hur man ser på skyddsombuden, säger han.
ST kallar i juli polisregion Väst till tvisteförhandling med skadeståndskrav för hindrande av skyddsombud, en tvist som får officiellt stöd av Polisförbundet både på lokal och nationell nivå.
– Man tog fram något som stred mot Arbetsmiljölagen och det reagerade vi kraftigt på, vilket fick dem att ändra sig. Det kan inte grunda sig på okunskap utan snarare en ovilja att involvera skyddsombuden, säger Patrik Danielsson, nationellt huvudskyddsombud för Polisförbundet och ledamot i förbundsstyrelsen.
Facken får löften om att ta om samverkan
Samtidigt har Polisförbundets ledning ett möte med Polisen på nationell nivå. Där medger arbetsgivaren, enligt facket, att processen inte gått rätt till. De meddelar att formuleringen ska strykas och region Väst ska göra om samverkan med skyddsombuden.
Men i region Väst sker ingen samverkan. Istället får skyddsombuden beskedet att det inte är någon idé att diskutera frågan så länge det pågår en tvist.
I september står det klart att tvisteförhandlingen mellan ST och polisregion Väst kommer att avslutas i oenighet. Polisen står fast vid att någon samverkan med skyddsombuden inte behövde ske.
För att försöka förbättra samarbetsklimatet väljer ST:s förbundsledning att försöka lösa frågan i överläggningar med polisens arbetsgivarorganisation Arbetsgivarverket. Detta istället för att kalla till central tvisteförhandling.
Enligt ST medger även Arbetsgivarverket att processen varit felaktig och att de ska uppmana Polismyndigheten att göra om samverkan kring metodstödet.
HR-chefen: ”Vi har inte fått någon uppsträckning”
Men i december är läget oförändrat. Trots att ST inte kallat till central tvisteförhandling anser Christian Nylén, tillförordnad HR-chef i polisregion väst, att det ändå pågår en central tvist.
Han säger sig inte varken ha fått ”någon uppsträckning för hanteringen” eller uppmaning att göra om och samverka metodstödet från Polisens nationella nivå.
– I grunden anser vi inte att framtagande av metodstöd behöver samverkas, säger han och inskärper att det är hela polismyndighetens inställning.
Att det stod som det gjorde i metodstödet var ”olyckligt” säger han eftersom det kunde missförstås. Men nu är den blåa rutan korrigerad och det omtag som skulle tas är taget och skyddsorganisationen har underrättats om det.
Så ni tycker alltså att det är lämpligt att skyddsombuden involveras kring dialog och analys av resultaten och framtagandet av åtgärder?
Texten i den blå rutan
Den ursprungliga texten: "Det ingår i ett skyddsombuds uppdrag att bevaka att chefer omfattas av SAM och därför ska den egna verksamhetens skyddsombud upplysas om och när OSA-ronden ska genomföras. Det är dock inte lämpligt att skyddsombud eller huvudskyddsombud involveras i dialog/analys av resultatet eller framtagande av åtgärder. Chefer behöver kunna föra en öppen dialog om sina arbetsmiljöutmaningar, med sin chef och sina chefskollegor, utan att känna sig begränsade eller riskera intressekonflikter i de fall chefens arbetsmiljöfrågor krockar med medarbetarnas behov eller andra typer av partsintressen. Vidare kan det vara svårt för skyddsombud att objektivt hantera chefens arbetsmiljö och samtidigt bevaka medarbetarnas intressen.” Efter ändringen lyder texten: "Det ingår i skyddsombuds uppdrag att bevaka att chefer omfattas av SAM. Därför ska samverkan med skyddsombud ske i samband med OSA-rondens genomförande. Risk för intressekonflikter kan emellertid uppstå då chefens arbetsmiljö diskuteras med verksamhetens egna skyddsombud. Skyddsombudet riskerar att hamna i en lojalitetskonflikt om utmaningar i chefens arbetsmiljö kopplas till en eller flera medarbetare i personalgruppen. Ett annat exempel ges utav att chefer behöver ges möjlighet till dialog om arbetsmiljöutmaningar utan att känna sig begränsade eller riskera intressekonflikter. Samverkan kring OSA-resultatet och lämpliga åtgärder bör därför ske med skyddsombud som inte riskerar att hamna i en lojalitets- eller intressekonflikt. Sker exempelvis samverkan med skyddsombud som har kunskap om och förståelse för chefers arbetsmiljö minimeras risken för dessa konflikter, vilket gynnar båda parter."
– När det kommer till dialogen som cheferna för anser vi inte det. Men vid framtagandet av åtgärder efteråt anser vi att skyddsombuden ska vara med.
– Vi vill att skyddsombuden involveras i vårt arbetsmiljöarbete så gott det bara går. Så får vi ett fungerande arbetsmiljöarbete. Men när det kommer till chefernas arbetsmiljö kan det vara så att en dialog hämmas av att det finns andra i rummet.
En del av en större trend i myndighetssverige
Arbetsvärlden har varit i kontakt med skyddsombud på alla nivåer i förbunden. De beskriver ett alltmer förfallande arbetsmiljöarbete under senaste 15 åren. Hur skyddsombuden hindras, hur myndigheten medvetet undanhåller och nekar information. De ser det som utslag för en trend som nu sveper över myndighetssverige.
– Flera kollegor i andra fackförbund inom statliga myndigheter vittnar om samma sak. En våg som sköljer över myndighetssverige att skyddsombuden är något man vill ha bort. Att HR-avdelningarna anser att omhändertagande av arbetsmiljön sköter de bäst själva utan skyddsombud, säger Patrik Danielsson.
Christian Nylén tillbakavisar kritiken om att polismyndigheten skulle undanhålla information från skyddsombuden vare sig medvetet eller omedvetet. Inte heller håller han med om att polisen skulle följa någon sorts skyddsombudsfientlig trend.
– Vi från polisen har ingen närmare kunskap om andra myndigheten inställning till skyddsombuden. Vår hållning är att skyddsombudens plats på svensk arbetsmarknad är del av en lång tradition. Vi ska ha samverkan och i vilka områden det är aktuellt är reglerat i arbetsmiljölagen. Det är hela polismyndighetens hållning.
Huvudskyddsombuden i region väst uppger att de inte har tagit del av några resultat från skyddsronderna för chefer 2024 eller 2025. De har inte heller deltagit i analys eller framtagande av åtgärder.
ST:s hållning är att Polismyndigheten, trots löften, ”vägrar” genomföra samverkan om metodstödet. Fackförbundets centrala instanser överväger nu hur de ska gå vidare.