”TTIP minskar arbetstillfällen i EU”

TTIP Medan EU-kommissionen uttalat sig om att TTIP kommer att skapa flera miljoner nya jobb i EU, talar andra studier för att antalet arbetstillfällen snarare kommer att minska. Värst kommer Norden att drabbas, menar ekonomen Jeronim Capaldo.
10 dec 2015

”Om vi är ambitiösa, och om vi når ett omfattande avtal, kan vi få se en tillväxtökning på runt 120 miljarder euro i EU och en ökning på 90 miljarder euro i USA:s ekonomi. Detta skulle förmodligen omvandlas till miljontals nya jobb för våra arbetare.”

Så sade Karel de Gucht, EU-kommissionens dåvarande handelskommissionär, i ett tal i oktober 2013, dryga åtta månader efter att förhandlingarna om TTIP sjösatts. Beräkningarna grundar sig i en studie som EU-kommissionen beställt samma vår, och som pekar på en kraftigt ökad export i EU till följd av ett nytt frihandelsavtal. I kommissionens egen sammanfattning av de ekonomiska fördelarna med TTIP menar de att för att varje miljard som exporten ökar med kommer cirka 15 000 jobb att skapas. Det i sin tur skulle leda till flera miljoner nya jobb i EU.

Jeronim Capaldo, Tufts University.

Jeronim Capaldo, Tufts University.

Jeronim Capaldo, ekonom verksam vid amerikanska Tufts University, har gjort en studie av förväntade arbetsmarknadseffekter av TTIP. Studien har fått stor uppmärksamhet eftersom den går tvärt emot de beräkningar som EU-kommissionen lutar sig mot. Enligt Jeronim Capaldo kommer frihandelsavtalet i stället för att vara jobbskapande snarare leda till ett minskat antal jobb i Europa, om än inte i så stora siffror som EU-kommissionen lyfter fram. Ungefär 600 000 jobb skulle försvinna i EU som helhet. Värst ser det ut för de nordiska länderna, 223 000 jobb kommer att försvinna enligt hans beräkningar.

– De nordeuropeiska länderna är idag starkt beroende av export till andra europeiska länder. Men med TTIP skulle en stor del av den inomeuropeiska handeln ersättas av handel med USA, som ju har en mer konkurrenskraftig ekonomi med billigare varor, säger han till Arbetsvärlden.

Beror på höga löner

Han betonar att omfördelningen av inomeuropeisk handel till transatlantisk handel inte är en beräkning som endast han kommit fram till, utan att det är en syn som delas av flertalet forskare.

– Anledningen till att de nordeuropeiska länderna kommer att drabbas hårdast är de höga arbetskraftskostnaderna. Det finns ju en anledning till att kostnaderna är så pass höga: ekonomin bygger på en hög levnadsstandard med höga lönenivåer. Men det kan äventyras om det kommer in en mer konkurrenskraftig spelare i bilden.

Enligt Jeronim Capaldo kommer också ett minskat antal arbetstillfällen att leda till en ännu snedare inkomstfördelning i samhället.

– En allt större del pengar kommer att hämtas ut i kapitalinkomst snarare än i löner. Och detta i sin tur kommer att leda till minskad tillväxt, eftersom lägre löner leder till minskad konsumtion, säger han.

USA:s arbetsmarknad kommer att påverkas något mindre än EU:s, menar Jeronim Capaldo. Eftersom den är mer konkurrenskraftig, genom bland annat lägre arbetskraftskostnader, kommer handeln att öka. Men även om det skulle leda till fler jobb, är det inte helt odelat positivt.

– En trend vi ser nu efter finanskrisen är att även om antalet jobb ökar och de som förlorade sina jobb under krisen får nya, ökar inte inkomsterna. De nya jobben ger i stället sämre betalt. Men det här är ett större och mer genomgående problem, och vi kommer behöva lång tid för att förstå varför, och vad som kan göras åt det.

”Går inte att beräkna effekter”

Harry Flam, Stockholms universitet. Foto: Kerstin Mothander/Stockholms universitet

Harry Flam, Stockholms universitet. Foto: Kerstin Mothander/Stockholms universitet

Men det finns de som varken delar de positiva kalkylerna från EU-kommissionen eller Jeronim Capaldos dystra beräkningar. Harry Flam, nationalekonom vid Stockholms universitet, menar att det helt enkelt inte går att beräkna tillväxt- och sysselsättningseffekter av regelförändringar av den här storleken.

– Varje gång det är en så pass stor handelspolitisk förändring kommer det också beräkningar på vilka effekter den kommer att få. Men de är helt beroende av vilka data du använder dig av. Jag är väldigt skeptisk både till möjligheten av att mäta sådana här effekter, och till den vilja hos beställare att få underlag som bekräftar de effekter de själva vill se, säger han.

Som exempel nämner han de beräkningar som gjordes inför att Sverige gick med i EU, inför WTO-avtalet 1995 och inför införandet av euron. Han ser också en avsaknad i uppföljning av studierna. Eftersom du inte kan ha en kontrollgrupp där förändringarna inte är genomförda, blir det också omöjligt att veta vad som lett till vad.

– Det är nästan uteslutande så att inhemsk politik betyder mycket, mycket mer för sysselsättning än vad handelsavtal gör – kollektivavtal i de fall man har sådana, arbetsrätt, utbildning, med mera. Det är som att man riktar strålkastaren bort från det som är viktigt, mot det som är mindre viktigt, säger Harry Flam.

10 dec 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan