Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Forskare: Danskt ingrepp i public service del av en trend Danmarks Radio i DR Byen i Köpenhamn. Neddragningar väntar efter en politisk uppgörelse om att bolaget ska spara 20 procent. Foto: JOHN ALEXANDER SAHLIN / TT

Forskare: Danskt ingrepp i public service del av en trend

Pressfrihet Danmarks public service får ett omformulerat uppdrag att sprida dansk kultur och kristna traditioner. Det är del av en europeisk trend där klåfingriga politiker vill kontrollera public service, enligt medieforskaren Maria Norbäck.
24 Sep 2018

Danmarks Radio, DR, får minskad budget med 20 procent, eller omkring 700 miljoner svenska kronor, och drygt 400 anställda blir uppsagda som följd.

Bakgrunden är en överenskommelse mellan den danska regeringen och stödpartiet Dansk Folkeparti om nedskärningar i public service. Samtidigt skrivs det in i danska statens avtal med Danmarks Radio att DR ska sprida dansk kultur och kristna värderingar.

Maria Norbäck, medieforskare. Foto: Hillevi Nagel

Maria Norbäck, universitetslektor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har länge forskat om public service i Sverige och menar att det finns en tydlig trend i Europa av klåfingriga politiker som styr om och skär ner i public service.

– Det syns exempelvis i Ungern, Polen, Turkiet och Ryssland. Demokratin blir omsprungen av en slags nynationalism. I de fall det finns offentligt finansierad media med uppdrag från staten kan man ändra public services uppdrag i nationalistisk riktning eller strypa budgeten för att försvåra granskning, säger Maria Norbäck till Arbetsvärlden.

Ändringarna i Danmark ligger inte på den nivån, men utgör ändå ett steg i fel riktning.

– Det är ett litet steg i fel riktning, och helt klart något som gör att man höjer på ögonbrynen om man värnar pressfriheten, säger Maria Norbäck.

Samtidigt ser hon inte samma fara i Sverige, åtminstone inte i dag. Tvärtom var det länge sedan etablerade partier var på offensiven mot public service.

– Liberalerna ville i mitten på 2000-talet avmonopolisera public service och lägga pengarna i en pott som privata aktörer kunde använda för att bedriva den verksamhet som public service är tänkt att göra, men den idén dog nog ut, säger Maria Norbäck.

Det har lett till ett relativistiskt moras där man säger att alla kulturer är lika bra.

De senaste årens debatt om fake news tycks snarare ha stärkt public service ställning i Sverige hos riksdagspartierna. Ett undantag är Sverigedemokraterna, men trots kritiska uttalanden från partiföreträdare menar Maria Norbäck att SD inte har något konkret förslag på att förändra public service.

– Än så länge. Men det är klart att förändringar kan komma krypande, säger Maria Norbäck.

Hur viktigt är public service för demokratin?

– Den är viktig. Public service sätter på ett sätt standarden för annan media, säger Maria Norbäck.

Hon illustrerar det med att påpeka att Sky News i Storbritannien av många medieforskare anses ha högre kvalitet än motsvarigheten Fox News i USA. Båda nätverken har samma ägare, men i Storbritannien finns public service-bolaget BBC, medan USA saknar renodlad public service. Närvaron av BBC skulle alltså enligt det resonemanget sätta press på Sky News att förbättra sin journalistiska kvalitet.

Journalistförbundet varnar för detaljstyrning

Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet, menar att beslutet att omformulera DR:s uppdrag tyder på att man inte respekterar den redaktionella integriteten och utgör en uppenbar politisering av public service.

– Vi tycker att man ska undvika detaljstyrning över huvud taget. Man kan inte minst fråga sig vem som äger definitionen av dansk kultur och kristna traditioner i den danska kontexten, säger Jonas Nordling till Arbetsvärlden.

Man kan inte minst fråga sig vem som äger definitionen av dansk kultur

Kan något liknande hända i Sverige?

– Värderingar som vi trodde var självklara blir nu ständigt ifrågasatta. Det ligger helt klart i farans riktning att vi kan få mer detaljstyrning, säger Jonas Nordling.

Professor: Relativistiskt moras av vänstern

Professor Staffan I Lindberg vid Göteborgs universitet forskar om demokratifrågor och ser liksom Maria Norbäck utvecklingen i Danmark som en del av ett större sammanhang.

– Man kan säga att inskränkningar i public services uppdrag, även om det inte leder till att demokratin försvinner, gör att demokratier blir demokratiska i mindre grad. Nu är det inte på samma nivå i Danmark som i Ungern, men det är ändå en oroväckande trend, säger Staffan I Lindberg till Arbetsvärlden.

Hur kommer det sig att nationalismen gör sådana här insteg?

– Tittar man på Sverige så kan man konstatera att stora delar av svenska vänstern har tappat grundpelaren i sin ideologi, universalismen, alltså allas lika värde och rättigheter. Det har lett till ett relativistiskt moras där man säger att alla kulturer är lika bra. Men det stämmer ju förstås inte. Vi hade exempelvis väldigt mycket dåligt här i Sverige för bara några årtionden sedan som vi har fått arbeta med att ta bort.

Är det alltså en valhänthet från vänstern som skapat grogrund för högerpopulismen?

– Det är definitivt en del av det. Nationalismen växer på grund av postmodernistisk kulturrelativism där man inte kunnat peka ut problematiska inslag i andra kulturer, som fundamentalistisk islamism. Det skulle gå att ha en positiv nationalism där man lyfter fram sådant som jämställdhet, demokrati och barns rättigheter som är vår kultur i dag.

News
24 Sep 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.