Sedan förhandlingarna om TTIP satte igång har en av de största farhågorna hos kritiker varit hur det kommer att påverka villkor för miljö och arbetsrätt. Fackliga organisationer på båda sidor av Atlanten har gått ut med varningar om villkorsdumpning. Från europeiskt håll har oron också fokuserats på att USA endast ratificerat två av åtta ILO-kärnkonventioner. Till exempel har landet inte skrivit under förenings- och förhandlingsrätt för arbetstagare.
Svenska modellen ska säkras
I november lade EU-kommissionen fram ett förslag på ett hållbarhetskapitel i TTIP. I det finns skrivningar om vad som krävs på just miljö- och arbetsrättsområdet, bland annat att villkoren i just ILO:s kärnkonventioner måste följas. Kapitelförslaget har tagits emot med försiktig optimism från ett flertal intresseorganisationer.
Anna Gustafsson, TCO.
– På det stora hela är vi ganska nöjda med skrivningarna i hållbarhetskapitlet: att man understryker att parterna måste efterleva kärnkonventionerna är naturligtvis väldigt viktigt för oss, säger Anna Gustafsson, internationell sekreterare på TCO.
Att kapitlet inte kringskär rätten för stater att själva reglera sina arbetsmarknadssystem är någonting som är särskilt viktigt, menar Anna Gustafsson.
– Sverige måste kunna ha kvar sin modell för arbetsmarknaden utan att det innebär problem, och det är någonting som det här kapitlet erkänner. Det är också någonting som vi särskilt framfört till EU:s chefsförhandlare Ignacio Garcia Bercero.
Viktigt att länder följer sina egna lagar
Liknande skrivningar om arbetsrätt är ingenting nytt i investeringsavtal, varken från USA:s eller EU:s sida. I amerikanska avtal står oftast att motparten ska respektera internationella konventioner och att landet ska följa sin egen arbetsrättsliga lagstiftning. Henrik Horn, professor i internationell ekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, menar att reglerna kan låta enkla, men att de kanske inte alltid är det i praktiken.
– Det kan ju låta lite oskyldigt, det här med att man ska implementera sin egen lagstiftning, men i många av de länder som USA har avtal med är det inte riktigt så enkelt: det är vackra ord i lagen, men i praktiken så kanske de inte genomdrivs, säger han.
Handlar om företagsrätt snarare än arbetsrätt
Motsvarande skrivningar finns på miljösidan: länder får inte locka till sig utländska investerare genom att tillåta miljöförstöring, och de måste genomdriva de lagar som stiftats på miljöområdet så att inhemska företag inte får konkurrensfördelar gentemot utländska företag.
– Men samtidigt ska man ju tänka på att man från amerikansk sida inte gör det här för att man bryr sig om de här arbetarna, man är ganska explicit i att man tycker att de här företagen skaffar sig otillbörliga konkurrensfördelar genom att ha dåliga arbetsvillkor.
Stämmer Guatemala för usla arbetsvillkor
Just nu pågår det första rättsfallet där USA stämt ett annat land för att bryta mot skrivningarna om arbetsrätt, någonting som Arbetsvärlden skrev om i början av april i år. De anser att Guatemala systematiskt brutit mot arbetsrättsliga regler i avtalet CAFTA-DR (Dominican Republic-Central America Free Trade Agreement): dels följer de inte ILO:s kärnkonventioner, dels följer de inte heller sina inhemska lagar om arbetsrätt.
− Arbetsrättsklausulerna brukar vara symboliska, men nu markerar USA att det faktiskt också är viktigt att de följs. Eftersom det är första gången modellen med skiljedomstol prövas kommer utfallet ha stor betydelse för framtida handelsavtal, sade Alex Nicolau Garcia, programdirektör för det fackliga utvecklingssamarbetsprogrammet Labour Law Development Program, till Arbetsvärlden i april.
Förslag på sanktioner saknas än
Det förslag på hållbarhetskapitel som EU-kommissionen nu offentliggjort presenterades för den amerikanska delegationen för första gången i november, och är långt ifrån färdigförhandlat. Kommissionen har meddelat att när avtalstexterna blivit något mer utvecklade kommer de att lägga förslag på hur de ska praktiskt implementeras.
Anna Gustafsson, internationell sekreterare på TCO, menar att det finns en bra bit kvar innan det blir ett fullgott kapitel.
– Det viktigaste blir nu hur man ska säkerställa efterlevnaden av det här kapitlet, någonting som EU inte ännu har lagt fram något förslag på. Vad blir konsekvenserna om man inte lever upp till de här skrivningarna?
