Imorgon torsdag röstar riksdagen om en extra ändringsbudget. Den innehåller bland annat ett förslag om ett nytt system för korttidsarbete som ska stötta svenskt näringsliv i Coronakrisen.
Företag i ekonomiska svårigheter ska från och med den 7 april kunna ansöka om statligt stöd som minskar deras lönekostnader med omkring hälften vid permitteringar.
Enligt finansdepartementets beräkningar kan stödet nu på grund av stora permitteringar komma att uppgå till över 20 miljarder kronor.
För att krisande bolag ska få del av bidragen måste de först ”ha uttömt tillgängliga åtgärder för att minska kostnaderna för arbetskraft”.
Kan handla om att säga upp konsulter
Så här skriver regeringen och samarbetspartierna C och L i budgetpropositionen:
”Sådana åtgärder kan handla om att genomföra förändringar i skiftläggningen samt uppsägning av personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk, t.ex. konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal.”
− I den här situationen, då vi har en djup nedgång som är oöverträffad historiskt, är denna regel mycket förvånande och riskerar att försvåra situationen för tillfälligt anställda men också för företag, säger KD:s ekonomisk-politiska talesperson Jakob Forssmed.
Därför bör riksdagen vid omröstningen imorgon pausa den, anser han.
Bolagen kan dock få behålla vissa tillfälligt anställda eller konsulter som anses vara ”verksamhetskritiska”.
En majoritet i finansutskottet säger dock ja till reglerna och menar att Tillväxtverket, som handlägger bolagens ansökningar, får bedöma företagens argument från fall till fall.
− Regeln fanns inte med i regeringens proposition 2013, där skulle i stället alla anställningsformer värnas och kunna omfattas av korttidsstöd, påpekar Jakob Forssmed, som befarar att handläggningen kan bli långsam och utbetalningarna försenas på grund av alla bedömningar som måste göras.
−Vi har inte varit beredda att gå längre än så. Vi vill inte hamna i ett läge där företag korttidspermitterar sin fasta personal och sedan ringer in människor på timmar.
Fredrik Olovsson, socialdemokrat och finansutskottets ordförande, tillbakavisar kritiken. Det finns en uppenbar risk att företag ska fuska, menar han.
−Vi har inte varit beredda att gå längre än så. Vi vill inte hamna i ett läge där företag korttidspermitterar sin fasta personal och sedan ringer in människor på timmar. Det är bara KD som tycker annorlunda och deras förslag skulle kunna få oöverblickbara konsekvenser.
Partierna är djupt oeniga. Jakob Forssmed kontrar:
−Att spä på arbetslösheten för de som saknar fasta anställningar tycker jag är märkligt. Det är viktigt att man gör vad man kan för att människor inte ska förlora sina arbeten. Enligt OECD:s utvärdering går andra länder i Europa åt motsatt håll och värnar också de med som har osäkra anställningar.
Får inte ge aktieutdelning
Finansutskottet har också ändrat januaripartiernas förslag om huruvida krisdrabbade företag som får del av statligt stöd samtidigt ska kunna ge ägarna aktieutdelning eller liknande.
Det senare anser utskottet inte vara försvarligt i dagens läge. Bolagen som söker stöd förväntas följa ”lagens syften”. Och i den frågan är nu alla partier i finansutskottet överens, enligt Fredrik Olovsson.
Utskottet är också kritiskt till regeringens krav på drygt 6 procents ränta på uppskjutna arbetsgivaravgifter och skatter och anser att räntan är för hög. Det väntas riksdagen tillkännage i en skrivelse till regeringen.
Antal tillfälligt anställda
Enligt finansdepartementet finns det i dag omkring 747 000 tillfälligt anställda i Sverige. Av dem finns exempelvis 141 000 inom vård och omsorg, 130 000 inom utbildningssektorn, 113 000 inom finansiell service och företagstjänster, samt 51 000 inom hotell- och restaurangbranschen, 54 000 inom handeln med flera. Se regeringens presentationsbilder från den 30 mars här.